Höjning av resultaten på yrkesprogram

Andelen med examen har ökat på samtliga högskoleförberedande program år 2021 jämfört med året innan och på 8 av 12 yrkesprogram.

I rapporten konstaterar Skolverket att andelen elever som tar examen inom tre år har ökat på yrkesprogrammen, från 66,6 procent 2014 till i genomsnitt 74,9 procent 2021.

Bäst klarar sig eleverna på el och energiprogrammet. Där är andelen examinerade nu 80,5 procent, jämfört med 68,2 för sju år sedan. Vård- och omsorgsprogrammet har lägst andel som tar examen inom tre år, 69,9 procent år 2021..

Högre meritvärden

– I och med att meritvärdena från grundskolan har stigit stadigt på el och energi ser vi också att examensgraden stiger. Det finns en tydlig samvariation, säger Torun Rudin, chef för gymnasieenheten på Skolverket.

Statistiken visar att eleverna på nio av de tolv yrkesprogrammen hade ett högre meritvärde när de inledde sina studier 2018 jämfört med de som började året innan. På el- och energi ökade meritvärdet från 200 till 202. Andra exempel med god utveckling av meritvärdena är VVS- och fastighet samt fordons- och transport.

På alla de tre programmen har andelen elever som tar examen inom tre år samtidigt ökat mellan 2020 och 2021.

– Vi ser att examensgraden inom till exempel vård och omsorgsprogrammet inte har ökat över åren på samma sätt som för el- och energiprogrammet, säger Torun Rudin.

En bidragande förklaring till den svagare utvecklingen inom vård- och omsorg kan vara att många elever som antas där har dispens från betygskraven i engelska. Det kan till exempel gälla elever som nyligen kommit till Sverige.

– Att både ta igen grundskolenivån på engelska och läsa in gymnasieengelskan under utbildningens gång ställer stora krav på eleverna. Det här är en bild vi får i dialog med enskilda skolor, men det finns ingen nationell statistik som visar det, säger Torun Rudin.

Färre byter program

Hur många elever som tar examen på yrkesprogrammen påverkas också av andra faktorer, till exempel hur väl samverkan mellan skolan och det lokala arbetslivet fungerar, vilket stöd eleverna får och hur motiverande och relevant utbildningen är. En positiv utveckling är att färre elever än tidigare byter gymnasieprogram.

– Sena byten innebär ofta att elever kan behöva gå längre än tre år i gymnasieskolan, säger Torun Rudin.

Andelen elever som tar examen inom tre år är högre på de högskoleförberedande programmen. Där har den genomsnittliga andelen ökat från 74,2 procent 2014 till 81,7 procent i år.

Om man även räknar med elever som börjar på introduktionsprogram är andelen med examen från gymnasiekolan oförändrad. Det är drygt 72 procent av eleverna som når examen inom fem år. Det betyder att 28 procent lämnar gymnasieskolan utan examen.

Resultaten för samtliga yrkesprogram:

Så här många procent av elverna har tagit examen inom tre år  på yrkesprogrammen. Siffrrorna gäller de som tog examen år 2021. Siffran inom parantes är förändringen jämfört med året innan.

Barn- och fritid 71,6 (+ 2,9)

Bygg och anläggning 79,0 (+ 0,1)

El och enerig 80,5 (+ 2,0)

Fordon och transport 70,9 (+ 0,3)

Handel och administation 70,9 (- 1,8)

Hantverk 74,0 (+ 2,8)

Hotell och tursim 72,0 (oförändrat)

Industritekniska 79,4 (- 1,3)

Naturbruk 75,4 (+ 0,4)

Restaurang och livsmedel 72,7 (+2,9)

VVS och fastighet 79,4 (+2,1)

Vård och omsorg 69,9 (- 2,1)

Källa: Skolverket

Läs även:

Per ger beröm och stärker motivationen

”Efter pandemin kommer vi inte undervisa som tidigare”

.