Engelska skolan och Kunskapsskolan leder glädjebetygsligan

Jonas Vlachos har jämfört kommunala grundskolors betygssättning med fyra grupper av friskolor ­ – Academedias grundskolor, Internationella engelska skolans, Kunskapsskolans samt alla övriga.

– Många tidigare studier har visat att friskolor är generösare i sin betygssättning i kärnämnena än de kommunala skolorna. När jag har bläddrat i Skolverkets statistik har jag tyckt att de stora koncernernas betygsresultat i praktisk-estetiska ämnen sett märkligt höga ut, givet att de inte har någon sådan profil, säger han.

Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi.

Det är bland annat därför han nu har tittat på alla ämnen i grundskolan. Han har jämfört samtliga betyg med kunskapsnivån på det nationella provet i matematik och de delprov i svenska och engelska som mäter läs- och hörförståelse. Anledningen är att rättningen av dessa prov är mindre beroende av lärarens subjektiva bedömning än skriv- och taldelarna, och att resultatet sannolikt ger en fingervisning om hur bra eleverna är även i andra ämnen.

Alla fyra friskolegrupperna sätter högre betyg än kommunala skolor i relation till de nationella proven. Och det gäller i alla ämnen. Internationella engelska skolan och Kunskapsskolan sätter särskilt många glädjebetyg.

– En skola som tillhör någon av dessa koncerner har till exempel väsentligt högre betyg i hemkunskap än en kommunal skola med samma np-resultat i matematik. Det är upp till var och en att bedöma om det beror på att IES och Kunskapsskolan har elever som är särskilt bra på hemkunskap eller på att dessa koncerner har en generösare betygssättning, säger Jonas Vlachos.

Skillnaderna krymper lite när han korrigerar för elevernas socioekonomiska bakgrund men de är ändå betydande. Hans slutsats är att en mycket stor del av skillnaden gentemot kommunerna beror på generösare betygssättning.

För att komma åt glädjebetygen vill regeringen att skolorna särskilt ska beakta resultaten på de nationella proven vid betygssättningen och att proven ska bedömas av en annan lärare än den som undervisat eleven. Jonas Vlachos tror inte att det räcker.

–  Skillnaderna finns ju i alla ämnen och framför allt i de ämnen som inte har några nationella prov. Dessutom är det en öppen fråga hur ”särskilt beakta” ska tolkas, säger han.

Enligt honom behöver betygen i samtliga ämnen förankras så att de inte sticker iväg. De skulle till exempel kunna kopplas till skolans resultat på de nationella proven, som i det tidigare relativa betygssystemet, och kombineras med centralt rättade prov.

– Men i så fall måste man också göra något åt godkäntgränsen. Annars kommer andelen icke godkända bli mycket större än idag, säger Jonas Vlachos.

Internationella engelska skolan hänvisar i ett pressmeddelande till en egen utvärdering som, enligt bolaget, visar att IES har lägre betygsinflation än både kommunala skolor och andra friskolor. Om detta säger Jonas Vlachos:

– Man måste jämföra skolor med likartade resultat med varandra för annars framstår skolor med många svaga elever som snällare betygsättare än skolor med många starka elever. Det tar jag hänsyn till men inte IES.