
Alice Tegnér (1864-1943) i sitt hem i Djursholm. Här kom bland annat visan ”Ekorrn satt i granen” till. Foto: TT / Bonnierarkivet/Scanpix
Musik Djursholms unga skolfröken blev mamma till Mors lilla Olle. För Alice Tegnér förstod tidigt att sång kan vara en genväg till ökat lärande. Redan som treåring hade Sveriges mesta musiklärare spelat sig över Östersjön på pappa sjökaptenens fartyg.
Ungarna hemma på gatan i Djursholm hade hittat en skadad ekorre i ett snår och Alice Tegnér var som vanligt på hugget.
Först en uppmuntrande klapp på den lilla ludna svansen. Därefter en stunds koncentration vid pianotangenterna hemma i Villa Tegnabo.
Varefter den unga skolfröken blott en kort stund senare, säger historien – kunde inbjuda familjen att lyssna till sin senaste komposition: En visa om en liten kottskalande krabat som störd av barnen missade ett skutt från en tallegren med en smärre benskada som följd.
Ty bättre musiklärare har Sverige knappast skådat. I alla fall ingen som haft fler elever.
I ett drygt sekel har hela svenska folket skolats av en gladlynt, klarögd och hypermusikalisk lärare, vars trudelutter numera sitter som fastspikade i vår blågula folksjäl.
Lammet vars ull blir till en söndagsrock åt far, blåsippan som niger ute i en vårbacke, Mors lille Olle som matar en björn i tron att det är en snäll hund ...
Den stackare som inte börjar självsvänga när dylika sånger plinkas i gång torde vara såväl tondöv som ordblind.
För ingen har fått oss att sjunga som Alice Tegnér.
Ja, kanske bör rentav det berömda Svenska Musikundret inte blott föräras den kommunala musikskolan, ABBA och Max Martin, utan lika mycket en viss sjökaptensdotter som föddes som Alice Charlotta Sandström i Karlshamn den 12 mars 1864?
Ivrigt påhejad av pappa hade hon som ung spelat sig över Östersjön på ett piano i skeppet Falcos kajuta och till vågornas guppande lärt sig både rytmikens betydelse och improvisationens konst.
Pappa Edvard hade ett både kärleksfullt och avslappnat förhållande till musik. I motsats till dåtidens stränga pianolärare, som krävde perfekt fingersättning och ändlösa skalövningar, uppmuntrade han sina barn att leka på tangenterna.
Med följd att den begåvade lilla Alice blott var tre år när hon ”fann opp” sin första melodi.
Hon kallade det så: ”Finna opp”. Hela sitt liv undvek hon ordet ”komponera”, trots att hon snart skulle bli Sveriges mesta kompositör av alla.
Från början för att det helt enkelt inte ansågs som ett riktigt jobb. I den vissamling som gavs ut lagom till julruschen 1892 stod det bara ”A.T.” under visorna, eftersom hon inte ville ”fördärva det Tegnérska namnet”.
Sångboken ”Nu ska vi sjunga”, som använts av åtskilliga årskullar i den svenska skolan, togs fram på initiativ av Alice Tegnér. Pengarna kom från den fond som hon inrättade i samband med sin 75-årsdag 1940. Mottagare var Sveriges allmänna folkskollärareförening och i stadgarna fastslogs att beloppet ”skall användas för att främja sångundervisningen i den svenska skolans lågstadieklasser”.
Resultatet blev i stället det motsatta. ”Sjung med oss, Mamma” skulle med tiden utökas med nya sånger, tryckas i nio upplagor, säljas i över två miljoner exemplar och bli en av svenskens flitigast använda böcker.
Ja, det är snarare svårt att hitta någon enda svensk som inte har vuxit upp med Alice Tegnérs sånger. Många menar att hon är vår mest sjungna svensk, till och med flitigare tolkad än Evert Taube.
Själv var Alice Tegnér dock av det blygsamma slaget.
Hela kroppen skakade av nervositet, när hon 28 år gammal dirigerade i gång sin egen skolkör i en egen tonsättning av ”Gläns över sjö och strand” – väl medveten om att författaren själv, den store Victor Rydberg, satt i publiken.
Ty Alice Tegnér hade ju gjort det oförlåtliga.
Eftersom skaldens ord inte alltid synkade med den melodi hon själv komponerat, hade hon dristat sig till att ändra dem lite här och var.
Och nu hade diktarfursten själv plötsligt uppenbarat sig i hennes klassrum.
Vad skulle han säga? Hur upprörd skulle han bli?!
Men nationalmonumentet Rydberg bara strålade efter konserten. Ömt tryckte han den unga körledarens hand och utbrast:
– Kära fru Tegnér. Ändra så mycket ni vill. Nu förstår jag att en dikt aldrig blir folkets egendom förrän den sjunges!
Och så är det kanske.
Alice Tegnér (1864-1943) i sitt hem i Djursholm. Här kom bland annat visan ”Ekorrn satt i granen” till. Foto: TT / Bonnierarkivet/Scanpix
Skalderna Rydberg, Atterbom, Stagnelius & Co kunde skriva så mycket vers de orkade. Men när det kom till att bli spridd, läst och älskad, hade de ingen chans mot Alice Tegnér.
Vid mötet med Rydberg 1892 var Alice Tegnér gift med skalden Esaias Tegnérs sonson Jakob, bosatt i fritänkande nybyggarsamhället Djursholm och kunde i och med giftermålet släppa en stor del av hushållsarbetet till förmån för att undervisa och musicera.
Första tjänsten hade varit som 20-årig privatlärare åt bokförläggaren Frans Beijers barn (det var han som startade legendariska Gumperts bokhandel i Göteborg). Sju år senare fick hon anställning vid den nystartade privata samskolan på Djursholms slott och utvecklades snabbt till läroanstaltens och samhällets musikaliska nav.
Första publiken var sönerna Gösta och Torsten. (Till Alice Tegnérs ”meriter” hör alltså även att ha uppfostrat ett av den svenska sportjournalistikens största namn.) Men inom kort ville även grannarna vara med och sjunga.
Snart bildades körer för både unga och gamla, tonsättningarna spreds och samma år som Victor Rydberg satt i publiken gavs 20 visor från Alice Tegnérs penna ut i det blygsamma häfte som kallades ”Sjung med oss, Mamma!”.
Tre år senare kompletterades de med blivande klassiker som ”Mors lilla Olle”, ”Sockerbagaren”, ”Sov du lilla vide ung” och ”Blåsippan uti backarna står”.
På Högre lärarinneseminariet i Stockholm hade Alice Tegnér varit klasskamrat med två andra legendariska kvinnor: Selma Lagerlöf och Anna Maria ”Sörgården” Roos.
De skulle alltid minnas ”Lisa”, som hon kallades, för hennes sätt att hamra in det snustorraste lärostoff med hjälp av musik, ramsor, dräkter och dekor.
Som pedagog var hon före sin tid. En lektion med fröken Tegnér var lika matnyttig som rolig. Kunskap liksom lektes in i små barnhuvuden och frågan är om inte läraren själv hade det minst lika kul som sina elever.
I Alice Tegnérs begåvning låg både hennes väl utvecklade barnasinne och träffsäkra melodikänsla. Framför allt imponeras man över med vilken lätthet hon skrev sina odödliga verk.
En fransk barnvisa från 1740, ”Ah! vous dirai-je, Maman”, förvandlades till ”Bä bä vita lamm”.
En vers av Ottilia Adelborg blev en sång om den ridande ”Borgmästar’ Munthe”.
Ett skådespel av Zacharias Topelius gav texten till ”Sov du lilla vide ung”.
En dikt av Wilhelm von Braun – byggd på en verklig händelse i Dalarna 1850, när den ettårige Jon Ersson hittades sovande bredvid en snäll björnhona – stuvades om till ”Mors lille Olle”.
Och så vidare ...
Enbart Alice Tegnérs barnvisor skulle kunna fylla en halv psalmbok. Men hon skrev också mycket annat: sonater, kantater, körverk och kammarmusik.
Med sitt avslappnade förhållande till de klassiska kompositörerna (hennes melodier anses mera inspirerade av Schumann och Mendelsohn än av den traditionella folkvisan) visade hon att musik i högsta grad bör vara var mans egendom.
Bilder av Elsa Beskow. På sin 39-årsdag överraskades Alice Tegnér med en udda födelsedagspresent från sina vänner i Djursholm. Det var en mapp full med akvareller, målade av hustrun till pastorn i det kapell där Alice Tegnér extraknäckte som organist. Pastorn hette Nathanael Beskow och hustrun var konstnären Elsa Beskow. Hon hade illustrerat flera av Alice Tegnérs barnvisor och som modeller använt sina egna sex söner och barn från Djursholm. Bilderna och visorna kom senare att ges ut i en bok med namnet ”Mors lilla Olle och andra visor”.
Ja, frågan är väl om det finns ett enda land i världen, där barnvisan nått samma status och vårdats av lika begåvade kompositörer som i Sverige.
Med åren har också körsång utvecklats till ett av svenskens största fritidsnöjen, vilket utan tvekan till stor del var Alice Tegnérs förtjänst.
Djursholms egen Fru Musica har fått ett lätt hämmat folk att redan vid tidig ålder sänka garden, klä sig i kräppapper och sjunga, så det dånar i blåsippsbackar och bagarbodar.
Ännu 79 år gammal reste denna musikaliska krutgumma riket runt, utklädd till Tant Gredelin, och sjöng sina visor.
Sista konserten hölls i Härnösands läroverk i februari 1943, bara tre månader innan Alice Tegnér dog. I publiken satt en viss Gullan Bornemark som 25 år senare skulle föra den svenska barnvisetraditionen vidare på sitt eget vis.
Bara en sådan sak.
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna
Vi lärare debatt Så påverkar täta rektorsbyten lärarnas arbete.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare i möte med skolministern om kraven som kan stoppa våldet.
Replik ”Debatten om kognitionsvetenskap visar på okunskap och felaktigheter”.
Vi lärare debatt Hon vill lämna tillbaka ansvaret till eleverna – lärare och föräldrar kan bara stötta.
Replik Vetenskaplig grund, ja – men vi bör aldrig sluta ifrågasätta och problematisera forskningen, skriver debattören.
Vi lärare debatt Lärarfacket bör ansluta sig till Skolledarnas förslag om rapporteringsskyldighet, skriver debattörerna.
Vi lärare debatt Inte okej att utsätta forskare för personangrepp i sociala medier efter debattinlägg, skriver Sofia Hort, biträdande lektor i svenska.
Krönika Tankeexperimentet: Byt ut isfläcken mot elever som halkar snett – och ställ frågan igen.
Våld i skolan Gick emellan den misstänkte gärningsmannen och en elev.
Våld i skolan Skolchefen: ”Vi måste utgå från att folk mår väldigt dåligt”
Slutreplik ”Lärarens professionella frihet är en central del av undervisningens kvalitet” skriver Oscar Björk i en slutreplik.
Våld i skolan Till sjukhus med ambulanshelikopter efter attack på skolgården.
Vi lärare debatt ”Om inte arbetsgivarna tar tar nödvändiga steg idag, är framtidens lärare redo att strejka imorgon” skriver Adam Kedert, ordförande Sveriges Lärarstudenter.
Läromedel Från 394 kronor till 2 270 – så mycket lägger din kommun på läromedel
Replik ”Oscar Björks avsikt verkar vara att misskreditera evidensbaserade praktiker”, skriver debattörerna.
Npf För lite resurser till npf-elever – bland annat till utbildning av lärare.
Replik Kritiken mot kognitionsvetenskap avslöjar en oförståelse för vikten av grundläggande träning och repetition, skriver debattören i en replik.
Replik Lärarutbildare som förfasas över kognitionsvetenskap är rädda att förlora privilegier, skriver Linnea Lindquist i en debattreplik.
Replik Ingen risk att kognitionsvetenskap gör så att sociala och kulturella dimensioner försvinner ur svensk utbildningsvetenskap, skriver debattörerna.
Lärarutbildning Utbrett missnöje mot ledningen på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
Lärarlegitimation Sveriges Lärares tuffa förslag på åtgärder: Böter för obehöriga lärare.
Vi lärare debatt Varningen om nya forskningstrenden: ”Riskerar tränga undan lärares röster och erfarenheter.”
Vi lärare debatt Lärarens oro för skärmberoendets effekter på eleverna.
Vi lärare debatt Högstadieläraren: ”Förhoppningsvis kan det få någon elev att sträcka ut en hand och be om hjälp”.
Vi lärare debatt Glädjande att lärare förstår konsekvenserna av att man tog bort skolhälsovården, skriver Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita.