Christian Eidevald, gästprofessor i pedagogik vid Södertörns högskola, Gulan Avci, nationell samordnare mot utanförskap och Sveriges Lärares andre vice ordförande Pia Rizell på Bokmässan i Göteborg.
Forskaren: Svensk förskola inte längre bäst i världen
Förskolans styrkor och svagheter diskuterades på Förskolescenen under Bokmässan.
Bokmässan
Den svenska förskolan är inte längre bäst i världen.
Det hävdar Christian Eidevald, gästprofessor i pedagogik vid Södertörns högskola.
– Först när vi kommit ifrån föreställningen att vi är bäst kan vi börja lösa problemen.
Christian Eidevald diskuterade förskolans styrkor och svagheter tillsammans med Sveriges Lärares andre vice ordförande Pia Rizell och Gulan Avci, nationell samordnare mot utanförskap, på Förskolescenen under Bokmässan i Göteborg.
– Självbilden, att Sverige har värdens bästa förskola, står i vägen för de åtgärder som krävs för att skapa en verksamhet med hög kvalitet, sa Christian Eidevald.
Ett komplicerat regelverk orsakat av opportuna beslut har ställt till det, enligt honom.
– Det finns till exempel 33 målområden som förskolorna ska ta hänsyn till och det skapar en stor osäkerhet bland förskollärarna.
Efterlyser nationell forskning
Konsekvenserna riskerar att bli betydande.
– En förskola med låg kvalitet kan motverka hela idén och förstärka skillnaderna i samhället istället för att minska dem.
Christian Eidevald efterlyste nationell forskning för att en gång för alla ”sluta göra fel”.
Gulan Avici som besökt ett stort antal kommuner och dess förskolor i sin roll som nationell samordnare mot utanförskapet konstaterade att mycket kunskap redan finns: att olikvärdigheten är betydande.
– Det finns förskolor där ingen pratar svenska, där närvaron brister eftersom vårdnadshavarna inte förstår värdet av förskolan. Det kan bero på att vårdnadshavarna är arbetslösa, har försörjningsstöd eller är föräldralediga med ett syskon och därför håller alla barn hemma. Det finns kulturella krockar som innebär att många barn inte lär sig svenska eller får den start de behöver för att klara skolan senare.
– De kommer från familjer som helt saknar utbildning och där förskolläraren är den första utbildade personen de mött. För dessa barn är förskolan en oerhört viktig inspirationskälla för resten av livet.
Lektionsplanering med barnen
Gulan Avci höll med om att det är dags att sluta göra fel.
– Vi behöver en översyn av utbildningarna och vi behöver en kulturell förståelse och framför allt språkstödjande insatser.
Pia Rizell, Sveriges Lärares andre vice ordförande och verksam förskollärare, påpekade att förskollärarna i mycket hög utsträckning känner till regler och målbilder men att det spelar mindre roll när all tid går åt till annat.
– Sju av tio förskollärare uppger att de måste göra sin lektionsplanering tillsammans med barnen. Bristen på förskollärare och barnskötare innebär även att mycket tid går åt till att leda och förklara arbetet för personal som helt saknar relevant utbildning.
I väntan på att en utredning om vad som skapar kvalitetsbristerna i förskolan menar Pia Rizell att man kan börja med att göra barngrupperna mindre och öka lärartätheten.
LÄS MER:
