Så undviker du att jobba gratis

Konflikter som behöver redas ut, möten med kort varsel eller oplanerade vikarieinhopp för kollegor.

Lokalombudet Carina Murblad, lärare i idrott och hälsa på Tomtbergaskolan i Huddinge, kan ge många exempel på arbetsuppgifter som kan dyka upp under arbetsdagen och äta upp planeringstiden.

Många löser situationen genom att sitta kvar efter arbetsdagens slut och jobba ikapp, eller tar med arbetet hem och gör det på sin förtroendetid fast den egentligen var tänkt att användas till annat. Resultatet blir att lärare i praktiken jobbar gratis.

– Många lärare har en väldigt stor arbetsmoral och löser situation efter situation på det här sättet. Man gör det för att man inte vill att undervisningen och eleverna ska bli lidande.

– Men förutom att lärare då jobbar gratis så riskerar de också att drabbas av stress och att börja må dåligt. Man bör sätta sig in i arbetstidsreglerna så att man kan börja ställa krav, råder Carina Murblad.

Ett första steg är att ha koll på är systemet med reglerad arbetstid och förtroendearbetstid, som de flesta lärare har. Den reglerade arbetstiden utgör den största delen av arbetstiden och är den tid som ska finnas inlagd i ditt arbetstidsschema.

Inom den reglerade arbetstiden ska alla arbetsuppgifter som lärare själva inte kan bestämma tid, plats och innehåll för rymmas, till exempel undervisning, visst för- och efterarbete, gemensam planering med kollegor, utvecklingssamtal och föräldramöten.

En mindre del av arbetstiden är förtroendearbetstid. Den styr lärare själva över, när och var den tiden ska användas. En del av undervisningsplaneringen, spontana föräldrakontakter och en del förkovran inom ens ämnen är sådant som många lärare använder förtroendearbetstiden till.

På papperet låter uppdelningen mellan reglerad arbetstid och förtroendearbetstid tydlig, men i verkligheten är det inte lika enkelt, berättar Carina Murblad.

– Ett vanligt problem är att arbetsgivaren trycker in för många arbetsuppgifter på den reglerade arbetstiden, och inte schemalägger och tidsätter dem. Om schemat utöver undervisningen är fulltecknat med beordrade saker som närvarouppföljning, pedagogiska måltider och rastvaktande, så finns det ingen luft för att ta en sådan sak som att skriva incidentrapporter.

– Problemet är nog vanligare på skolor där rektorn vill att lärarna ska hinna med mycket som inte har med undervisning att göra. Det är därför LR driver att lärare i första hand ska jobba med undervisning och arbetsuppgifter som hör till undervisningen, säger Carina Murblad.

| Foto: Magnus Glans

Ett bra sätt att få större kontroll över arbetstiden är att själv göra ett detaljerat, personligt schema över sin reglerade arbetstid, tipsar Carina Murblad.

– Förutom dina lektioner ska du lägga in tid före och efter varje lektion för att hinna plocka fram och ta undan material. Du ska också lägga in en rast varje dag. Enligt lag har du rätt till 30 minuters rast efter högst fem timmars arbete. Luckan i schemat behöver ofta vara längre än så för att du verkligen ska hinna få ut dina 30 minuter.

– Lägg också in tid för konferenser och möten, dokumentation, tillsyn, närvarohantering och alla andra arbetsuppgifter som du ska hinna med under veckan. De luckor som uppstår när du har lagt in allt annat behövs som planeringstid och det markerar du också i schemat.

Det är ett vanligt missförstånd att lärare inte skulle ha rätt till övertidsersättning

Schemat kan även fungera som en hjälp när oväntade saker uppstår.

– Din rektor kanske kommer och säger att du behöver ta en lektion för en kollega som blivit sjuk, när du har din planeringstid. Med ett tydligt schema blir det lättare att bolla tillbaka till rektorn och fråga när du i så fall ska göra din egen lektionsplanering. Rektorn får då hjälpa dig att prioritera bort något annat så att du kan göra planering vid ett annat tillfälle, eller be någon annan ta klassen i stället. Rektorn kan också säga att du får göra planeringen efter din ordinarie arbetstid, och då få övertidsersättning för den tiden.

– Det är ett vanligt missförstånd att lärare inte skulle ha rätt till övertidsersättning, men det har vi om det är beordrade arbetsuppgifter som ligger utanför vår ordinarie arbetstid.

Men även med ett schema som ser bra ut på papperet så händer det att arbetstiden inte räcker till.

– Om du har svårt att hinna med dina arbetsuppgifter så kanske du börjar hoppa över rasten eller använder förtroendetiden för sådant som du skulle ha hunnit med under dagen. Det är ingen hållbar lösning. I sådana situationer måste du i stället prata med din chef så fort som möjligt. Arbetsgivaren har ansvaret för din arbetsmiljö, men du har också ett ansvar för att påtala när det inte fungerar. Ta hjälp av ditt ombud om du vill ha stöd eller känner att du inte får gehör från chefen, säger Carina Murblad.

På Carina Murblads skola diskuterar lärarna ofta frågor om arbetstiden på sina fackliga medlemsmöten. Det finns stora fördelar med att prata ihop sig så att man har en gemensam hållning, tycker hon.

– Det är vårt gemensamma ansvar att faktiskt säga ifrån när det inte fungerar. Om några köper att de inte kan ta ut rast varje dag eller tycker att det är okej att sitta kvar efter jobbet för att hinna med, så blir det svårare för alla andra att stå upp för sina rättigheter.

– Vi måste peppa varandra att ställa krav så att vi kan följa de lagar och avtal vi har. Det blir så mycket lättare om vi gör det tillsammans.