Lärarna i Piteå har fått nog – ”Det är ett stålbad”

LÄS ÄVEN: Jaara Åstrand i Piteå – ”Min bild skiljer sig från politikernas”

Det var bra uppslutning när piteåborna samlades vid Rådhustorget och tågade mot Christinaskolan – där kommunfullmäktige skulle ha sitt möte i den nya så kallade Kulturflygeln – för att protestera mot nedskärningarna.

Ingrid Pihl-Forsman är ordförande i nationella skolformsföreningen för grundskolan, sitter i förbundsstyrelsen och är fackligt aktiv lokalt.

Piteå har dalat de senaste åren

Hon har på nära håll sett hur Piteå sedan 2015 dalat från förstaplatsen på listan över Sveriges bästa skolkommuner – till att hamna i en ekonomisk kris.

– Vår kris finns där även om den inte är lika påtaglig som i exempelvis Stockholm där det är lättare att sätta siffror på anställda i skolan som måste sluta. I Piteå naggas det i kanten på kvalitén i skolan hela tiden.

– Vi kan se att barn inte får det stöd de borde få, att det blir fler i klasserna och att vi inte är lika attraktiva som arbetsgivare. Visst, vi får tag i utbildade lärare, men det blir vanligare att de får undervisa ämnen som inte är deras, säger Ingrid Pihl-Forsman.

Känner sig utlämnade

Hon har försökt öppna ögonen på lokalpolitikerna; att få dem att inse att kvalitet i skolan och förskolan måste få kosta pengar.

– Vi i skolan är ju dessutom chanslösa att ändra på våra intäkter. Vi kan inte höja avgifter och vi kan inte ta ut högre hyror. Vi är utlämnade till det politikerna skjuter till, säger Ingrid Pihl-Forsman.

Ingrid Pihl-Forsman är ordförande i nationella skolformsföreningen för grundskolan, sitter i förbundsstyrelsen och är fackligt aktiv lokalt. Foto: Pär Bäckström/Bildbyrån

Kommunfullmäktiges ordförande och ordföranden för barn- och utbildningsnämnden poängterade på manifestationen att de till 2024 tar av överskott för att ge skolan extra pengar i budgeten.

Diger lista av besparingar

Men läget nu, 2023, är tufft. Skolchefen Malin Westling säger så här till Piteå-Tidningen:

– Vi har vidtagit åtgärder på 10,6 miljoner i våra verksamheter, men när kostnaderna samtidigt stiger i hög takt räcker det helt enkelt inte.

• Prognosen för budgetunderskottet 2023 är på 11,1 miljoner och i augusti var den faktiska siffran 5,7 miljoner back.
• Grundskolan är värst drabbad och skulle gå med en förlust på 3,5 miljoner kronor i år om inga åtgärder sätts in.
• Förskoleverksamheten överskrider budgeten med två miljoner.
• Siffran för underskottet på två gymnasieskolor är 1,1 miljoner.
• Budgetposten politik, förvaltning och stab visar på fem miljoner i förlust. Här ingår kostnader för skolskjuts och ersättningar för elever som går skolor i andra kommuner och till friskolor.

Det är en diger lista med besparingar. Hur ser ni på den?

– I vår värld går det inte att komma ifrån att det i praktiken handlar om att skära i verksamheten. Men politikerna vägrar att kalla det för ett sparbeting och de är noga med att säga att de bara gett ett uppdrag om att försöka få budgeten i balans – inte att de sparar. Vi pratar olika språk där, säger Ingrid Pihl-Forsman.

LÄS ÄVEN: 

Budgetkaoset bubblar – här tvingas skolorna spara

Elins ilska drog igång lärarnas manifestation

Eldsjälen bakom protesterna i Göteborg: Kändes självklart

Åsa Fahléns politikerkrav: ”Lyssna på oss lärare!”

Skolprofilerna under demonstrationen: ”Vi måste bråka mer”

Maria Wiman: Det ligger en hisnande urkraft i att kroka arm tillsammans