”Sluta förhala – kom till skott med beslut om skolpengen”

Utbildningsminister Lotta Edholm kom med ett nytt utspel i Rapport häromkvällen. En utredning om skolpengen ska startas. Edholm har fått för sig att friskolorna kanske gynnas orimligt av nuvarande skolpengssystem (?!). Undrar hur lång tid den får på sig? Tillräckligt länge för att den ska bli bortglömd? Varför inte komma till skott direkt med det utredningsmaterial som finns?

Senaste stora utredningen om skolpengen gjordes 2018-2020 under ledning av Björn Åstrand på uppdrag av förra regeringen. Ett gediget arbete som mynnade ut i konkreta förslag. Av någon anledning blev det inget regeringsförslag för riksdagen att ta ställning till. Edholm måste kunna plocka upp den utredningen istället för att fördröja processen med en ny utredning.

Har valt att blunda

Över 30 år har passerat sedan regeringen Bildt drev igenom friskolereformen. Ett par år senare drev regeringen Persson, med stöd av Mp, igenom ett beslut att skolpengen skulle vara lika stor i enskilda kommuner för friskolorna och för den kommunala skolan, vilket bäddade för skolkoncernernas ohemula vinster.

I stort sett alla som är insatta i systemet har länge påtalat det orimliga i den principen, men ledande politiker, ofta med kopplingar till friskolekoncernerna, har valt att blunda. Friskolelobbyn har hela tiden lyckats stoppa försöken till rimligare fördelning. Med en utbildningsminister hämtad från friskolebranschen, finns risken att även denna utredning hamnar djupt i ministern byrålåda.

Villkoren tar inte hänsyn

Nuvarande villkor för skolpengen tar inte hänsyn till att kommunerna har ett större ansvar för kommunens samtliga elever. Bland annat måste kommunerna ha beredskap för att ge plats åt alla inflyttande elever eller elever från friskolor som avvecklar sin verksamhet.

Friskolorna kan sätta stopp, när man anser sig ha tillräckligt många elever för sina utrymmen. Vid nybyggnation för att rymma ett ökat antal elever ökar sannolikt kommunens interna genomsnittshyra, vilket kräver utökning av skolpengen. Friskolorna får lika stor höjning trots att de inte har ökade kostnader.

Sätt ner foten!

Vid nyetablering av friskolor lämnar spridda elevgrupper kommunala skolor. Några färre elever per klass minskar skolans intäkter rejält, vilket kan leda till underskott i bokslut. Eftersom en kommunal skola inte kan gå i konkurs, tvingas kommunen kompensera med höjd skolpeng, vilket även friskolorna får del av. Således dubbel kostnad för kommunen.

Utredningsförslag finns redan – när ska vi få en regering som kan sätta ner foten ordentlig i frågan och komma till skott?

Hans-Eric Lindahl, pensionär med lärarfackligt förflutet

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.