Ny undersökning: Så osund är lärarnas arbetsmiljö

Redan för ett år sedan belyste Skolvärlden den svåra arbetssituation som många modersmålslärare befinner sig i. En ny undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att anslutna modersmålslärare runt om i Sverige fortfarande har en mycket tuff arbetsmiljö.

– Jag är tyvärr inte överraskad över att modersmålslärarnas situation fortfarande ser ut på det här sättet. De har en extra tuff lärarsituation och vi måste bli bättre på att lyfta de här frågorna, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas Riksförbund, efter att ha tagit del av undersökningen.

I oktober färdigställdes enkätsvar från LR-anslutna modersmålslärare. Det är en rapport som förstärker bilden av en ohållbar arbetsmiljö.

En tredjedel av de som svarat på undersökningen ingår inte i något lärarlag och hela 60 procent känner ingen eller mycket liten tillhörighet till resten av lärarkollegiet.

– Man jobbar individuellt och har egna utvecklingssamtal. Modersmålslärare ingår oftast inte i någon grupp utan åker runt mellan flera olika skolor och undervisar, säger Augin Melki, modersmålslärare och LR-ombudsman i Botkyrka kommun sedan tre år tillbaka.

Vissa lärare undervisar barn från årskurs ett till nio i samma grupp.

LR:s undersökning visar att 89 procent av modersmålslärarna undervisar sina elever efter skoltid. Det innebär ofta trötta elever med dålig motivation och att många elever i slutändan väljer att hoppa av modersmålsundervisningen. Trots detta så svarar de flesta lärarna att de upplever sina elever som motiverade.

I kommentarsfältet i undersökningen har flera lärare beskrivit att de känner sig utanför eftersom de andra lärarna på skolorna oftast inte är kvar när de kommer dit. I kombination med dåligt arbetsmaterial och dåliga lokaler beskriver flera att de upplever sig ha lägre status än de andra lärarna på skolorna. Stora löneskillnader förstärker den känslan.

Flera lärare beskriver också hur de arbetar med alltför stora grupper med elever från flera olika åldersklasser.

43 procent uppger att de undervisar två till fem elever, 38 procent att de undervisar grupper med sex till tio elever och 19 procent att de undervisar grupper med elva eller fler elever.

– Med så stora grupper med olika kunskapsnivåer har vi ofta inte heller tillräckligt med tid. Det räcker att en elev behöver lite extra genomgång så drabbar det alla de andra, säger Augin Melki, och förklarar att vissa lärare undervisar barn från årskurs ett till nio i samma grupp.

Hälften av de som svarat på LR:s undersökning säger sig också vara missnöjda med lokalerna som skolan ställer till förfogande för modersmålsundervisningen. Det kan vara en korridor, ett rum utan tavla, för små rum eller ingen tillgång till internet.

– Det är inte ovanligt att man får ha undervisningen i korridorer eller grupprum som kanske någon annan behöver vid samma tillfälle och då får man flytta på sig. Vi trycks ner, har inte den statusen, säger Augin Melki.

De allra flesta modersmålslärarna tvingas också åka mellan olika skolor. Flera kommentarer i undersökningen visar att det resulterar i ökad stress och stjäl tid från planeringen av undervisningen.

LR:s undersökning förmedlar inte bara negativa sidor med yrket som modersmålslärare. Nästan 80 procent av de som svarat på enkäten känner sig nöjda med arbetet.

De flesta är kommunalt anställda och har inte bara utbildning som modersmålslärare utan även lärarutbildning i andra ämnen. 31 procent uppger att de undervisar i andra ämnen än modersmål.

Många tror att vi inte har examen. Jag säger att jag är lärare, inte bara modersmålslärare.

Det finns kommuner som väljer att satsa på elevernas modersmål. Botkyrka kommun har bland annat valt att låta förskolorna ha kvar modersmålsundervisningen och ungefär hälften av de 120 modersmålslärarna har anställts vid skolor. Ülker Balta är en av dem. Hon har anställts på heltid på Tallidsskolan i Fittja, och undervisar inte bara elever i turkiska utan administrerar även för de andra modersmålslärarna som undervisar på skolan.

– Jag har ganska mycket ansvar, ordnar rum och placering för de andra lärarna som undervisar i modermål, säger hon.

Ülker Balta tillhör de modersmålslärare som är stationerade på en och samma skola. Det har gett henne en helt annan delaktighet och kollegial känsla.

– Jag ingår i ett arbetslag, deltar aktivt i utbildning och skolans aktiviteter. Jag känner mig trygg och hemma här, förklarar hon.

Ülker Balta känner inte igen sig i att modersmålslärare skulle ha någon lägre status. Hon ser sig själv som lärare vilket till stor del beror på att hon i 15 år arbetade som klasslärare i Turkiet, innan hon kom till Sverige.

– Många tror att vi inte har examen. Jag säger att jag är lärare, inte bara modersmålslärare.

Modersmålsundervisningen på Tallidsskolan är schemalagd, med 26 olika språk, och rektorn har betonat att lektionerna är viktiga.

– Modersmålsundervisningen kommer i första hand, det är inte så att läxhjälp prioriteras. Vår rektor är medveten om att det är jätteviktigt med modersmål, säger Ülker Balta.

Men det är inte alla rektorer som väljer att ge eleverna så mycket tid till undervisning i modersmålet. Det nuvarande systemet där skolorna köper in lektionstimmar har enligt Augin Melki resulterat i att allt fler väljer mindre tid till större grupper med elever.

– Det blir en ekonomisk fråga där många väljer att spara in de pengar som de får till modersmålsundervisning, men det blir att man snålar in på barnens bekostnad, säger han och betonar att en dålig arbetsmiljö för lärarna i slutändan inte heller blir bra för eleverna.

Förstår man inte svenska så får man till exempel problem med mattelektionen.

Att stärka modersmålet främjar inlärningen i andra språk och andra ämnen.

– Förstår man inte svenska så får man till exempel problem med mattelektionen. Det är samma sak med modersmålet, det är en stomme för de andra lektionerna, säger Åsa Fahlén och har själv erfarenhet från elever som inte behärskat ett enda språk på djupet trots att de kunde tala flera språk.

– Om man inte får djupet i ett språk så blir de andra språken också ytliga.

Hon hoppas att den stora mängden nyanlända som Sverige tagit emot kan förändra synen på modersmålsundervisningen.

– Det har gett mer fokus på detta och kanske det ökar statusen på yrket. Det behövs en attitydförändring och statushöjning, menar hon.