Ofta upp till lärarna själva att ta till sig ny teknik

Appar och tredimensionella modeller blir allt vanligare i byggnadsindustrin. Mats Persson, forskare vid Malmö universitet har kommit fram till att yrkeslärare borde utnyttjas vid kompetensutveckling i flera branscher.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Yrkesläraren

Branscherna bör oftare bjuda in yrkeslärare för kompetensutveckling. Det anser forskaren Mats Persson, som har undersökt lärarnas inställning till digitala verktyg.

Mats Persson, forskare vid Malmö universitet, har genomfört en studie om yrkeslärarnas förutsättningar och inställning till att lära mer om digitala verktyg.

I en sammanfattande artikel från studien beskrivs att bygg-, anläggnings-, VVS- och elinstallationsbranscherna har genomgått stora förändringar i och med ökad digitalisering.

Ett exempel som ges är att en rör­läggare via en app kan läsa av tre­dimensionella modeller och beställa material. När arbetslivet förändras måste också lärarna uppdatera sina kunskaper.

– Kraven har ökat på yrkeslärarna. Många vill ha mer kontakt med sina branscher för att bli bättre rustade att utbilda eleverna på yrkesprogrammen, säger Mats Persson.

Hur ska lärarna göra för att få mer inspel från olika branscher?

– Ett tillfälle kan vara i samband med apl då eleverna är ute på olika företag. Här skulle lärarna kunna vara mer involverade för att stärka sin kompetens. Det är en viktig kontaktyta. Branschernas utbildningsverksamhet bör också erbjudas yrkeslärare. Det förekommer men bör bli mer vanligt.

I studien påpekas att konkurrens mellan skolors huvudmän kan fördröja utvecklingen. På vilket sätt?

– Yrkeslärarna måste få tid för kompetensutveckling och att utbyta erfarenheter sinsemellan. I det här sammanhanget kan konkurrens mellan huvudmännen bidra till att man inte vill dela med sig av erfarenheter. Intresset finns hos många lärare att hålla sig up to date men de får ofta driva det själva.

Mats Persson menar att många yrkeslärare samtidigt ligger långt fram när det gäller att använda digitala hjälpmedel. Många filmar till exempel installationer och andra moment och läger ut på sociala kanaler. Något som har blivit vanligare i samband med coronapandemin. Ett annat exempel inom byggutbildningar är att använda digitala modeller av den färdiga byggnaden, BIM, Building Information Modelling. Digitala styrsystem för ventilation blir också allt vanligare.

– Gymnasieutbildning kan inte vara ledande i utvecklingen men man bör ligga långt fram så att eleverna blir väl förberedda, säger Mats Persson.

Samtidigt med den digitala utvecklingen måsta eleverna känna till grunderna i det kommande yrket. Lärarna i studien pekar på att yrkeseleverna först måste skaffa sig grundläggande yrkeskunskaper. Det är en förutsättning för att yrket ska bli digitaliserat.

Det handlar exempelvis om att förstå hur en ritning ska läsas och att förstå hur och i vilken ordning praktiska handlingar ska utföras.

– Eleverna måste kunna de gamla sätten men också lära nytt. Så det är en utmaning.

Studien har gjorts på uppdrag av Byggnadsindustrins, Elbranschens och VVS-branschens yrkesnämnder. Mats Persson poängterar att det är en förstudie.

– Det är ingen bred kartläggning av yrkeslärarnas kompetens. Men den visar ändå på behov som finns inom samhällsbyggnadssektorn och dess utbildningar.