Trångt i klassen – lärarna: ”Det är ohållbart”

Den här artikeln publicerades ursprungligen på Skolvärlden

Situationen för språklärarna har varit pressad länge.
Kämpigt tycks ha blivit det nya normala, menar Språklärarnas riksförbund.
– Ohållbart, säger ordförande Mia Smith och föreslår förändringar.

Simultantolken som skulle översätta statsminister Magdalena Anderssons tal till förbundskanslern Olaf Scholz blev så förvånad att hon översatte tyska till tyska av bara farten.

När bara knappt tio procent av kommunerna erbjuder ett humanistiskt program på gymnasiet är det dock inte underligt att folk blir häpna när det visar sig att Sveriges statsminister kan tala tyska.

Mia Smith tycker att det är mer häpnadsväckande att tyskan är så undanträngd i Sverige. Tyskland ligger nära kulturellt och geografiskt och är Sveriges näst största exportland.

Hon är ordförande i Språklärarnas riksförbund och legitimerad lärare i engelska och tyska sedan 2006. Hon undervisar i årskurs 6–9 på Vallhamra skola i Partille, men har också gymnasiebehörighet.

Språklärarnas riksförbund undviker att ställa språk mot språk. Alla moderna språk behandlas likvärdigt, men att tyskan inte är populärare oroar henne.

– Språkkunskaper är så mycket mer än att kunna göra sig förstådd. Att lära sig ett språk innebär att man får en förståelse för andra länders kultur, sätt att leva och tänka. Språk ger en interkulturell kompetens och präglar vår syn på världen, säger Mia Smith.

Men som sagt, alla språk är viktiga.

Mia Smith föreslår krav på moderna språk på alla högskole­förberedande program på gymnasiet.

Moderna språk har låg status för närvarande och enligt förståsigpåarna är ett av skälen att det är enda ämnet man kan välja bort. Av de gymnasister som läser ett modernt språk gör därför många det bara under det första eller de två första gymnasieåren. Många når inte ens över nivå 3. Engagemanget är svagt.

Det duger inte, situationen för språklärarna har varit pressad länge, så länge att det blivit ett normalt läge, enligt Mia Smith.

– Ibland undrar man om lärarna svarar på frågan om press på jobbet i ett överlevnadsperspektiv? Då säger de ”ja, det är mycket jobb, men jag överlever; jag fixar det”. Känner de dock att de kan göra ett riktigt bra jobb? Känner de tillfredsställelse?

Hon ser lösningar

Idah Hessfelt förefaller vara en person som ser lösningar och möjligheter där andra skulle ha kastat in handduken. Legitimerad 2009, men i yrket sedan 2004, är hon behörig lärare i svenska, tyska, ryska och isländska.

Nu arbetar hon på kommunala Lyrfågelskolan i Trollhättan, en skola med fotbollsinriktning för 400 elever.