Så här påverkades praon av corona

Den här artikeln publicerades ursprungligen på Skolvärlden

Praon är på väg mot ett normalläge efter corona.
Men flera elever fick aldrig vara ute på en arbetsplats.
Och pandemin har förändrat en del branscher i grunden, så att framtidens praoelever kommer få en helt annan bild av sitt första möte med arbetslivet.

När coronarestriktionerna hävdes i våras kunde eleverna på Årstaskolan i Stockholm återgå till prao ute på arbetsplatserna. Framför allt verksamheter som alltid är i gång, exempelvis detaljhandel, dagligvaruhandel och förskolor erbjöd praoplatser. Däremot missade en årskull den fysiska praon som i stället ersattes med en teoretisk variant, förklarar studie- och yrkesvägledaren David Spak.

I februari öppnade huvudmannen, Stockholms stads utbildningsförvaltning, upp för möjligheten att genomföra prao på plats igen. Den dörren var helt stängd när coronapandemin pågick som värst och eleverna i årskurs 8 hade alternativ prao i form av teoretisk arbetsmarknadskunskap.

30 vanliga yrken

– Vi hade digitala föreläsningar från yrkesverksamma, bland annat en jurist som berättade om sitt yrke och sin väg dit och en representant för Försvarsmakten. Sedan har vi tittat på och diskuterat 30 vanliga yrken. Vi har också haft olika aktiviteter som kan handla om att ta reda på mer om ett yrke utifrån parametrar som lön, utbildning och egenskaper. Dessutom pratar vi om normer, stereotyper och framtidens arbetsmarknad. Vad har förändrats på arbetsmarknaden och vad tror vi kommer att förändras, säger David Spak.

David Spak.

Hans känsla är att vi är på väg mot ett normalläge nu.

– Åtminstone på min skola, men jag kan inte svara för övriga. Jag vet dock att en del skolor i Stockholm redan hade kommit långt i sin planering och därför ändå genomförde alternativa prao-upplägg under vårterminen.

Men det kommer inte vara aktuellt i höst?

– Jag har inte fått någon uppdatering kring läget men eftersom det troligtvis inte finns några restriktioner kvar siktar nog många skolor att ha prao ute på arbetsplatserna. Sedan vet jag inte hur många elever som redan genomfört sina två prao-veckor.

”Inga större svårigheter”

Hur gick det att skaka fram praoplatser under den gångna vårterminen?

– Anskaffningarna av platser mötte samma utmaningar som innan pandemin. Jag såg inga större svårigheter utöver det vanliga. De allra flesta elever hittade en plats.

Så återgången till ett normalläge har gått relativt fort?

– Ja, i alla fall utifrån de förutsättningar och premisser som vi stod inför under våren. Det kan handla om att elever söker de arbetsplatser som kanske inte drabbats så hårt av pandemin. Jag har inte märkt att det skulle ha varit svårare med anskaffning men det är viktigt att vi strävar efter goda samarbeten med arbetslivet för att följa upp och stämma av vad som är möjligt att genomföra, vilket man egentligen hela tiden gör genom bland annat riskbedömningar.

”Vissa branscher hårt drabbade”

– Även om vi sannolikt är på väg tillbaka till ett "normalläge" har pandemin såklart gett effekter på arbetsmarknaden som behöver tas hänsyn till. Vissa branscher har drabbats hårt av pandemin. Samverkan skola-arbetsliv är en grundsten för en väl fungerande prao och på sikt en god kompetensförsörjning.

Kommer de som missade fysisk prao att få igen den?

– Det beror helt på den enskilda skolan och huvudmannen. Vi hade ett gäng som hade teoretisk arbetsmarknadskunskap i årskurs 8 och med den ansågs deras prao vara uppfylld. Under våren i nian fick de fokusera på att ta sig vidare i sin skolgång. De eleverna fick inte genomföra prao på en arbetsplats. Deras reaktioner var blandade. Vissa ansåg det skönt att fokusera på skolan sista året medan en del så klart var besvikna. Prao är för många den första kontakten med arbetslivet, säger David Spak.