Kritiken mot nya betygen: "Orolig"

LÄS ÄVEN: Skolprofilernas reaktioner på betygsutredningen

Betygsutredningen från 2018 landade i återinförandet av ämnesbetyg i gymnasieskolan. Förändringarna som införs i grundskolan hösten 2022 handlar om att elevernas sämsta prestationer inte längre är lika avgörande för betyget.

Tanken är också att lärarna får större frihet i både undervisning och betygssättning i och med att kunskapskraven stryks.

– En luttrad lärare blir väldigt orolig. Det öppnar upp för godtycke och påtryckningar från rektorer, elever och vårdnadshavare. Risken finns att den tänkta friheten äts upp av faktorer utanför läraren, säger Fredrik Sandström, svensklärare på Gäddgårdsskolan i Arboga och krönikör för Ämnesläraren. 

Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, säger att det inte är säkert att ökat handlingsutrymme för lärarna automatiskt innebär högre betyg.

”Går inte att lösa”

– Men jag kan inte se att ett enda betygssystem kan lösa betygsinflationen. Problemet är att betygen fyller så många syften. Dels att de fungerar som en värdemätare på skolors kvalitet, dels att elever använder dem för att söka vidare, säger Christian Lundahl.

Läraren Fredrik Sandström kallar förändringarna kosmetiska.

– Att kalla kunskapskrav för betygskriterier förändrar inte bedömningspraktiken. Lärare, rektorer och huvudmän lägger alldeles för mycket fokus på kunskapskraven. Man reducerar varje ämne till att bestå av ett antal förmågor, och att förenkla kraven ytterligare gör ämnet ännu mer reducerat än vad det redan är, säger han.

Även bedömnings- och skolforskare som Läraren.se pratat med är kritiska.

Nationalekonomen Jonas Vlachos, Stockholms universitet, vill se insatser mot glädjebetygen.

– Inget ändras genom att man kallar kunskapskrav för betygskriterier eller genom att man tillåter att vikta ihop betyg från olika moment på olika sätt. Därför ser jag inte att förändringen kommer att spela roll, säger han.

Skolverket har på eget bevåg tagit fram förslag till hur bedömningen skulle bli mer rättvis. Ett exempel är att låta lärarens omdöme kombineras med resultat från nationella prov.

– Men det uppstår en är massa tekniska frågor, hur ska man hantera F-gränsen i ett sådant system? Hur gör man med ämnen där man varken har eller vill ha nationella prov? Yrkesutbildningar på gymnasiet är svårt att hantera inom ett sådant system. Och en annan aspekt är hur man hanterar elever som är frånvarande vid själva provtillfället. Hur man än gör blir det fel, säger Jonas Vlachos.

Alli Klapp, universitetslektor vid Göteborgs universitet, menar att Skolverkets provförslag kan vara bra.

– Det är kanske ett mer rättvist system. Det är inte bara lärarens bedömning och inte bara ett prov, eftersom prov också har sina problem. Kanske skulle det också släppa lite på provhysteri och leda till större fokus på lärandeprocessen. För att en elev får ett F av en lärare och C av en annan. Det är inte rimligt, säger hon.

Både Jonas Vlachos och Christian Lundahl vill se en utredning av hur en mer likvärdig bedömningsgrund skulle se ut.

– Jag tror inte att förändringarna löser likvärdighetsutmaningarna och det kan man inte i ett betygssystem. Man måste se till att lärarna har likvärdig kompetens och att lärare får utrymme att jobba tillsammans, även mellan skolor, säger Christian Lundahl.

Läraren.se söker skolminister Lina Axelsson Kihlblom.

LÄS ÄVEN: 

Betygsutredningen klar: ”Betyg ska inte sättas utifrån elevernas sämsta prestation”