Lackar svetten? Så hanterar du klassrumshetta

Illustration: Istock/Getty Images
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Solen gassar, svetten lackar och alla flämtar. Det kan bli olidligt hett i klassrum, på förskolor och fritidshem. Hur varmt får det egentligen vara? Här reder vi ut begreppen när det ­gäller höga temperaturer.

1. Max 26 grader – men det är trixigt att mäta

Enligt Arbetsmiljöverkets riktlinjer ska inomhustemperaturen i normalfallet ligga inom 20–26 grader. Vid tillfälliga värmeböljor får man acceptera att temperaturen stiger över 26 grader under några dagar. Men det finns inga lagar, bara rekommendationer och råd. Temperatur är också något sammansatt och därför trixig att mäta.

För att få fram den korrekta, så kallade operativa temperaturen, krävs ett särskilt mätinstrument som bara en utbildad person kan hantera. En vanlig väggtermometer ger inte ett rättvist värde eftersom även lufthastighet, luftfuktighet, instrålning från fönster och väggar med mera påverkar temperaturen. Dessutom upplever vi människor både värme och kyla olika.

2. Vad händer i kroppen när det är varmt?

Värme gör att de ytliga blodkärlen vidgas och att svetten bryter fram. Om vi inte hinner få i oss tillräckligt med vätska blir blodet mer koncentrerat och risken för blodpropp och hjärtinfarkt ökar. Höga temperaturer gör att vi även kan drabbas av yrsel och utmattning. Hjärnan saktar ned, vi blir trötta och får svårt att koncentrera oss. Både effektiviteten och humöret sjunker.

Läs mer:

Regler och råd om det termiska klimatet på jobbet finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift Arbetsplatsens utformning, AFS 2018:5.

Vid värmeslag är kroppstemperaturen över 40 °C och andra symtom kan vara kräkningar, synstörningar, yrsel, förvirring och snabb puls. Se då till att snabbt komma till en kallare plats och drick något för att svalka ned kroppen.

3. Jag står inte ut – vart ­vänder jag mig?

Kontakta din närmaste chef eller skolans skyddsombud, som kan lägga skriftligt krav till arbetsgivaren om att åtgärder snarast ska vidtas. Lärarförbundet uppmanar även skyddsombud att resonera med Arbetsmiljöverket och att också ringa till Lärarförbundet Kontakt för mer konkreta råd. Under svåra värmeböljor de senaste åren har det hänt att skolor tvingats stänga.

4. Klimatet blir allt varmare – hur kan värmen förebyggas i skolan?

Vi är mer vana att hantera kyla än värme i Sverige. Men klimatförändringarna gör att vi sannolikt kommer att få allt fler besvärliga värmeböljor framöver. Därför bör huvudmän och kommuner redan nu ligga steget före. Det kan handla om relativt enkla saker, som att köpa in bordsfläktar och att skärma av solen genom markiser och andra ljusskydd. Men också att undersöka ventilationssystem.

Kanske bör systemet ändras så att luften kommer in från en skuggig sida i stället från en solig. Dessutom kan bullrande fläktar köras nattetid och under helger för kyla ned skolbyggnaden. Det är arbetsgivaren som är skyldig att se till att temperaturerna i klassrummen följer föreskrifterna. Att kontrollera och åtgärda klimatet hör till det löpande skyddsarbetet på arbetsplatsen enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1).

Källa:

Gunnar Åhlander, handläggare och sakkunnig i värmerelaterade frågor på Arbetsmiljöverket samt lärarförbundet.se.