”Vår oro borde vara hela samhällets oro”, sa Johanna Jaara Åstrand i sitt tal i Piteå. Foto: Pär Bäckström/Bildbyrån
Till startsidan
Sveriges Lärares ordförande Johanna Jaara Åstrand gick i täten under manifestationen i Piteå. Foto: Pär Bäckström/Bildbyrån
Nedskärningar
Johanna Jaara Åstrands reflektion efter en dag med besök i Piteå är att skolan lever i en verklighet – och politikerna i en annan.
– Kommunen borde lyssna på lärarna och lita på dem, säger hon.
LÄS ÄVEN: Lärarna i Piteå har fått nog – ”Det är ett stålbad”
Det har bara gått två veckor av läsåret.
– Ändå är det så många lärare som vittnar om att de redan är trötta. Det här måste de folkvalda ta på allvar. De måste lyssna när lärarna i en så stolt skolkommun som Piteå säger ifrån, säger ordföranden i Sveriges Lärare, Johanna Jaara Åstrand.
Men inte ens stolta skolkommuner som Piteå kan freda sig mot pandemi, kostnadsökningar och inflation.
– Jag fick se hur det saknas vikarier, hur skolorna inte kan sätta in stöd till elever som behöver det och hur klasserna blivit större. Allt det här bidrar till att lärarna blir slitna, säger hon.
Men Johanna Jaara Åstrand konstaterar att politikerna har en annan bild.
– De tycker att de satsar på skolan. Så bilderna skiljer sig åt. Vi kan inte ha olika verkligheter på det här sättet. Varför inte lita på lärarna?
Johanna Jaara Åstrand hoppas att regeringens beslut om den uteblivna skattesänkningen ska frigöra pengar till välfärden.
– Det krävs statsbidrag till skolan för att undervisningen inte ska bli mycket sämre – och det krävs mycket extra pengar för att undervisningen ska hålla samma kvalitet som idag. Det är den verklighet vi har idag. Det är så många rektorer och lärare som vittnar om det, säger hon.
* * * *
”Rapporterna duggar tätt från hela landet om kommuner som gör besparingar på skolor och förskolor. I vår senaste undersökning uppger inte mindre än 94 procent av lärarna att de är oroliga för nedskärningar. Drygt 6 av 10 lärare vittnar om att nedskärningar redan skett på deras arbetsplatser.
Vi ser det hända över stora delar av landet. En besparingsvåg sveper fram över skola och utbildning i kommun efter kommun. På grund av den höga inflationen så ökar kommunernas pensionskostnader, räntorna skjuter i höjden och det reala värdet på statsbidragen urholkas. Till detta kommer det demografiska trycket på kommunerna när allt fler medborgare blir allt äldre.
I det läget väljer Piteås politiker att lägga ytterligare ett sparpaket på skola och utbildning här i Piteå. Det talas till och med om ett stålbad för grundskolan. Det här sker i en situation där det redan är tufft. Kostnadsökningarna har redan slagit hårt på verksamheterna i förskolor, fritidshem och skolor.
Nedskärningspolitiken är förödande. Vi lärare och förskollärare ser ju i vår vardag vad sparandet ger för konsekvenser:
”Vår oro borde vara hela samhällets oro”, sa Johanna Jaara Åstrand i sitt tal i Piteå. Foto: Pär Bäckström/Bildbyrån
Vi som samlats här idag vet alla att en bra förskola och skola är nyckeln till framtiden för alla unga individer som växer upp. Och en förutsättning för deras förmåga att bidra till samhället i framtiden.
Piteå har i många år varit en stolt skolkommun med goda resultat. Och vi vet att det samhället investerar i utbildning idag, ger mångdubbelt tillbaka i morgon. Vi vet det. Föräldrarna vet det. Politikerna vet det. Ändå genomsyrar det inte beslutsfattandet i praktiken.
Därför är det så viktigt med manifestationer som den här. Så viktigt att vi höjer våra röster mot nedskärningar och för investeringar i allas vår framtid, det vill säga resurser till skola och utbildning.
Jag kan inte nog styrka under hur viktig det är att staten nu kliver fram och hjälper kommunerna i den här situationen.
Vår oro borde vara hela samhällets oro– för det som nu håller på att ske, här i Piteå, och över hela landet är ohållbart. Våra politiker måste börja ta verkligt ansvar för våra barn och elever, för läraryrkets villkor och utveckling – och framför allt – börja lyssna på oss lärare och förskollärare. Vi vet vad bra förskolor, fritidshem och skolor behöver.
Om politikerna missar att investera tillräckligt i ungas skolgång, så riskerar det att följas av förödande konsekvenser här och nu och en skyhög kostnad i framtiden. Specifikationerna på den notan heter sociala problem, segregation och utslagning, försämrad konkurrenskraft och välfärd, och minskad tillit och framtidstro.
Om nio dagar kommer regeringens budgetproposition. Där måste regeringen ge besked om att det kommer ökade statsbidrag till kommunerna i höst. Jag kan inte nog styrka under hur viktig det är att staten nu kliver fram och hjälper kommunerna i den här situationen.
Men det fritar inte våra kommunala politiker från sitt ansvar. Kommunpolitikerna måste göra sitt yttersta för att säkerställa kvaliteten i skolor och förskolor, fritidshem, vuxenutbildning och kulturskola. Vi kräver av kommunpolitikerna här i Piteå att de vågar prioritera barn och utbildning – även när det kan innebära att något annat måste stå tillbaka. Vi kräver att de tänker om och drar tillbaka det senaste sparpaketet. Vi kräver att gamla överskott nu används till investeringar för dagens barn och elever.
Vi förväntar oss modiga, framsynta och kraftfulla politiker som vill och vågar sätta skolan först. Som investerar i utbildning och ett attraktivt läraryrke.
Jag har sagt det förr och jag kommer fortsätta upprepa det: Politiker som sparar på skolan kommer i historiens ljus inte att ses som framgångsrika. Politiker som förstår värdet av kunskap och utbildning, som vågar investera för framtiden – de, däremot, kommer att ses som framsynta samhällsbyggare.
För faktum kvarstår: Det dyraste ett land – eller en kommun – kan göra är att spara på sin skola!
Stort tack för att ni är så många som inser det och för att ni slutit upp här idag.”
Budgetkaoset bubblar – här tvingas skolorna spara
Elins ilska drog igång lärarnas manifestation
Eldsjälen bakom protesterna i Göteborg: Kändes självklart
Åsa Fahléns politikerkrav: ”Lyssna på oss lärare!”
Skolprofilerna under demonstrationen: ”Vi måste bråka mer”
Maria Wiman: Det ligger en hisnande urkraft i att kroka arm tillsammans
Valet 2026 Sista minuten-guide inför valet – se vilket parti som mest tycker som du inom skolan.
Debatt Miljöpartiet kräver en skolberedning för långsiktig politik för skolan
Debatt Två modersmålslärare vill att deras yrke ska uppvärderas
Debatt ”Förskoleålderns språkutveckling är helt avgörande för kommande skolår”
Debatt Erik Cardelús manar till ändring efter Pisa-raset
Debatt ”Skolverket och OECD är tydliga: ingen enskild faktor kan förklara utvecklingen”
Debatt Anders Härdevik kräver kriskommission – och samma mod som 1842
Debatt Sally Windsor varnar för att ställa kognitionsvetenskap mot utbildningsvetenskap
Debatt Simona Mohamsson (L) lovar max 20 elever i varje klass
Krönika Jag är trött på att alla är skolexperter – utom vi som arbetar i skolan.
Debatt Han vill se en skola som faktiskt följer läroplanen
Debatt Sarah Cross vill uppvärdera hemläxan
Debatt Han ser behovet av nya läroplaner för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Valet 2026 Höjda statsbidrag och köttlöften – här är valfläsket om skolan
Pisa 2025 Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) skyller Pisa-raset på ”skärm-pandemin”.”Skolans uppgift kan inte vara att avskärma barn från den värld de lever i. Den måste ge dem redskap att förstå den – och tillgång till fler världar än de annars hade fått möta”, skriver Oscar Björk, universitetslektor i svenska.
Pisa 2025 ”Ibland funderar jag på vad våra elever kan.”
Pisa 2025 Pisa-raset: ”De starka blir allt färre och de svaga allt fler”
Pisa 2025 Var tredje 15-åring klarar bara att läsa de allra enklaste texterna
Debatt Friskolorna vädjar inför valet: ”Vi ber om en rimlig princip”
Valet 2026 Valet närmar sig – här är förändringarna riksdagspartierna vill se i skola och förskola.
Debatt Susan Sall vill fråga makthavarna om syftet med AI i skolan
Debatt Skolchefen Jonas Wallin varnar för stora effekter för mindre skolor
Debatt Niels Parup-Petersen spår lägre behörighet om nästa utbildningsminister kommer från SD
Replik Christian Liljeros svarar på Academedias krav på mer inflytande över gymnasiet
Debatt Hon undrar hur våra politiker skulle klara de vanliga reglerna på skolgården
Skolverket Maria Kjällström går från rollen som skolchef till Skolverkets generaldirektör.
Krönika Reformstormen kommer – och där på klassrumsgolvet står vi lärare med trasiga paraplyn från Temu.
Krönika Vi lärare måste börja bry oss mer om varandra, skriver Marcus Larsson som har levt med utmattningssyndrom i 15 år.
Debatt Ny speciallärarutbildning – hur ska uppdelningen se ut?
Debatt Professorns försvar för den nya läroplanen, ljudningen och avkodningen
Debatt Friskolejätten: ”Det är så vi stärker gymnasieskolan”
Avtalsrörelse Sveriges Lärare: ”Förtroendearbetstiden kan samexistera med förordningarna”
Hoten mot lärarna Olskog: ”Samhället tillåter nätmiljöer där massmördare görs till förebilder”
Debatt Liberalerna går till val på maxtak i förskolan: ”Nästa steg”
Debatt Simona Mohamssons (L) löfte: ”Vi sätter skolan först”
Debatt Niels Paarup-Petersen (C) förklarar varför han vill pausa regleringen av lärares tid
Debatt Replik: ”Lösningen är inte att avveckla valfriheten”
Debatt Setayesh Kormi Nouri ställer frågan: vad i skolan hindrar elever från att utvecklas?
Debatt ”Teori och praktik ska inte mötas först när studenten börjar arbeta”
Krönika Maria Wiman hoppas att skoldådskommisionen lägger tyngden på förebyggande och långsiktigt arbete.
Valet 2026 Olskog om Moderaternas vallöfte: "Svårt att förstå.”
Debatt Christian Liljeros svarar sina kollegor om de privata yrkesutbildningarna
Krönika Sex orosmoln med den nya lagen om lärarnas tid – men det finns en lösning.
Debatt Janna Milestad undrar hur den nya skolan kommer att landa i klassrummet
Debatt Ulrica Björkblom Agah uppmanar kollegorna att säga stopp till trender utan vetenskapligt stöd.
Debatt Arbetsgivarna håller emot. Centerpartiet vill pausa. Det handlar om reformen av lärares undervisningtid. ”Striden är långt ifrån över”, skriver Andreas Williamsson.
Debatt Thom Hunter och Hanna Garberg drar en röd linje mot arbetsgivarna om regleringsreformen
Skolattacken ”Det spelades upp mycket från den 4 februari”. ✓ Flera likheter med Risbergska.
Debatt Susanna Taskila kräver ett större samhällsansvar för eleverna som mår dåligt.
Skolattacken Dröjde timmar innan Aleksandra Dujso och eleverna fick lämna sina gömställen efter attacken.