Två lärare i verkstan – en lysande idé
Den klassrumslösa skolan Det ger mer än dubbel effekt. Så beskriver lärarna värdet av att undervisa i en stor elverkstad där matematik och yrkesämnen integreras.
Salen är full med sladdar, kontakter, voltmätare och annan utrustning. Här pågår undervisning i olika elämnen men också i matematik för eleverna på el- och energiprogrammet. Det handlar om karaktärsämnesmatematik, kama. Undervisning där yrkesämnen och matematik integreras.
Att kunna lämna det traditionella klassrummet och ge sig ut i verkstaden ger en ökad förståelse. Det tycker Rasmus Olsson som är lärare i matematik här på Universitetsholmens gymnasium i Malmö.
– I verkstaden får jag in vissa begrepp och övningar naturligt i den yrkesinfärgade delen av matematiken. Det kan handla om ekvationer utan att eleverna tänker på det. Vi kan till exempel ha räknat på spänning i teorisalen. I verkstaden kan vi sedan använda en voltmeter för att testa det i praktiken, säger Rasmus Olsson.
Han har ungefär halva undervisningstiden inriktad på kama. Då har han tillgång till elverkstaden men kan också ta med sig hela klassen eller ett par elever till en sal som ligger vägg i vägg med verkstaden.
Skulle eleverna lära sig lika mycket matematik utan undervisning i elverkstaden?
– Då hade vi mest kunnat inrikta oss på matematiken som gäller på nationella prov. Med kama så klarar de fler uträkningar och de har även lärt sig mer matematik när de inte är styrda till en lärobok, svarar Rasmus Olsson.
Han undervisar tillsammans med yrkesläraren Andreas Nilsson. Kortfattat kan man säga att han inriktar sig på ämnet mekatronik under lektionerna i kama. Materialet för undervisningen är framtaget av mekatronikansvarige läraren Sebastian Soldevall.
– De praktiska momenten brukar de flesta elever tycka är roliga, men med kama så får vi draghjälp och förståelse för de mer teoretiska delarna i matematik och mekatronik. På så vis överbryggar matematikkurser och yrkeskurser varandra, säger Andreas Nilsson.
En fördel att arbeta tillsammans är att kunna använda de olika lokalerna, menar Andreas Nilsson.
– Vi får mer tid till varje elev. Vi kan köra laborationer, skruva och programmera ute i verkstaden. Sen kan vi snabbt byta lokal om vi göra mer teoretiska genomgångar i en lugnare miljö.
Andreas Nilsson har arbetat med olika matematiklärare i kama.
– Om man hjälps åt och planerar kursen tillsammans så ger det mer än dubbel effekt. Eleverna lär sig mer i både matematik och mekatronik, för att ta mitt program som exempel, säger han.
På Universitetsholmens gymnasium används kama även på vård- och omsorgsprogrammet och på vvs- och fastighetsprogrammet.
