Nya organiseringen – så här påverkas du

Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Ett gemensamt förbund, men uppdelat utifrån vilken skolform du arbetar inom. Så här kommer det att funka på kommunal nivå, enligt förslaget.

Sveriges Lärare på din arbetsplats

På arbetsplatsen finns ombud och skyddsombud. Nytt är att alla tillhör en och samma fackliga organisation. 

Sveriges Lärare i din kommun

Organisationen kan se lite olika ut i olika kommuner, beroende på medlemsantal och hur medlemmarna vill arbeta lokalt. Varje lokal organisation representerar hela lärarkåren. Styrelsen arbetar övergripande med relationen mellan arbetsgivare och lärare i respektive kommun. 

Lokalföreningen kan bilda en eller flera skolformsföreningar för förskola, grundskola eller gymnasie- och vuxenutbildning. Lokalföreningen kan också ge skolformsföreningarna mandat att förhandla med arbetsgivaren. 

Störst förändring gör Sveriges Lärare för grund- och gymnasieskolan, där medlemmarna blir fler än om de är splittrade mellan Lärarförbundet och LR. I lokalföreningarna kan det också inrättas andra föreningar, till exempel för lärare i fritidshem, om medlemmarna vill det.

Sveriges Lärare i friskolan

Medlemmar i fristående skolor kommer ingå i riksorganisationen för privat sektor. Medlemmar som är anställda i samma företag eller koncern kan i stället bilda en riksförening. Inom Sveriges Lärare privat sektor kan medlemmar bilda nätverk för yrkesgrupper eller relevanta frågor. Högsta beslutande organ är årsmötet. Mellan möten fattar styrelsen beslut.

För lärare inom statlig sektor och andra sektorer bildas en riksorganisation. Det gäller till exempel för lärare inom högskola och universitet samt folkhögskola. Högsta beslutande organ är årsmötet, mellan möten fattar styrelsen beslut.

På kommunnivå kan det skapas skolformsföreningar som medlemmarna ingår i utifrån vilken skolform de arbetar i (förskola, grundskola och gymnasieskola/vuxenutbildning). De tre skolformsföreningarna utgör grundstrukturen för Sveriges Lärare i en kommun även om de inte kommer kunna inrättas i alla landets kommuner. Det är årsmötet som beslutar vilka skolformsföreningar som ska finnas. Där inga skolformsföreningar inrättas ingår alla medlemmar enbart i lokalföreningen.

Olika skolformer – olika föreningar

Medlemmar med anställning inom en kommun ingår i lokalföreningen för Sveriges Lärare på kommunnivå. 

Verksamheten ska organiseras på ett sådant sätt att den fackliga kraften för medlemmarna maximeras. Sveriges Lärare på -kommunnivå har mandat att förhandla och teckna lokalt kollektivavtal. 

Så här funkar det på riksnivå

  1. Nationella skolformsföreningar. De tre skolformerna förskola, grundskola och gymnasie- och vuxenutbildning finns även på nationell nivå.
  2. Fritidslärare får nationellt råd. Nationellt bildas tre nationella råd: Lärare i fritidshem, lärare i kulturskolan och studie- och yrkesvägledare. Råden ska tillvarata medlemsgruppens yrkesintressen. Varje nationellt råd är rådgivande till förbundsstyrelsen och har ett ombud i kongressen.
  3. De förhandlar på riksnivå. På nationell nivå finns tre avtalsdelegationer. En för kommunal sektor, en för privat – och en för statlig sektor. På så sätt vill Sveriges Lärare stärka förhandlingsarbetet. Delegationerna väljs via valkretsarna och de lämnar sina åsikter till förbundsstyrelsen innan denna tecknar avtal. 
  4. De fattar besluten. Högsta beslutande organ är kongressen, som genomförs vart fjärde år. Kongressombuden väljer representanter till förbundsstyrelse, revisions- och verksamhetsutskottet samt valberedning. Kongressen väljs via valkretsarna.
  5. Så jobbar förbundsstyrelsen. Mellan kongresser är förbundsstyrelsen högsta beslutande organ. Styrelsen har helhetsansvaret för Sveriges Lärare. Styrelsen väljs av kongressombuden.
  6. Sveriges Lärarstudenter. Lärarstudenterna har en egen styrelse, kongress och politik. Lokalt finns studenterna representerade vid lärosätena.