En av de gängkriminella eleverna berättar i Uppdrag granskning om hur andra unga elever rekryteras.
Så infiltrerar gängen skolor – med vapen och droger
På Trångsundsskolan sköts en elev på en toalett. I ”Uppdrag granskning” vittnar lärare om att de inte vågar ingripa.
Hoten mot lärarna
Gängkriminella tonåringar gör knarkaffärer och bär vapen i skolan. Lärare och annan skolpersonal vittnar om att lärare och annan skolpersonal är rädda för att ingripa.
Det enligt senaste avsnittet av ”Uppdrag granskning” på SVT.
– Vet man att vissa elever har släktingar som är nätverkskriminella så blir hoten mot lärarna desto otäckare, säger Pablo Mendoza, Sveriges Lärare Huddinge.
”Det jag ser är rån, misshandel, elever som varit påverkade under skoltid. Elever som lämnar skolan för att utföra olika tjänster”.
En av de få som velat berätta om gängens användning av skolan som marknadsplats och rekryteringsbas för Uppdrag gransknings reporter väljer att göra det anonymt.
Flera andra avstår av rädsla för att de eller deras familjer ska straffas av de kriminella nätverken.
”Förstår lärarna”
– Jag förstår lärarna. Deras jobb är att lära, inte att stoppa kriminalitet och dumma ungar, säger en gänginvolverad intervjuperson i programmet.
Han är en av dem som berättar om gängkriminalitet i Uppdrag gransknings ”Gängskolan”.
”Man vet vilka de är direkt. Vi döljer det, men är man klok nog att förstå vad en kriminell gör och hur den rör sig, står och pratar på en skräpig Motorola – det är inte så svårt”, säger han.
Karwan Faraj är reportern som gjort reportaget. Han har själv bakgrund som trygghetsvärd i utsatta skolor i Göteborg.
– Det var kring 2010-2011. Då kunde jag se tendenserna. Men det var få elever, och det handlade mer om att de höll på med kriminalitet på fritiden. Vår oro var att de skulle dras in, det jag sett under reportaget är att de redan är djupt inne, säger han.
Menar du att lärare blundar?
– Många berättar för mig att de blundar, man vågar inte. Man väljer att inte känna sig orolig trots att man borde vara orolig för vissa elever, säger han.
Under arbetet med reportaget har Karwan Faraj samlat vittnesmål om att gängen delat upp skolorna mellan sig för att sälja droger.
Att de styr elevers skolval för att säkra sin marknad. Och att elever väljer skola där deras gäng finns representerat, av trygghetsskäl.
– Det är inte skolan som byggnad som är intressant, det är eleverna som går där som tar med sig kriminaliteten, säger Karwan Faraj.
Karwan Faraj på Uppdrag Granskning har gjort reportaget och har bakgrund som trygghetsvärd i utsatta skolor i Göteborg.
Han säger att problemet finns i hela samhället, i små kommuner, och välbärgade kommuner, precis som i de utsatta områdena.
– Skolan generellt behöver ta diskussionen på ett mycket allvarligare sätt, men också få uppbackning och resurser och redskap. Man pratar om PDV och skolskjutningar, men just det här, gängkriminaliteten, den frågan lyser med sin stora frånvaro när man pratar skola, säger Karwan Faraj.
Sköts på skoltoaletten
Pablo Mendoza är ordförande för Sveriges Lärare Huddinge.
Här ligger Trångsundsskolan, där en femtonårig elev sköt en fjortonårig elev i huvudet inne på skoltoaletten i september 2024.
Femtonåringen hade försökt rekrytera den yngre eleven till att delta i ett mord.
Pablo Mendoza är ordförande för Sveriges Lärare Huddinge där Trångsundsskolan ligger. I september 2024 blev en elev skjuten av en annan elev på en av skolans toaletter.
Pablo Mendoza vänder sig emot att lärare skulle blunda för elever som begår brott på skoltid.
– Vi är proffs, vi märker sådana saker. Men det är svårt när vi har 30 elever i en klass. Vi behöver bli fler vuxna i skolan, säger Pablo Mendoza.
”Blir otäckare”
Samtidigt bekräftar han att gängen är ett problem.
– Våldet mot lärarna har ökat, inte minst i de segregerade områdena. Vet man att vissa elever har släktingar som är nätverkskriminella så blir hoten mot lärarna desto otäckare, säger Pablo Mendoza.
I februari gjorde regeringen lagförslag av Skolsäkerhetsutredningen.
I propositionen nämns gängkriminaliteten, och behovet av att skolan ska ”förmedla vikten av att följa lagar och andra regler i samhället”.
”Frågar efter det förebyggande”
De konkreta åtgärderna regeringen föreslår är att förhindra utomstående från att ta sig in, att det ska bli tillåtet att genomsöka elevers väskor och att det ska bli obligatoriskt att anmäla brott som begås i skolan. Samtidigt som skolorna får drygt 350 miljoner kronor i vårbudgeten för utökad skolsäkerhet.
Samtidigt föreslår regeringen att fler brott ska inkluderas i det registerutdrag som görs av nyanställda i skolan, för att förhindra att gängkriminella får anställning.
– Det är några åtgärder, men dem jag pratat med frågar efter det förebyggande. Det juridiska repressiva är inte hela lösningen, säger Karwan Faraj.
Pablo Mendoza menar att nedskärningarna påverkat skolans möjligheter att agera.
LÄS ÄVEN: Värsta nedskärningarna på 30 år
– Att lägga på lärarna större börda, det är inte rätt väg att gå. Man behöver öka grundbemanningen så man får extra ögon på eleverna, säger han.
Utbildningsminister Johan Pehrson och Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog i samtal om alliansen för att förebygga våld i skolan.
Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare, har krävt en nationell samordnare mot skolvåldet, bland annat i möte med skolminister Lotta Edholm (L) och utbildningsminister Johan Pehrson (L).
– För att det ska bli något reellt och inte stanna vid ett samtal och en diskussion, så måste man utse någon som håller i taktpinnen. Vi behöver ett agerande och det måste någon leda, säger Anna Olskog, i en tidigare artikel i Vi Lärare.
Och fortsätter:
– Även om det finns samverkan idag, måste denna bli mer heltäckande och fördjupas över hela landet. Vi har uppmanat regeringen att utse en nationell samordnare för att leda arbetet mot skolvåldet och säkerställa att mer görs, säger hon.
LÄS ÄVEN:
Hoten från gängen – så drabbas lärare av våldet
Lärarna möter allt fler gängkriminella i skolan
Lärarna berättar: ”Vapen och droger på skolgården”
Camilla orkade bara ett år – skyddsombudet varnar
