5 lärare: Så blir eleverna bättre läsare

Foto: Pixabay
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Så vill lärarna förbättra läskunnigheten bland elever i Sverige.

Lotta Tander, 49

Grundskollärare på Sörgårdsskolan F–3, Brunflo. Arbetar just nu i förskoleklass:
Svar: Vi vet att generellt så har intresset för läsning sjunkit i hela samhället och att föräldrar läser högt för sina barn har minskat drastiskt. På den skola som jag arbetar på startar vi varje hösttermin med ett läsprojekt, ”Hela Sörgård läser”, där vi i skolan under fem veckor läser och bearbetar texter på olika sätt. I projektet ingår även en läsläxa där varje elev läser högt 15 minuter varje dag hemma. Eleverna sätter upp ett mål hur många sidor skolan ska läsa tillsammans under tiden läsprojektet pågår. Efter avslutat projekt så firar vi med en liten happening på skolan. Vi kan se att projektet har stimulerat till högre läskunnighet och intresse för läsning i de tidigare åldrarna.

 

Olle de Vahl, 35

Gymnasielärare på Nolaskolan, Örnsköldsvik. Undervisar i samhällskunskap och religionskunskap:
Svar: Elever behöver få tillgång till fler texter, berättelser och böcker. Ett aktivt och fungerande skolbibliotek som kan möta eleven är a och o. För mig som lärare i religionskunskap och samhällskunskap är språk och läskunnighet något vi jobbar med nästan varje lektion. I religionskunskap är det fokus på att förstå det religiösa språket i texter, tal, ritualer och bilder. I samhällskunskap brottas vi med nyhetstexter, argumenterande texter och analyserande texter på olika nivåer. Det viktigaste är att få förutsättningar till att planera undervisningen och tillgång till inte bara läromedlen utan olika typer av texter och massmedia. Samt att visa eleven att olika ämnen har olika typer av texter och ge dem verktyg att förstå och sätta texterna i rätt sammanhang.

 

Justine Särnerblom, 32

Lärare F–3 på Sommarhemsskolan Uddevalla:
Svar: Tidiga insatser. Vi måste få resurser ekonomiskt för att öka personaltätheten och vi behöver anpassa lokalerna vi vistas i för att lättare kunna anpassa efter gruppen. Göra plats i undervisningen för lästräning. Bekymret i läroplanerna är att man inte stannar kvar i lästräningen utan att det är så mycket annat som pockar på. Kartläggningar och nationella prov i F–3 ställer låga krav – alla ska klara det. När eleven sedan kommer till åk 4 har man helt andra förväntningar och kraven blir genast mycket högre. Jag tror att detta missgynnar läsutvecklingen och läskunnigheten i Skolsverige.

 

Bert-Inge Dahlin, 64

Lärare vid Värmdö tekniska gymnasium, Gustavsberg, Värmdö:
Svar: Med en satsning i tidig ålder. Om vi lyckas få elever att vilja läsa blir det en naturlig färdighetsträning för fortsatta studier.

 

 

Åsa Lundqvist, 56

Lärare på Vux Tranås/SFI:
Svar: Eleverna behöver läsa fysiska böcker. Jag läser själv på plattan men om jag inte börjat med fysiska böcker hade jag nog inte läst lika mycket, för man tappar känslan. Fler böcker åt låg- och mellanstadieelever och många besök på bibblan.