Kongressen – här är Sveriges Lärares politiska mål

Undervisningstid, fortbildning och löneutveckling är exempel på viktiga frågor för Sveriges Lärare. Pontus Bäckström är förbundets samhällspolitiske chef.

Kongressen Maxtak för barngrupper, tid för planering och efterarbete, rimlig undervisningstid och rätt till kompetensutveckling.
En återreglering av skolväsendet svävar som ett ”tema” över Sveriges Lärares första kongress.

Mikael Bergling

14 maj 2024

Förutom val av bland annat ordförande och en ny förbundsstyrelse ska de 201 kongressombuden besluta om förbundets politik och inriktning för de kommande fyra åren.

Det har skickats in 688 motioner till kongressen. De handlar om allt från administrativa frågor som ett förbundsgemensamt it-system, medlemsavgifter, registreringsrutiner och fler regionala ombudsmän med arbetsrättsliga kunskaper till utbildningspolitiska frågor som till exempel ett statligt huvudmannaskap för skolan, förbud för religiösa friskolor, undervisningstid, barngruppsstorlekar och ett skrotande av NPM (New Public Management).

Kongressen ska även behandla två propositioner från förbundsstyrelsen:

Stadgefrågor.
Verksamhetsinriktning.

Den sistnämnda handlar om Sveriges Lärares utbildnings- och villkorspolitik. Orsaken till att de båda ämnena behandlas i samma proposition är att de anses vara ömsesidigt beroende av varandra.

Sveriges Lärares politiska mål

I förbundsstyrelsens proposition som handlar om verksamhetsinriktning anges följande mål för kongressperioden:

Åstadkomma en utbildningspolitisk kursändring så att staten tar större finansieringsansvar för ett resursstarkt utbildningsväsende samt att reformer genomförs som bidrar till en ökad likvärdighet.
Få till stånd regleringar som skyddar läraryrket mot en hög arbetsbelastning, skapar förutsättningar för undervisningskvalitet och bidrar till att stärka lärarnas autonom.
Stärka det fackliga inflytandet, med särskilt fokus på skyddsombuden och arbetsplatsombuden så att de kan agera enligt sitt uppdrag samt påverka arbetsgivarna så att ett främjande systematiskt arbetsmiljöarbete finns på alla arbetsplatser.
Ingå kollektivavtal som lägger grunden för en uthållig relativlöneökning för Sveriges Lärares medlemmar samt tar väsentliga steg mot en lönestruktur som lockar fler till läraryrket och stimulerar till utveckling under hela yrkeslivet.
Påverka utformningen av det statliga professionsprogrammet så att det ger möjlighet till reell fortbildning under hela yrkeslivet, bidrar till lärares karriärutveckling och ger legitimitet åt en mer differentierad arbetsorganisation som i sin tur leder fram till en starkare livslöneutveckling för lärarprofessionen.

Regleringar den största frågan

Propositionen om verksamhetsinriktning tar upp områden som statligt huvudansvar för skolväsendets finansiering, reglering av skolväsendets ramfaktorer, striktare prövning av friskolor, ett reformerat betygssystem, lön, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

– Den absolut största politiska frågan på kongressen, som skär igenom motionsflödet och som tydligt skrivs fram i förbundsstyrelsens proposition, gäller reglering av medlemmarnas grundförutsättningar. Det vill säga att reglera exempelvis gruppstorlekar, tid till för- och efterarbete av undervisning, mängden undervisningstid och rätten till kompetensutveckling. Men även en omreglering av finansieringssystemet och en begränsning av marknadsskolan, säger Sveriges Lärares samhällspolitiske chef Pontus Bäckström.

– Det råder mycket stor enighet om behovet av att öka regelstyrningen av förskola och skola.

Är återreglering ett ”tema” för kongressen?

– Det skulle man kunna säga, åtminstone sett till det politiska innehållet.

Om kongressen

Kongressen består av 201 ombud, varav 187 kongressombud väljs i de 15 valkretsarna, 3 ombud som utses av de nationella råden för kulturskola, fritidshem och studie- och yrkesvägledare samt 11 ombud som utses av Sveriges Lärarstudenter.

Det är enbart ombuden som har rösträtt på kongressen. Närvaro- och yttranderätt har bland annat även förbundsstyrelseledamöter.