”Vår oro borde vara hela samhällets oro”, sa Johanna Jaara Åstrand i sitt tal i Piteå. Foto: Pär Bäckström/Bildbyrån
Till startsidan
Sveriges Lärares ordförande Johanna Jaara Åstrand gick i täten under manifestationen i Piteå. Foto: Pär Bäckström/Bildbyrån
Nedskärningar
Johanna Jaara Åstrands reflektion efter en dag med besök i Piteå är att skolan lever i en verklighet – och politikerna i en annan.
– Kommunen borde lyssna på lärarna och lita på dem, säger hon.
LÄS ÄVEN: Lärarna i Piteå har fått nog – ”Det är ett stålbad”
Det har bara gått två veckor av läsåret.
– Ändå är det så många lärare som vittnar om att de redan är trötta. Det här måste de folkvalda ta på allvar. De måste lyssna när lärarna i en så stolt skolkommun som Piteå säger ifrån, säger ordföranden i Sveriges Lärare, Johanna Jaara Åstrand.
Men inte ens stolta skolkommuner som Piteå kan freda sig mot pandemi, kostnadsökningar och inflation.
– Jag fick se hur det saknas vikarier, hur skolorna inte kan sätta in stöd till elever som behöver det och hur klasserna blivit större. Allt det här bidrar till att lärarna blir slitna, säger hon.
Men Johanna Jaara Åstrand konstaterar att politikerna har en annan bild.
– De tycker att de satsar på skolan. Så bilderna skiljer sig åt. Vi kan inte ha olika verkligheter på det här sättet. Varför inte lita på lärarna?
Johanna Jaara Åstrand hoppas att regeringens beslut om den uteblivna skattesänkningen ska frigöra pengar till välfärden.
– Det krävs statsbidrag till skolan för att undervisningen inte ska bli mycket sämre – och det krävs mycket extra pengar för att undervisningen ska hålla samma kvalitet som idag. Det är den verklighet vi har idag. Det är så många rektorer och lärare som vittnar om det, säger hon.
* * * *
”Rapporterna duggar tätt från hela landet om kommuner som gör besparingar på skolor och förskolor. I vår senaste undersökning uppger inte mindre än 94 procent av lärarna att de är oroliga för nedskärningar. Drygt 6 av 10 lärare vittnar om att nedskärningar redan skett på deras arbetsplatser.
Vi ser det hända över stora delar av landet. En besparingsvåg sveper fram över skola och utbildning i kommun efter kommun. På grund av den höga inflationen så ökar kommunernas pensionskostnader, räntorna skjuter i höjden och det reala värdet på statsbidragen urholkas. Till detta kommer det demografiska trycket på kommunerna när allt fler medborgare blir allt äldre.
I det läget väljer Piteås politiker att lägga ytterligare ett sparpaket på skola och utbildning här i Piteå. Det talas till och med om ett stålbad för grundskolan. Det här sker i en situation där det redan är tufft. Kostnadsökningarna har redan slagit hårt på verksamheterna i förskolor, fritidshem och skolor.
Nedskärningspolitiken är förödande. Vi lärare och förskollärare ser ju i vår vardag vad sparandet ger för konsekvenser:
”Vår oro borde vara hela samhällets oro”, sa Johanna Jaara Åstrand i sitt tal i Piteå. Foto: Pär Bäckström/Bildbyrån
Vi som samlats här idag vet alla att en bra förskola och skola är nyckeln till framtiden för alla unga individer som växer upp. Och en förutsättning för deras förmåga att bidra till samhället i framtiden.
Piteå har i många år varit en stolt skolkommun med goda resultat. Och vi vet att det samhället investerar i utbildning idag, ger mångdubbelt tillbaka i morgon. Vi vet det. Föräldrarna vet det. Politikerna vet det. Ändå genomsyrar det inte beslutsfattandet i praktiken.
Därför är det så viktigt med manifestationer som den här. Så viktigt att vi höjer våra röster mot nedskärningar och för investeringar i allas vår framtid, det vill säga resurser till skola och utbildning.
Jag kan inte nog styrka under hur viktig det är att staten nu kliver fram och hjälper kommunerna i den här situationen.
Vår oro borde vara hela samhällets oro– för det som nu håller på att ske, här i Piteå, och över hela landet är ohållbart. Våra politiker måste börja ta verkligt ansvar för våra barn och elever, för läraryrkets villkor och utveckling – och framför allt – börja lyssna på oss lärare och förskollärare. Vi vet vad bra förskolor, fritidshem och skolor behöver.
Om politikerna missar att investera tillräckligt i ungas skolgång, så riskerar det att följas av förödande konsekvenser här och nu och en skyhög kostnad i framtiden. Specifikationerna på den notan heter sociala problem, segregation och utslagning, försämrad konkurrenskraft och välfärd, och minskad tillit och framtidstro.
Om nio dagar kommer regeringens budgetproposition. Där måste regeringen ge besked om att det kommer ökade statsbidrag till kommunerna i höst. Jag kan inte nog styrka under hur viktig det är att staten nu kliver fram och hjälper kommunerna i den här situationen.
Men det fritar inte våra kommunala politiker från sitt ansvar. Kommunpolitikerna måste göra sitt yttersta för att säkerställa kvaliteten i skolor och förskolor, fritidshem, vuxenutbildning och kulturskola. Vi kräver av kommunpolitikerna här i Piteå att de vågar prioritera barn och utbildning – även när det kan innebära att något annat måste stå tillbaka. Vi kräver att de tänker om och drar tillbaka det senaste sparpaketet. Vi kräver att gamla överskott nu används till investeringar för dagens barn och elever.
Vi förväntar oss modiga, framsynta och kraftfulla politiker som vill och vågar sätta skolan först. Som investerar i utbildning och ett attraktivt läraryrke.
Jag har sagt det förr och jag kommer fortsätta upprepa det: Politiker som sparar på skolan kommer i historiens ljus inte att ses som framgångsrika. Politiker som förstår värdet av kunskap och utbildning, som vågar investera för framtiden – de, däremot, kommer att ses som framsynta samhällsbyggare.
För faktum kvarstår: Det dyraste ett land – eller en kommun – kan göra är att spara på sin skola!
Stort tack för att ni är så många som inser det och för att ni slutit upp här idag.”
Budgetkaoset bubblar – här tvingas skolorna spara
Elins ilska drog igång lärarnas manifestation
Eldsjälen bakom protesterna i Göteborg: Kändes självklart
Åsa Fahléns politikerkrav: ”Lyssna på oss lärare!”
Skolprofilerna under demonstrationen: ”Vi måste bråka mer”
Maria Wiman: Det ligger en hisnande urkraft i att kroka arm tillsammans
Krönika ”Det tragiska i historien om Helmer är att alla visste.”
Slutreplik Kari Parman svarar Almega utbildning om marknadsskolan
Debatt Lärarstudenten: ”Jag var en av de flickorna”
Replik Almega utbildning svarar på kritiken mot svensk marknadsskola
Skolverket Experten: Regeringens tidsramar gör det ”svårt att hålla internationell standard”
Krönika Läs beskrivningarna och bestäm själv. Vem är du?
Debatt Efter Academedias köp av koncernen Prolympia: ”Omöjliggör anständig skola”
Replik Varnar för beteendespelet: ”Evidensen är begränsad och varierar”
Debatt ”Vad är konsekvensen för ungdomars framtid, om deras kreativa förmåga inte utvecklas och tränas?”. Ryan Jurison lyfter fram ytterligare en faktor i debatten om AI och skolan.
Valdebatt ”Frågan är om politikerna väljer att täta läckorna”
Lön Lokala fackordföranden: ”Lönesänkningen bryter mot lagen"
Debatt Finland valde en väg för skolan – Sverige en annan: ”Räcker inte med justeringar”
Debatt Pengar kommer att saknas så länge politiker inte får fakta om skolans verkliga behov, skriver Mikael Engelhart.
Debatt ”Studenterna får testa teoretiska saker i klassrummet”
Extremism Vanligare med nazistsymboler och hotfullt klotter på skolor.
Krönika ”Jag drömmer stort om riktlinjer för klasstorlekar.”
Friskolor Facket: Vi tog upp problematiken med arbetsgivaren.
Debatt ”Det behövs en nationell satsning på svenska som andraspråk”.
Debatt ”Låt oss ge barnen tillbaka nöjet, koncentrationen och djupet som en riktig bok kan ge”
Debatt ”I framtiden hoppas vi att vi kan mötas som kollegor, inte konkurrenter”
Jag är lärare Viktigaste frågan: ”Minska gruppstorlekarna på gymnasiet”.
Granskning Martin Ingvar: ”Skolverket ligger 15–20 år efter”
Sett-dagarna Har sin plats i läsundervisningen – även i yngre åldrar.
Hoten mot ”nya skolan” Kommunen gick med 49 miljoner kronor i överskott.
Debatt Anna Insulander vädjar till regeringen att göra omtag om nya betygen
Valet 2026 Sveriges Lärare Karlstad kickstartar valåret med utfrågningar – en fråga stod ut.
Valet 2026 Sveriges Lärare ordnar skolpolitisk debatt om viktigaste frågorna.
Skolpolitik En av de viktigaste punkterna: Tid för lärarna för att förstå hur reformerna ska fungera.
Krönika ”Ett under att det trots allt händer så mycket fint i skolan varje dag.”
Debatt Ulrica Björkblom Agah vill att föräldrars inflytade begränsas.
Debatt ”Kortare lov och fler veckor med skola skulle ge mer luft under dagarna.”
Debatt ”Undervisningens kvalitet, lärarens kompetens och hur undervisningen organiseras är det som avgör.”
Debatt ”Märkligt drag” – hon slår ett slag för erfarenheten och skolans professioner
Slutreplik Atvexas vd Johan Kyllerman svarar om friskolan: ”Står bakom våra lärare”.
Debatt Hon vädjar till politikerna om skolan: ”Hög tid att ta ansvar”
Replik Fredrik Törnqvist ifrågasätter hur vanliga friskolelärarna är.
Replik Han svarar på frågan om läxor och prov: "En del av lärandet”
Slutreplik Sarah Cross svarar Maria Wiman: ”I grunden ganska harmlös”
Debatt Niclas Fohlin skrev om ”nånannanismen” – och väckte kritik.
Debatt SFI-debatten: Hon varnar för snabba slutsatser om kunskapsläget
Debatt Svarar på kritiken om ”nånannanismen”: ”Går säkert hem hos rektorer”
Debatt Femton lärare i friskola svarar på kritiken: ”Majoriteten håller hög kvalitet”
Arbetsbelastning Facket drev städfrågan: ”Om vi hade släppt bollen, vet man inte var den hade landat”
Debatt ”Kanske är det inte mängden läxor som avgör hur mycket elever lär sig”
Nedskärningar Facklig strid när 21 av 56 lärare riskerar jobbet.
Krönika ”Ibland är de där personerna i skolan elever, ibland är de yrväder och ibland späda sparvar.”
Debatt ”Kanske börjar professionalitet just där – i vad vi väljer att kalla dem.”
Friskolor Förbunden lanserar gemensamt lanserar Friskolereform 2.0.
Arbetsmiljö Fördelar och nackdelar – lärarna inte helt eniga.
Debatt Tidigare SFI-läraren skriver om vägen till språklig framgång