Så ser Lärarnas Riksförbund på ökat samarbete

Styrelserna för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har enats om att utreda en ny organisering av Sveriges lärare. I sociala medier är reaktionerna från Lärarförbundets medlemmar till stor del positiva.

Men Åsa Fahlén sågar tolkningen att det är nu grunden till ett superförbund börjar byggas. Frågan är vad Lärarnas Riksförbund tänker i stället?

– Det är ju ingen hemlighet att Lärarförbundet länge velat göra olika saker tillsammans med oss. Men inom Lärarnas Riksförbund har det inte funnits någon diskussion kring om vi vill slås ihop med Lärarförbundet, eller konkurrera ut dem… vi har inte pratat om det. På våra kongresser handlar det om vårt förbund. Och det betyder att vi har lite olika utgångslägen i de olika förbunden, säger Åsa Fahlén.

LT: Och vad tänker du då?

– Inom Lärarförbundet har man röstat fram olika saker, som att man ska ena Sveriges lärare. Då ser man det nya beslutet med de ögonen: ”ah, nu händer det”. Men som LR:are så har inte en enda motion på våra kongresser handlat om att nu ska vi gå ihop med Lärarförbundet. Då blir det ”Va? Ska vi gå ihop med Lärarförbundet? Vad är det för svek?”. Det är det som gör att vi har olika utgångslägen inom förbunden. Men det vi kommit fram till är att vi ser att det finns saker och ting som vi kanske skulle kunna göra bättre. Och vi ska titta på vad är det som skulle kunna vara moroten för oss att gå in i såna samtal.

Och vad är sådana samtal?

– Frågan vi ska lyfta i kongressen handlar om organisering och den handlar om ifall vi kan hitta en ny organisering för Sveriges lärare som vi tror blir bättre.

Vad kan det betyda, en ny organisering ?

– Det är det jag inte vet. Helt ärligt har jag ingen aning. Och vi använder ordet organisering, för att inte låsa oss vid något. För oss i Lärarnas Riksförbund så är det här med hur vi ska organisera oss… vi är inte så intresserade av organisation. Vi har fokuserat på villkor och skolpolitik. Sen om det är en eller sjutton organisationer, det är inte så intressant.

Jag antar att någon tanke har ni från er sida, vad en organisering är?

– Jag kan inte på rak arm säga hur det skulle kunna se ut. Det finns folk på respektive kansli som kommer att sitta och fundera på vad det skulle kunna innebära. Men besluten fattades i förra veckan och det innebär att vi inte har påbörjat något ännu. Och det är viktigt att säga. Det vi ska göra nu tillsammans med Lärarförbundet, det är att sätta oss ner och se på olika saker. Hur kan vi hitta något vi båda tror är bättre? Och om vi hittar det, så kommer vi att lägga det förslaget på vår kongress, Lärarförbundet kommer att lägga det på sin extrakongress, och där kommer respektive kongress att säga att det här tror vi på och det får ni börja bygga. Eller det här tror vi inte på. Och då blir det inget. Det är så en demokrati fungerar. Det är en superstor fråga och vi kan inte göra på något annat sätt.

Det måste finnas punkter ni vill förbättra. Vilka är det?

– Vi skulle vilja kunna teckna vassare avtal. Även om vi hade ett jättebra samarbete med Lärarförbundet inför HÖK-förhandlingarna, kanske att vi skulle kunna vässa det.

 Vad tjänar man på att ha två olika organisationer?

– Ja vad tjänar man på att ha två olika politiska partier? Det handlar om att man har olika åsikter, driver olika frågor på olika sätt. Man kan representera olika grupper. Men våra medlemsgrupper blir mer och mer lika. LR får fler och fler medlemmar på låg- och mellanstadiet, och Lärarförbundet fler på högstadiet. Om ett antal år kanske det enda som skiljer oss medlemsgruppsmässigt är att Lärarnas Riksförbund inte ansluter förskollärare och rektorer.

– När det gäller skolpolitik så finns det en stark tradition inom Lärarnas Riksförbund. Vi var emot kommunaliseringen, det är en jätteviktig fråga med det statliga ansvarstagandet för skolan. Och den punkten är en av anledningarna till att vi är två olika organisationer. Lärarförbundet pratar idag om ett ökat statligt ansvarstagande. Vi får se hur långt man sträcker sig där.

Är det en knäckfråga för en ny "organisering"?

– Det kan det nog vara. Om vi släpper den frågan så tror jag att många av våra medlemmar ger upp och går ur. Det är till syvende och sist medlemmarna som beslutar vilken politik ett förbund ska driva. Och frågar vi lärare så vet vi att det finns en övervägande majoritet som vill ha statlig styrning och finansiering av skolan. Den frågan får medlemmarna bestämma även i en ny organisering.

Hur upplever du åsikter att ni är ett akademikerförbund, och att ett samarbete skulle innebära någon form av försämring?

– Det är ett av våra viktiga värden, vi är ett akademikerförbund. Men tittar man på de grupper som finns i Lärarförbundet så är de också akademiker. Det har skett en förändring från när förbunden bildades. Idag är förskollärare akademiker. Det har lyfts frågor på våra kongresser om det ska finnas utrymme för förskollärare inom Saco. Så det gör också att våra medlemmar blir mer lika varandra.

I sociala medier har det varit rätt många positiva kommentarer från våra läsare. Jag förstår att det redan sker ett stort samarbete ute i landet. Hur ser du på de reaktionerna?

– Med Lärarförbundsögon så har det varit en fråga som funnits i många år. Det är klart att beskedet då ses som positivt. Det som kan bli svårt är om man drar för långa växlar på det här. Är det så att det finns en misstanke om att saker redan är uppgjorda och klara så säger våra medlemmar nej. Det är jätteviktigt att det är öppet och transparent, att det är våra demokratiska organ som fattar viktiga och stora beslut.

Om det blir en utredning som visar att det vore bra med en stor organisation, då stänger du inte dörren för det?

– Jag ser det som väldigt, väldigt otroligt. Men blir det bättre för medlemmarna så måste vi givetvis titta på det. Ska vi hitta något så måste det bli något som både blir bättre för oss och för Lärarförbundet. Vi tycker att vi är vassa i yrkesspecifika frågor – vi har inte lika många yrkesgrupper att ta hänsyn till, så det är lättare. Den vassheten vill jag ska finnas kvar –samtidigt som Lärarförbundet har ett helhetsperspektiv. Kan man kombinera det här utan att tappa något av respektive förbunds styrkor, det är det vi tittar på.

När du säger "vasshet", vad tänker du på?

– När vi frågar våra medlemmar så säger de att vi upplevs som lärarnära, vi behöver inte kompromissa med andra grupper. Och det tror jag att varje yrkeskategori behöver, oavsett om du är lärare, förskollärare eller rektor så behöver du kunna vara vass i dina specifika yrkesfrågor. Det tycker våra medlemmar att vi är och det vill vi inte tappa.

När finns det något konkret att prata om?

– Båda förbunden har tankar på att vi ska involvera ombud och medlemmar under hösten. Och där ska vi prata om vilka ingångsvärden som ska finnas, och hur man ser på olika frågor, vrida och vända. Det blir ett jätteviktigt underlag för respektive förbund att prata om. Det är viktigt att medlemmar och ombud får korrekt information om vad vi har beslutat. Att prata om vad och hur, det kommer långt senare. Vi är inte där ännu.

Hur mycket är det en ekonomisk fråga?

– Det skulle kunna finnas ekonomiska vinster i det här, till exempel att vi har ett gemensamt kansli. Men det är inte det som är drivkraften. Vi tappar inte medlemmar, det är inte det som driver oss. Men vi ser runt om i fackföreningsvärlden och andra organisationer att det ställs höga krav på datasäkerhet och system och det kostar mer och mer. Det handlar också om att vi vill som förbund ge våra medlemmar maximal medlemsnytta, i stället för att pengarna går till säkerhetssystem. Men det är inte det som är drivkraften.

FÖLJ OSS GÄRNA PÅ INSTAGRAM