Varnar för kaos och stress med tidiga betyg

Med erfarenhet från införandet av betyg i årskurs 6 i bagaget är risken stor för betyg i ännu lägre åldrar minska likvärdigheten ännu mer, menar Lärarförbundet.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Kaos, stress och ökade skillnader mellan skolor. Det kan bli resultatet av förslaget om att varje rektor ska kunna besluta om betyg eller inte för sina fjärdeklassare.
Lärarfack, myndigheter och organisationer är kritiska.

Alla elever får betyg från och med årskurs 6. Men det har pågått ett försök med betyg redan från och med årskurs 4 på några skolor. Och enligt regeringens förslag ska försöket övergå i en bestämmelse i skollagen som innebär varje rektor får besluta om betygen ska ges från och med årskurs 4.

Förslaget är en följd av januariavtalet: "skolor som vill ska kunna införa betyg från årskurs fyra", lyder en av punkterna som regeringen, Centern och Liberalerna enats om. För Liberalerna är tidigare betyg något av en hjärtefråga.

Efterlyser kunskap

Men frågan är hur många skolor som vill sätta betyg på fjärdeklassare. Försöket har lockat ytterst få skolhuvudmän och har ännu inte utvärderats. Det finns inte heller forskning som visar att betyg från årskurs 4 skulle öka elevernas kunskaper, påpekar bland andra Skolverket som efterlyser bättre kunskapsunderlag.

Fakta: Förslaget

I regeringens promemoria föreslås att:

  • Rektor ska få fatta beslut om betyg ska ges i årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i årskurs 5 och 6 i specialskolan.
  • Lärarna ska ges tillfälle att yttra sig inför ett sådant beslut.
  • Vid de skolor som inför betyg för fjärde- och femteklassare slopas kravet på individuella utvecklingsplaner (med omdömen och vilka insatser som behövs).

   Källa: Promemoria U2020/03513/S


Betyg i årskurs 6 infördes 2012 och en av erfarenheterna är att stressen bland eleverna ökade. "Det är i dag ett känt faktum att stress hos barn kan påverka hjärnans utveckling och störa kognitiva funktioner", skriver Idéburna skolors riksförbund och beskriver idén om sänkt betygsålder som kontraproduktiv.

En annan erfarenhet av betyg i årskurs 6 är att de mer gynnar de högpresterande eleverna än de lågpresterande. Vissa elever fick till och med försämrade resultat. "Att då införa betyg i ännu lägre åldrar riskerar därför att än mer minska likvärdigheten", skriver Lärarförbundet.

Lärare som redan vet

Göteborgs universitet ser en risk för att förslaget leder till ökade skillnader mellan skolor, på så sätt att skolor med många högpresterande elever väljer att införa betyg i årskurs 4 och att skolor med många lågpresterande skolor avstår. Även Barnombudsmannen varnar för ökad ojämlikhet.

Sveriges Elevråd befarar att fler betygstillfällen ökar på lärarnas arbetsbörda. "Elever vill ha mer tid individuellt med tillgängliga lärare", skriver organisationen och avfärdar argumentet att tidigare betyg skulle göra det tydligare vilka elever som behöver stöd. Detta vet redan lärarna - "problemet ligger i att lärare inte har tid att arbeta tillsammans med eleverna för att uppnå högre resultat", skriver Sveriges Elevråd.

Lärarnas Riksförbund (LR) förutser ett "bedömningskaos" på mellanstadiet om beslutet ska vara upp till varje rektor. "Det innebär att en elev kan få betyg i årskurs 4, men nästa årskurs på samma skola har en ny rektor tillträtt som har en annan syn på betyg", skriver förbundet.