Elin Ek: "Skolan har varit en central del av mitt liv"

Elin Eks bägge föräldrar var bildlärare och en anledning till att skolan har varit en central del av livet. Foto: Hans Samuelson
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Många är vi som minns henne som karaktären Grynet. I dag är hon bland annat författare och mamma till bokkaraktären Athena, en 12-åring som längtar till högstadiet och uppskattar skolan.
Här berättar Elin Ek om sin skoltid.

Lärare jag minns (och varför):  Jag minns nog alla mina lärare, jag har en klisterhjärna när det gäller människor. En av mina första lågstadiefröknar hade pumps och vit mercedes med lurvig zebraklädsel och i augusti ställde hon en vas med ringblommor på katedern, det blev en av mina bästa dofter. Jag odlar ringblommor varje år.

Läraren som förändrade mitt liv: Måste svara mina föräldrar! Både min mamma och pappa var bildlärare så skolan har varit en central del av mitt liv.  

Första dagen i skolan: Högtidligt, fint. En gammal skola från 1800-talet, vackra granitgolv som kryllade av fossil. Önskar att alla skolgolv hade lämningar som är miljoner år gamla, det ger perspektiv som människa och elev.

Sista dagen i skolan: Hemma hos oss var alla skolavslutningsdagar högtidliga och har firats med glädje och bakelser!

Det här är Elin Ek

Namn: Elin Ek.
Ålder: 44.

Aktuell med: Fjärde boken i serien om Athena, ”Athena – det är aldrig för sent!” samt med UR-programmet Skrivbolaget som handlar om skrivkunskap för mellanstadiet. En uppföljare till den populära utbildningsserien Grammatikbolaget.

Skolor jag gått i: grundskola, gymnasium, folkhögskola, KY-utbildningar.

Lektionen jag aldrig glömmer: Maj 1995, inför studenten och slutbetyget. Jag gick samhällsvetenskaplig linje och min favoritlärare Björn i samhällskunskap och historia lyssnade på oss elever som var trötta av alla salsskrivningar, och lät oss som ville göra ett prov i andra världskriget muntligt. Ganska få tordes göra det ”för hur kan man betygsätta något som inte är skriftligt?”. Vi satt på ett kafé och han ställde frågor och vi fick svara med längre resonemang. Jag gick ut med en femma i samhällskunskap.

Det här drömde jag om då: Bli skådis eller trädgårdsmästare.

Då kände jag mig missförstådd: Jag hade en mattelärare som misstrodde varenda elev, han utgick alltid från att eleverna försökte luras eller fuskas, det var oerhört frustrerande och kändes orättvist minns jag.

Så skulle jag vara som lärare: Rolig och lite sträng och vara stenhård på 48-timmarsregeln om en elev haft kräksjuka.

Vad jag önskar att jag hade gjort annorlunda i skolan: Jag önskar att jag pluggat mer, jag lyckades aldrig riktigt knäcka läxkoden. Samtidigt tror jag att det är just de trixen jag har nytta av nu när jag gör pedagogiska undervisningsprogram för mellanstadiet. Humor och pedagogik är ett marriage in heaven!

Favoritämnen: Slöjd, bild, samhällskunskap, historia, hemkunskap, religion… jag gillade nog de flesta ämnen utom fysik som jag aldrig riktigt förstod.

Mina betyg: Jag tror jag hade mest fyror och några treor, några femmor. Övre medel alltså.

Det värsta med skolan var, enligt mig: Avsaknaden av vuxna utanför lektionssalen. Att konflikter löstes för att det ”var tur” att en lärare gick förbi i korridoren.

Det här önskar jag att jag hade lärt mig mer om: Alla kvinnor som osynliggjorts i läromedlen under min skoltid. Jag tog igen en del genom att läsa kvinnostudier på folkhögskola.

Om jag vore skolminister skulle jag: Titta närmare på tvålärarsystemen! Det är kanske lösningen på skolans största problem? Och så höjd status och lön för lärare såklart. Samt satsa på skolarkitekturen. Vackra hälsosamma klassrum och lärarrum med bra luft och temperatur och möjlighet till studiero, gröna skolgårdar som lockar till lek och rörelse.

Tre saker jag kommit på mig själv att tänka om yrkesgruppen lärare:

  1. Hur kommer det sig att det finns lärare som verkar helt ointresserade av barn?
  2. Måtte ni få behålla ert långa sommarlov för det behöver ni!
  3. Var har era arbetsrum tagit vägen? Jag har mycket författarföreläsningar i skolor och ser arbetsrum där kollegor måste dela överbelamrade skrivbord i trånga utrymmen.

”Viktigt att Athena längtar till högstadiet”

– En sak som irriterar mig är när vuxenvärlden ständigt problematiserar skoltiden. Vi har såklart alla dåliga minnen från vår skoltid, konstigt vore väl annars, men varför ska vi alltid fokusera på det och förutsätta att exempelvis högstadiet ska bli ett helvete? Därför var det viktigt för mig att min huvudkaraktär Athena är en 12-åring (som tycker att kunskap är det viktigaste som finns) som LÄNGTAR till att börja högstadiet. För det är också underbart och pirrigt och härligt att gå i skolan!