Tidigare rockstjärnan byter jobb – blir lärare

Gustaf Norén, tidigare medlem i Borlänge-bandet Mando Diao, byter bana och satsar på en ny karriär. Han har bestämt sig för att bli musiklärare.

Sedan en tid tillbaka har Gustaf Norén undervisat på Rytmusgymnasiet i Stockholm. Tanken är att han ska börja utbilda sig inom kort för att få de pedagogiska färdigheterna.

– Vi får se vad jag behöver läsa. Många av mina kollegor på Rytmusgymnasiet är tidigare musiker som har läst pedagogik för att få behörighet. Det är också mitt mål, säger Gustaf Norén till Skolvärlden.

Han vet inte riktigt hur han ska utbilda sig än, men han har kontakt med en studie- och yrkesvägledare som hjälper honom.

– Jag märker att jag har en enorm kompetens inom musik och arrangemang, låtskriveri och instrument. När jag arbetar på skolan ser jag att det är ett pedagogiskt system som jag inte har någon erfarenhet av. Så jag känner mig väldigtkvalificerad med ena foten, och inte så värst med den andra.

Jag har alltid trivts med lärare och har bara positiva upplevelser

Han tycker att det är svårt att undervisa och än så länge beter han sig i läraryrket som han betedde sig som musiker i ett band. Det är utifrån kreativiteten och tankarna från tiden i Mando Diao som han har hållit i lektionerna.

– Nu kan jag säga att jag på riktigt förstår syftet med lärarutbildningen, mycket mer efter att jag har jobbat på skolan. Du måste komma ut på skolorna för att faktiskt förstå hur det går till. Nu kan jag inte bara köra mitt eget race som man annars kanske gör inom rockbranschen.

Gustaf Norén har bland annat ägnat lektionerna åt att lära eleverna ut hur man skriver vaggvisor.

– Det är direkt hämtat från mina egna upplevelser från när jag var liten, säger han.

Hur ser du på din historia som rockstjärna när du nu ska bli lärare? Kan det vara en fördel att ha den bakgrunden?

– Ja, det tror jag. Det kan vara en fördel på vissa plan, men jag tror att jag också kommer att få en uppförsbacke på andra plan.

Valet att bli lärare är ett naturligt flöde, menar han. Han kommer från en lärarfamilj. Brorsan Carl är utbildad musiklärare och båda föräldrarna arbetade som lärare och kuratorer, dessutom var mormor lärare.

– Jag har alltid haft det runt mig. Jag har alltid trivts med lärare och har bara positiva upplevelser. Jag har tagit in kunskap under en längre tid och det känns naturligt att föra vidare kunskapen. Även att ta in ännu mer kunskap i klassrummet. Jag kommer hela tiden fokusera på förutsättningarna för att spela. Vem spelar du för och varför, säger han och fortsätter:

– Det kommer ta några år att utbilda mig. I den fasen måste jag också hitta hur jag ska omvandla kunskapen till utlärande. Det är som en konstform, det är som ett nytt instrument jag måste lära mig. Jag kan munspel, kontrabas, piano, sång, trummor och så vidare.

Nu behöver jag lära mig lärarens instrument. Hur gör jag för att bli en sådan bra lärare som möjligt?

Passionen att bli lärare har funnits länge. Men egentligen var tanken att arbeta som fritidspedagog och vara på fritidsgårdar och hjälpa ungdomar.

– Fritidsledare har betytt mycket för mig personligen, det är ett viktigt yrke. Det är ända sedan jag var barn som jag har velat bli det. Men musiklärare passar bättre nu.

Gustaf Norén (t.v), under sin tid i Mando Diao. Här tillsammans med Björn Dixgård.

Du har ju fått testa på att vara lärare lite. Vad är skillnaden med att uppträda på Hultsfredsfestivalen och undervisa i ett klassrum för eleverna?

– Ja, det finns ju en dialog. Jag skulle säga att de flesta musikerna skulle må bra av att vara lärare. När man är lärare pratar man med publiken på ett kommunikativt sätt och det är någonting som jag har saknat med att ha en större publik. Publiken blir mer ett objekt än massa subjekt. Det är som att prata inför en filmduk. Att jag har övat att tala inför publik tror jag också kan försvåra, säger han och tillägger:

– Pratar du mer eleverna länge, och har en konsert för eleverna med bara prat märker jag också att de tappar koncentrationen lättare. Redan nu har jag lärt mig att bryta upp ibland, våga ha samtal och låta dem spela lite. De få lektionerna jag har haft har jag märkt att det är viktigt att släppa in eleverna. Jag har förstått att det är en teknik att vara lärare och det vet jag att jag inte är ensam om att förstå, men jag förstod det först när jag väl stod där.