Ur produktbeskrivningen till armskydden som lärarna erbjöds: ”Lämpligt till dig som jobbar inom byggsektorn, jordbruk eller tillverkningsindustri och hanterar vassa byggmaterial, balkar, maskiner, sågblad m.m.”
Till startsidan
Efter flera åtgärder, bland annat anpassade skyddskläder, för att hantera den utåtagerande sexåringen utfärdades skyddsstopp.
Våld i skolan
Skyddskläder, hörselskydd, extra dörrlås och sex personer på rullande schema för att ta hand om en sexåring i förskoleklass.
Så såg handlingsplanen ut på en skola i Västsverige.
Det räckte inte.
Under hösten riktade skyddsombudet på en skola i Västsverige ett skyddsstopp mot en sexåring i förskoleklass.
Stoppet hade föregåtts av en lång rad åtgärder för att eleven skulle kunna fortsätta i klassen.
– Vårdnadshavarna delade inte vår bild av eleven, säger rektorn på skolan.
Steget från förskolan till förskoleklass var för stort.
– När man börjar i skolan och tvingas förhålla sig till regler och lärare som sätter gränser väcks svåra känslor till liv för en del elever.
Lärarna blev rivna, nypna och slagna. Studiemiljön blev lidande och facket såg eleven som ett arbetsmiljöproblem.
– Vi vill såklart att alla elever ska få gå i skolan men vårt ansvar är medlemmarnas arbetsmiljö, säger skyddsombudet.
En handlingsplan utarbetades mellan fack och arbetsgivare. Elevhälsoteamet kallades in. Ett kontorsrum möblerades om till ett litet klassrum. Material och pedagogik anpassades, en specialpedagog följde eleven varje dag och sex lärare sattes på ett rullande schema för att ta hand om eleven som beskrivs som ”mycket rörlig”.
Rummet utrustades med extra lås. Lärarna erbjöds skyddskläder, ärmar i specialmaterial som skyddar mot rivskador, hörselskydd och byxor som skulle göra det svårare för eleven att slita i.
Ur produktbeskrivningen till armskydden som lärarna erbjöds: ”Lämpligt till dig som jobbar inom byggsektorn, jordbruk eller tillverkningsindustri och hanterar vassa byggmaterial, balkar, maskiner, sågblad m.m.”
Det räckte inte och skyddsombudet riktade därför ett skyddsstopp mot eleven som rektorn accepterade.
– Vi kämpade verkligen men landade till slut i att ”Det här går inte”. Personalen upplevde en frustration, oro och ledsamhet. Vår organisation klarade inte av det, säger rektorn.
Det finns en växande vilja bland rektorerna att acceptera skyddsstopp som är riktade mot enskilda, utlevande mycket unga elever.
Vi lärare har tidigare berättat om en lågstadieelev i Stockholmsområdet där facket stoppade undervisningen efter över 30 anmälningar om hot och våld från elevens sida.
Officiell statistik saknas men enligt en undersökning av SVT har antalet skyddsstopp mot enskilda elever ökat kraftigt de senaste åren och allt fler rektorer accepterar dem.
– Problemen i de här låga åldrarna började för fem år sedan, säger skyddsombudet som inte ser att det finns en gemensam nämnare annat än besparingar som lett till brist på elevassistenter och annan kringpersonal.
I och med att rektorn accepterade skyddsstoppet hamnade ansvaret för eleven på förvaltningen.
– De tog det med fattning. Det fanns aldrig någon motsättning med facket i den här frågan. I den bästa av världar krokar man arm och löser saker tillsammans. Facket hade den kunskap som behövdes.
Eleven stängdes i strid med reglerna av från skolan.
– Skollagen som garanterar att alla elever har rätt till undervisning ställdes mot arbetsmiljölagen och jag valde arbetsmiljölagen. Jag har arbetsmiljöansvaret på skolan. Ingen ska behöva utsättas för våld och hot på arbetsplatsen. Skyddsstoppet gav oss tid att reflektera och att hitta en långsiktig lösning.
– Alla ska må bra. Jag har fantastiska medarbetare som alltid ska känna sig trygga och säkra. Skyddsstopp är den sista utvägen men det var nödvändigt den här gången, säger rektorn.
Eleven får nu sin undervisning i en anpassad grundskola på orten.
LÄS MER:
Våldet mot lärarna – 29 rapporter från 2024
Krönika ”Bakom resultaten finns det en intressant trend.”
Valet 2026 Socialdemokraterna kommer med ytterligare motåtgärder efter Pisa-kraschen
Valet 2026 Sista minuten-guide inför valet – se vilket parti som mest tycker som du inom skolan.
Debatt Miljöpartiet kräver en skolberedning för långsiktig politik för skolan
Debatt Två modersmålslärare vill att deras yrke ska uppvärderas
Debatt ”Förskoleålderns språkutveckling är helt avgörande för kommande skolår”
Debatt Erik Cardelús manar till ändring efter Pisa-raset
Debatt ”Skolverket och OECD är tydliga: ingen enskild faktor kan förklara utvecklingen”
Debatt Anders Härdevik kräver kriskommission – och samma mod som 1842
Debatt Sally Windsor varnar för att ställa kognitionsvetenskap mot utbildningsvetenskap
Debatt Simona Mohamsson (L) lovar max 20 elever i varje klass
Krönika Jag är trött på att alla är skolexperter – utom vi som arbetar i skolan.
Debatt Han vill se en skola som faktiskt följer läroplanen
Debatt Sarah Cross vill uppvärdera hemläxan
Ledarkrönika ”När var tredje elev inte kan läsa ordentligt har vi ett samhällsproblem.”
Debatt Han ser behovet av nya läroplaner för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Valet 2026 Höjda statsbidrag och köttlöften – här är valfläsket om skolan
Pisa 2025 Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) skyller Pisa-raset på ”skärm-pandemin”.”Skolans uppgift kan inte vara att avskärma barn från den värld de lever i. Den måste ge dem redskap att förstå den – och tillgång till fler världar än de annars hade fått möta”, skriver Oscar Björk, universitetslektor i svenska.
Pisa 2025 Efter Pisa-smällen: Så ska nya läroplanen ta svensk skola ur krisen.
Pisa 2025 Ola Helenius om framtidstron för matten: ”Jag tror på förändringarna som ska komma”
Pisa 2025 Anna Olskog om Pisa: ”Det är dags att tala klarspråk.”
Pisa 2025 ”Sättet som skolan styrs på är inte rimligt.”
Pisa 2025 ”Ibland funderar jag på vad våra elever kan.”
Pisa 2025 Pisa-raset: ”De starka blir allt färre och de svaga allt fler”
Pisa 2025 Var tredje 15-åring klarar bara att läsa de allra enklaste texterna
Debatt Friskolorna vädjar inför valet: ”Vi ber om en rimlig princip”
Valet 2026 Valet närmar sig – här är förändringarna riksdagspartierna vill se i skola och förskola.
Debatt Susan Sall vill fråga makthavarna om syftet med AI i skolan
Debatt Skolchefen Jonas Wallin varnar för stora effekter för mindre skolor
Debatt Niels Parup-Petersen spår lägre behörighet om nästa utbildningsminister kommer från SD
Replik Christian Liljeros svarar på Academedias krav på mer inflytande över gymnasiet
Debatt Hon undrar hur våra politiker skulle klara de vanliga reglerna på skolgården
Svenska som andraspråk Mona Holmqvist ska föreslå ny uppdelning av svenskämnet
Skolverket Maria Kjällström går från rollen som skolchef till Skolverkets generaldirektör.
Krönika Reformstormen kommer – och där på klassrumsgolvet står vi lärare med trasiga paraplyn från Temu.
Krönika Vi lärare måste börja bry oss mer om varandra, skriver Marcus Larsson som har levt med utmattningssyndrom i 15 år.
Debatt Ny speciallärarutbildning – hur ska uppdelningen se ut?
Debatt Professorns försvar för den nya läroplanen, ljudningen och avkodningen
Debatt Friskolejätten: ”Det är så vi stärker gymnasieskolan”
Valet 2026 Camilla Hansén (MP) om krav på legitimation, detaljstyrning och ”pengarna på bordet”.
Avtalsrörelse Sveriges Lärare: ”Förtroendearbetstiden kan samexistera med förordningarna”
Hoten mot lärarna Olskog: ”Samhället tillåter nätmiljöer där massmördare görs till förebilder”
Valet 2026 Mathias Bengtsson (KD) om läroplikt, ordningsplikt och varför det bör utbildas fler speciallärare.
Debatt Liberalerna går till val på maxtak i förskolan: ”Nästa steg”
Debatt Simona Mohamssons (L) löfte: ”Vi sätter skolan först”
Debatt Niels Paarup-Petersen (C) förklarar varför han vill pausa regleringen av lärares tid
Valet 2026 Josefin Malmqvist (M) om ordning och reda, språkkrav och undantag från lärarlegitimation.
Debatt Replik: ”Lösningen är inte att avveckla valfriheten”
Debatt Setayesh Kormi Nouri ställer frågan: vad i skolan hindrar elever från att utvecklas?
Debatt ”Teori och praktik ska inte mötas först när studenten börjar arbeta”