Jaara Åstrand: ”Satsningarna på skolan är helt otillräckliga”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) och högskoleministern Matilda Ernkrans (S) presenterade på fredagens presskonferens en spridd skur av utbildningssatsningar under 2022 och framåt (se hela listan nedan). Långt ifrån alla satsningar innebär nya pengar till skolan utan handlar om omfördelningar av pengar som tidigare budgeterats. Av totalt 1,9 miljarder i budgeten, är cirka 1,3 miljarder nya pengar. 

Satsningarna möter inte behoven

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand tycker inte alls att regeringen möter de stora behov som finns, även om hon tycker det är positivt att coronamiljarden blir kvar 2022.

– Det hade väl snarare varit extremt om man hade plockat bort den. Jag är positiv att regeringen fortsätter satsningarna på likvärdigheten. Trots stora behov inom förskolan och gymnasiet så finns det inga riktade satsningar, trots ökad arbetsbelastning och distansundervisning för gymnasiet. Det är under all kritik, säger hon.

Regeringen satsar 323,5 miljoner i en förstärkning av likvärdighetsbidraget. Kommunerna kan använda pengarna till att anställa mer personal, minska elevgrupper och stärka likvärdigheten i bland annat fritidshemmen.
Under fredagens presskonferens aviserade regeringen att likvärdighetsbidraget på sikt ska öka från dagens cirka 6,2 miljarder till 8,7 miljarder 2024.

Johan Ernestam, Lärarförbundets ekonomiska expert, ser det som en av de kanske mest intressanta delarna av regeringen budgetsatsningar framöver.

– Det får vi ändå se som en rejäl höjning, säger han.

Men i övrigt är inte heller han imponerad av regeringens utbildningsbudget.

– Jag är rejält förvånad över att så pass lite satsas på skolan då regeringens totala reformutrymme handlar om 73-74 miljarder, säger han.

Nytt likvärdigt skolsystem

Trots att frågan om ett nytt gemensamt skolvalssystem för friskolor och kommunala skolor ännu inte klubbats av riksdagen så satsar regeringen 70 miljoner i budgeten på att införa ett ”mer likvärdigt skolvalssystem”.
Anna Ekström anser att det är hög tid att göra upp med ”det marknadsexperiment som präglat skolan sedan 1990-talet”.

– Skolvalet behöver utvecklas och göras rättvist för alla elever. Elever ska kunna välja skola, men skolor ska aldrig kunna välja elever, säger hon.

Skolvalet är kontroversiell bland de borgerliga partierna. Det gäller inte minst frågan om hur urvalet av eleverna ska gå till när elever ska antas till de fristående skolorna. Anna Ekström är kritisk till att friskolorna använder kösystemet och menar att det tydligt leder till skolsegregation. Men hon poängterar att hon inte har låst sig utan att det finns en bred palett av bland annat möjligheter utifrån närhet, skolspår och syskonförtur. Utbildningsministern hoppas därför nå en överenskommelse med de borgerliga partier som idag är kritiska, inte minst L och C.

Försöksverksamhet med ny KPU

Regeringen satsar nästa år 42 miljoner kronor på en försöksverksamhet med en ny kortare 1-årig pedagogisk utbildning, KPU, för sökande som redan har en akademisk examen och vill bli grundlärare eller ämneslärare. Den byggs sedan ut med fler platser under kommande år.

– En som exempelvis har en kandidatexamen i naturgeografi ska efter den kortare KPU:n kunna undervisa i matte, NO-ämnen och teknik i grundskolan och en med en mastersutbildning ska kunna bli ämneslärare i naturkunskap på gymnasiet, säger Anna Ekström.

Johanna Jaara Åstrand säger att den kortade KPU:n inte efterfrågas av någon. Inte ens studenterna, hävdar hon.

– Vi och lärosätena är starkt kritiska till en kortad KPU. Ingen blir hjälpt av att människor utbildas och får en lärarexamen men med bristande kunskaper. Och vad hjälper några hundra nyexaminerade när det behövs tusentals lärare. Regeringen borde i stället fokusera på att satsa på den reguljära lärarutbildningen, säger hon.

LÄS ÄVEN

FHM: Då kommer besked om barnvaccin

Nationalekonomens uppmaning – ett annat betygssystem

Experten: ”F-gränsen drabbar hela klassrummet”