Kritiken: Skolorna söker inte behöriga

Lathet, pengar eller vädjande kollegor. Det finns många orsaker till att skolor anställer obehöriga lärare, trots att det finns legitimerade.

Kritiken finns, men sällan blir det mer än arga inlägg från lärare, debattörer och vissa politiker.

I extremfall hamnar det i domstol, som för Camilla Ovesdotter.

LÄSTIPS Camilla nobbades – för en obehörig

Men även Skolinspektionen uppmärksammar problemet med att det anställs obehöriga, trots att det finns legitimerade lärare.

Nyligen riktade inspektionen kritik mot att Byttorpskolan i Borås hade lärare som undervisade i ämnen de inte hade behörighet i. Trots att det fanns behöriga lärare i organisationen.

Bra agerat, tycker Tommi Wärme, ordförande för Lärarförbundet i Borås.

– Det är viktigt att Skolinspektionen poängterar vikten av att få tag i behöriga lärare. Vi hoppas det spiller över på all verksamhet. För det är dags för Borås stad att steppa upp, säger Tommi Wärme.

I dag finns runt 150-200 obehöriga lärare i Borås grundskolor. Lärare som har betydligt lägre lön.

– Det skiljer mellan 4 000 och 6 000 kronor i lön mellan nyutexaminerade och obehöriga. För lärare med lång erfarenhet blir skillnaderna mycket högre, säger Tommi Wärme.

I Skolinspektionens beslut om Byttorpskolan kräver man att Borås senast den 24 september vidtagit åtgärder för att problemet inte ska upprepas. Det ska också redovisas skriftligt.

Vad händer annars?

– Om bristerna inte åtgärdas riskerar huvudmannen att tvingas betala en summa pengar (vite). Det finns också möjligheter för Skolinspektionen att utfärda ett tillfälligt verksamhetsförbud, vilket innebär att skolan stängs direkt och ska vara stängd tills bristerna åtgärdats. Det handlar i så fall om mycket allvarliga brister, säger Solmaz Malek Lundin, utredare på Skolinspektionen.

Att Byttorpskolan inte ansträngt sig för att ha behöriga lärare handlar inte om pengar, menar Marika Andersson, verksamhetschef på grundskoleförvaltningen i Borås.

– Skolornas ambition är att alltid anställa behöriga lärare, säger Marika Andersson.

Vad gör ni efter Skolinspektionens kritik?

– För kommande läsår har det gjorts en tjänsteplanering där man säkerställer så att behöriga undervisar i alla ämnen, där det går att få tag i behöriga.

Byttorpskolan och Borås stad är långt ifrån ensamma. Ibland vill legitimerade lärare hellre ha en obehörig lärare som kollega.

– En del rektorer får starka påtryckningar från lärare av typen ”Snälla, kan vi inte få behålla vikarien vi har. Vi behöver kontinuitet i arbetslaget”, säger Pia Rizell, förskollärare i Örebro och ledamot i Lärarförbundets förbundsstyrelse.

Genom att hacka upp vikariatet i kortare delar, eller att inte ens utlysa tjänsten kan rektorn gå lärarna till mötes.

– Men det är en avart. Så ska det inte gå till. Som facklig representant är det viktigt att rikta sig mot de arbetsplatser där det brister och inte hänga ut rektorer som grupp, säger Pia Rizell.

Kravet: Ge Skolinspektionen större makt 

Roger Haddad har tröttnat på skolor som satt i system att anställa obehöriga lärare.

Därför vill han ändra skollagen.

– Om en huvudman anställer en obehörig lärare ska det finnas ett krav att den agerar skyndsamt för att fortbilda personalen så den blir behörig, säger Roger Haddad.

I kombination med kravet vill Roger Haddad ge Skolinspektionen större makt att ingripa mot skolor med hög andel obehöriga lärare.

– Inspektionen ska kunna kritisera skolor med föreläggande om åtgärder. I dag saknas det tillräckligt mandat för Skolinspektionen att ingripa mots skolor med hög eller mycket hög andel obehöriga lärare, säger han.

Skolinspektionens hade till exempel inte kunna kritisera Byttorpskolan för att de har en låg andel behöriga lärare. Kritiken handlade om dålig organisation, vilket gjorde att man inte utnyttjade den behörighet som fanns bland skolans lärare på bästa sätt.