Lång skolpengstvist avgjord i domstol

LÄS ÄVEN: Storstadskommuner nöjda med ny dom

Domen i Högsta förvaltningsdomstolen ger kommuner möjligheter att kvitta ett budgetunderskott under ett år mot tidigare överskott under tidigare år innan de avgör ifall de ska betala ut mer skolpeng till friskolorna i kommunen.

Justitiesekreteraren Helen Lidö på Högsta förvaltningsdomstolen säger att det är första gången som Högsta förvaltningsdomstolen prövat den här frågeställningen och att domen är prejudicerande.

– I domen har Högsta förvaltningsdomstolen prövat just de omständigheterna som gäller i detta fall. Eftersom detta är ett laglighetsprövningsmål kan domstolen bara ta ställning till om kommunen gjort rätt eller fel, säger Helen Lidö.

Kommunen kvittade sitt överskott

Allt startade i maj 2018 då grundskolenämnden i Malmö kommun beslöt att inte kompensera alla fristående skolverksamheter trots att de kommunala förskoleklasserna och fritidshemmen hade gjort av med mer pengar under 2017 i förhållande till den budget som skolpengen var beräknad på. Malmö kommun kvittade istället sitt samlade överskott under tidsperioden 2014-2017 för att täcka underskottet 2017.

Det ledde till att Inger Persson, huvudman till Ängsdals skolor AB i Malmö, överklagade kommunens agerande till Förvaltningsrätten. Hon menade att kommunen inte hade rätt, enligt lag, att kvitta budgetunderskott i sina kommunala skolverksamheter. Och hävdade att det skulle innebära att kommunen retroaktivt återkrävde bidrag som betalats ut till fristående verksamheter, vilket inte är lagligt.

Inger Persson förlorade i första instansen men vann i kammarrätten. Men i Högsta förvaltningsdomstolen har nu kommunen fått rätt.

Kommunen ansåg att det varken var rimligt eller likvärdigt ifall en kommunal verksamhet aldrig skulle kunna använda ett budgetöverskott samtidigt som de alltid skulle behöva ersätta fristående skolor vid kommunala budgetunderskott. Över tid skulle det missgynna kommunala verksamheter och inte ge dem likvärdiga villkor i jämförelse med fristående skolverksamheter, ansåg kommunen.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att Malmö kommuns argument höll.

"Domen är rimlig"

Friskolornas riksförbund har förståelse för domslutet.

– Vi tycker att domen är ganska rimlig, säger Gudrun Rendling, förbundsjurist Friskolornas riksförbund.

Däremot säger hon att det inledningsvis uppstått en del missförstånd kring den nya domen som gjort att förbundet fått gå ut och informera sina medlemmar.

– Några i media har missuppfattat och trott att det nu är stopp för kommunerna att betala ut kompensation till fristående skolhuvudmän om kommunerna ger sina egna skolor resurstillskott under ett år. Så är det inte utan domen ger kommunerna möjlighet att kvitta ett tidigare överskott mot ett underskott som uppstått, säger hon.

Det kräver, enligt Gudrun Rendling, att kommunerna använder sig av resultatöverföring, det vill säga för över ett överskott eller underskott i en årsbudget till ett annat år för att kvitta resultatet. Och att det finns ett överskott att kvitta emot.

– Det är inte så vanligt med resultatöverföring. De flesta kommuner nollar sin ekonomi varje år och då finns fortfarande möjligheten kvar att året efter begära ersättning för resurstillskott om kommunen gett det till sina egna skolverksamheter, säger Gudrun Rendling.

Hade önskat en tydligare dom om antalet år

I domen står det inte heller under hur många år en kommun kan ”rulla” sina under- och överskott innan de måste kompensera de fristående skolorna. Gudrun Rendling hade önskat en tydligare skrivning i domen om det. Den aktuella domen i Malmö omfattar tre år. Det är vanligt förekommande även i andra kommuner eftersom balanskravet i kommunallagen säger att en budget ska vara i balans efter tre år.

– Därför kan jag egentligen inte se att en kommun skulle kunna komma med ett sju år gammalt överskott och försöka kvitta det mot ett nyligen uppkommet underskott, säger Gudrun Rendling.

Mona Fridell på SKR, bekräftar att de flesta kommuner ”nollar” sina budgetar från år till år eftersom det ofta är enklast. Resultatöverföring är vanligare i större än mindre kommuner. Hon håller med Friskolornas riksförbund om att domen inte är helt glasklar när det gäller tidsaspekten men menar att kommunerna kan utgå från att åtminstone tre år gäller eftersom domen baseras på det.

– Sedan vet vi inte om domstolarna kommer att godkänna ännu längre perioder om det prövas i framtiden, säger hon.

LÄS ÄVEN: Storstadskommuner nöjda med ny dom