Utbildningsminister Johan Pehrson och Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog i samtal om alliansen för att förebygga våld i skolan.
Facket vill se en nationell samordnare mot skolvåld
Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare, mötte på måndagen representanter för den allians hon vill se för att förebygga skolvåldet.
Våld i skolan
Efter kravet på en myndighetsallians mot skolvåldet, går Sveriges Lärare vidare.
För att få bukt med det ökande våldet krävs en nationell samordnare, menar förbundsordföranden Anna Olskog.
– Det samordnade arbetet måste ledas av en person och inte av en myndighet, säger hon.
Regeringen kallade till ett myndighetsgemensamt krismöte om skolvåldet, redan innan massakern i Örebro.
Med på mötet på måndagen fanns de aktörer som Sveriges Lärare redan listat som nödvändiga i den nationella myndighetsalliansen mot skolvåldet:
Sveriges Lärare mötte utbildningsminister Johan Pehrson (L), skolminister Lotta Edholm (L) och representanter för Skolverket, SPSM, Skolinspektionen, Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen, FHM, polisen, BRÅ, Center mot våldsbejakande extremism, Sveriges Skolledare, Kommunal, SKR, Almega utbildning och Idéburna skolors riksförbund.
Vill se heltäckande samverkan
Anna Olskog ställde krav på en nationell samordnare mot skolvåld.
– För att det ska bli något reellt och inte stanna vid ett samtal och en diskussion, så måste man utse någon som håller i taktpinnen. Vi behöver ett agerande och det måste någon leda, säger hon.
Och fortsätter:
– Även om det finns samverkan idag, måste denna bli mer heltäckande och fördjupas över hela landet. Vi har uppmanat regeringen att utse en nationell samordnare för att leda arbetet mot skolvåldet och säkerställa att mer görs, säger hon.
Bakgrunden till lärarnas krav på en nationell myndighetsallians och en samordnare är att anmälningarna om hot och våld ökat med drygt 150 procent under en tioårsperiod.
Medlemsundersökningar från Sveriges Lärare visar samma sak, enligt Anna Olskog.
– Sveriges Lärare kräver en verklig samhällsmobilisering för att åtgärda denna allvarliga situation. Vi vill se en bredare samverkan mellan skolhuvudmän, statliga myndigheter, socialtjänst, psykiatri och missbruksvård, säger hon.
Konkreta krav från facket
Under mötet framförde Anna Olskog även krav på förebyggande insatser.
– Jag har varit extremt tydlig med Lotta Edholm om att vi inte får blanda ihop det extrema våldet med det som lärare och förskollärare redan lever i, säger hon.
Nedskärningarna på skolan gör att barn- och elevgrupper växer, ett allt större antal elever står utan det stöd de behöver och att det blir färre vuxna i skolan.
– Psykisk ohälsa och otrygghet riskerar att inte upptäckas i tid, eftersom arbetsbelastningen på lärare är hög. För att skapa en tryggare skolmiljö är det viktigt att hantera de faktorer som idag brister i relationer och förebyggande arbete, säger hon.
De konkreta krav som Sveriges Lärare ställer är:
- Mindre undervisningsgrupper.
- Reglerad tid för undervisning och för- och efterarbete och resurser för stödpersonal.
- Likvärdig elevhälsa.
- Lärarstöd vid incidenter.
”Måste få konsekvenser”
Trots att anmälningarna till Arbetsmiljöverket ökat, har Vi Lärare kunnat berätta om att mörkertalet är stort.
– Arbetsgivaren måste ta ansvar för att hantera incidenter, och vi måste gemensamt arbeta för att minska mörkertalen. Alla hot eller våldshandlingar måste få konsekvenser, säger Anna Olskog.
Regeringen har dragit upp hastigheten när det gäller lagförslagen som grundar sig på Skolsäkerhetsutredningen.
Det handlar bland annat om att huvudmännen ska bli skyldiga att ha beredskap för allvarliga våldshändelser, att säkra att obehöriga inte får tillgång till skolor och förskolor, och att lärare ska få genomsöka elevers väskor.
– Regeringen måste precisera sitt förslag. Jag har svårt att se att denna befogenhet har något direkt inverkan när det gäller skolattacker. Jag vill inte utesluta att det kan vara en åtgärd som i vissa situationer kan vara användbar för att förhindra till exempel alkohol eller droger i skolorna. Men om det finns misstankar om vapen, så är det rimligen en polisiär sak att hantera. Något annat förefaller rent farligt, säger Anna Olskog.
I april kommer Centrum mot våldsbejakande extremism att kunna dela personuppgifter om enskilda, som en väg mot att att barn i riskzonen inte ska falla mellan myndigheternas stolar – både när det gäller gängkriminalitet men också skolattacker.
– Det handlar om att identifiera möjliga gärningsmän i ett tidigt skede och att socialtjänst, polis och psykiatri samverkar effektivt med skolan, säger Anna Olskog.
LÄS MER:
Lärarkravet på ministern: Allians mot våldet
Efter krav från Sveriges Lärare: Krismöte om våldet
