Födda i Sverige, antal födda över tid 1925–2024 och befolkningsframskrivning 2025–2050 (SCB). Källa: Sveriges Lärare
Fler stängda skolor – trots att trenden snart vänder
Fler skolor stänger i takt med minskat barnafödande: ”När man drar ned på personal tappar man kvalitet", säger Anna Olskog.
Arbetsmiljö
Skolor läggs ned på Gotland och i Bastuträsk – ett mönster som börjar bli välbekant, när skolpengen minskar med barnkullarna.
Men redan 2028 beräknas kurvan vända – och Sveriges Lärare varnar för bland annat minskad behörighet.
– Det går inte att spara sig till kvalitet, säger ordförande Anna Olskog.
Barnafödandet i Sverige beräknas nå sin bottennivå 2028, för att sedan vända uppåt igen.
Det framgår av siffror från SCB, som ställs samman i Sveriges Lärares faktablad om grundskolans demografi.
Men i hela landet läggs förskolor och skolor ner, för att anpassa kostnaderna efter en minskande skolpeng.
Nu senast på Gotland och i västerbottniska Bastuträsk.
– Skolnedläggningar och kortsiktiga besparingar riskerar att urholka det vi behöver nämligen en fungerande och likvärdig förskola och skola. Huvudmännen måste säkra personaltätheten och ge oss lärare rätt förutsättningar, säger Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare.
”Kortsiktiga besparingar”
På Gotland stängs skolor i Stenkyrka och Vänge, vilket SVT först rapporterat.
Tomas Antonsson
– När vi har ett system som vi har med skolpengen går det inte att bedriva verksamhet med nio elever i en klass utan att få någon form av glesbygdskompensation, säger Tomas Antonsson, ordförande för Sveriges Lärare Gotland.
I förskolan har de minskade födslotalen varken bidragit till mindre barngrupper eller fler behöriga lärare, enligt Sveriges Lärare.
– Det går inte att spara sig till kvalitet. Större barngrupper skapar stress och oro, både hos barn och i personalen. Ska verksamheten hålla måste huvudmännen prioritera resurser och bemanning, säger Anna Olskog.
Ulrika Sellin Levander
I Luleå sades 200 lärare upp mellan 2008 och 2009, då kurvorna också vände neråt.
Lärare som inte velat komma tillbaka när barnkullarna ökade igen, enligt Ulrika Sellin Levander, ordförande för Sveriges Lärare Luleå.
– 2028 är inte jättelångt bort, och politikerna måste hålla huvudet kallt. De måste tänka långsiktigt. Elevunderlaget kommer att öka. Ju färre lärare det är i skolan, desto sämre blir det, inte bara för eleverna utan även för våra medlemmar, säger Ulrika Sellin Levander.
Anna Olskog:
– När man drar ned på personal tappar man kvalitet och riskerar lägre behörighet. Huvudmännen behöver fatta långsiktiga beslut utifrån vad verksamheten faktiskt behöver och inte enbart årets budget, säger hon.
”Kompenserar inte”
Facket på Gotland har inga åsikter om var skolorna är placerade på ön, säger Tomas Antonsson.
– Gotland är speciellt, vi är den kommun där störst andel av befolkningen bor i glesbygd. Då blir landsbygdsfrågor extra viktiga. Och tycker man som politiker att det är viktigt, kanske man vill ha skolor på landsbygden. Problemet är att man inte kompenserar för skolor med väldigt få elever. Man vill både ha kakan och äta den, säger han.
Anna Olskog och Sveriges Lärare ser åren fram till kurvan vänder håll som ett gyllene tillfälle.
– Nu har man möjligheten att höja kvaliteten i hela skolsystemet, från förskolan till gymnasieskolan, säger Anna Olskog.
LÄS ÄVEN:
Skolor riskerar att läggas ner i var tredje kommun
