Läraren efter beskedet: ”Vi måste få mer tid”
Josefina García Hultqvist hoppas på regeringens beslut om reglerad undervisningstid.
Skolpolitik
Riksdagen har tagit ett första beslut om reglerad undervisningstid för lärare.
– Blir det en tydlig reglering, då ska det banne mig drickas champagne, säger högstadieläraren Josefina García Hultqvist.
Hon har varit yrkesverksam SO-lärare i 16 år.
På högstadiet där Josefina García Hultqvist undervisar har facket drivit igenom riktvärden för undervisningstid, fler minuter ger lärare färre undervisningsgrupper.
”Haka på trender”
– Lokalt har jag haft det bra, men tiden jag hade för tio år sedan till för- och efterarbete blir mindre. Vi måste få mer avsatt tid för undervisning och undervisningsanknutet arbete. I dag går den åt till frånvarokartläggningar, extra anpassningar, dokumentation i olika system och mappar – samtidigt som vi fått haka på en massa trender som kommer in i skolan, säger hon.
Riksdagens beslut innebär att samtliga partier ställt sig bakom ramarna i regeringsförslaget om statligt reglerad undervisningstid, det vill säga att läraruppdraget definieras i skollagen. Där skrivs undervisning, planering, för- och efterarbete in som arbetsuppgifter.
På så vis tvingas huvudmännen förhålla sig till hela läraruppdraget.
Inväntar regeringen
Under sommaren förväntas regeringen sedan fatta beslut om hur mycket tid lärare ska ha för respektive del i skollagens uppdragsbeskrivning. För undervisning, planering, för- och efterarbete.
Bo Janssons utredning ”Tid för undervisningsuppdraget” föreslår ett maxtak på 500-600 undervisningstimmar per läsår för ämneslärare på högstadiet. Och lika mycket tid för planering.
Fira med champagne
– Blir det en tydlig reglering, då ska det banne mig drickas champagne. Kanske inte lika mycket för egen del som för kollektivet, säger hon.
Samtidigt driver Sveriges kommuner och regioner en skarp linje mot regeringen.
En lagreglering är enligt organisationen både underfinansierad av staten, och ett hot mot det kommunala självstyret.
”Gömmer sig”
– Jag tycker att man gömmer sig bakom ekonomin i stället för att lösa situationen för lärarna. Som SO-lärare vet jag att budget måste gå ihop, men det kostar redan mycket med alla sjukskrivningar och nyutbildade lärare som inte orkar fortsätta. Men det räknas inte in i skolpengen, trots att det är en samhällsekonomisk förlust, säger Josefina García Hultqvist.
Ändringarna i skollagen ska börja gälla i juli 2028.
LÄS ÄVEN:
Riksdagen: Ny typ av stöd – extra anpassningar skrotas
Riksdagen: Ökat mandat för ordning i klassrummen
