Så vill regeringen hindra kösystem i friskolor
Friskolor Regeringen väljer att gå vidare med sitt förslag att ta bort friskolors möjligheter att använda kötid som urval till populära skolor – trots att det inte finns en majoritet för förslaget i riksdagen.
LÄS MER: Ny rapport: "Kösystemet spär på segregationen i skolan"
Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) betonar under en presskonferens att regeringen fattat beslut om en lagrådsremiss som syftar till att öka likvärdigheten i svensk skola.
– Skolvalet är idag varken fritt eller rättvist. Orättvisa köer innebär att platser paxas på förhand och leder till att många barn aldrig ens får en chans att välja skola, säger hon.
Hon lyfter fram att kösystemet missgynnar bland annat nyinflyttade till en kommun som kommer från en annan kommun eller ett annat land eller barn som är födda sent på året.
– Det är hög tid att vi skippar paxningen genom att avskaffa köer till fristående skolor, säger hon.
Förslaget innebär i korthet att:
• skolhuvudmän aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning på sina skolor. Lagändringarna föreslås börja gälla från 1 juli 2023.
• de nya urvalsgrunderna, som föreslås få användas i skolvalet, ska regleras i skollagen. Lagändringarna föreslås börja gälla från höstterminen 2024.
• vid nyetableringar av fristående skolor ska alla elevers rätt till en likvärdig utbildning särskilt beaktas när effekterna av en nyetablering bedöms.
• kommuner ska vara skyldiga att yttra sig över om den nya etableringen innebär påtagliga negativa följder för de egna skolorna. Lagändringarna vid nyetablering föreslås träda i kraft den 2 januari 2023.
Köerna ska bort som urvalsgrund
En elev har alltid i första hand rätt till en skolplacering nära hemmet om en förälder inte gör ett aktivt skolval. Men därefter föreslås de nya urvalsgrunderna bli desamma för kommunala och fristående skolor:
• Syskonförtur.
• Geografiskt baserat urval.
• Verksamhetsmässigt samband mellan skolenheter (exempelvis förskoleklass).
• Förtur för elever i behov av särskilt stöd eller andra särskilda skäl.
• Lika möjligheter (som kan innebära lottning, kvotering eller liknande).
Köer, som många fristående skolor använder i dag, ska inte få finnas kvar som urvalsgrund, enligt förslaget.
För kommunala skolor får även vissa skolor med särskilt tillstånd ta in på färdighetsprov. Det kan exempelvis handla om musikskolor och andra skolor med speciell inriktning.
Fristående skolor kan göra urval utifrån särskild pedagogisk inriktning eller särskild utbildning. Lina Axelsson Kihlblom poängterade att Socialdemokraterna står upp för rätten att välja skola men att valet måste vara rättvis och gälla alla och inte dra isär den svenska skolan.
– Elever från olika bakgrund sorteras upp mellan olika skolor och det gör det svårt för skolor att leva upp till att alla barns rätt till en likvärdig utbildning, säger hon.
Hon konstaterade att systemfelet med bland annat skolvalet resulterat i att skolor i dag inte lyckas kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar vilket fått genomslag i elevernas skolresultat.
Det bekräftats av Skolverkets rapporter och internationella jämförelser.
Urvalsgrunderna föreslås gälla för förskoleklass och grundskola, men inte resursskolor utan där ska barn med störst behov prioriteras om det blir konkurrens om platser.
Finns det stöd för att slopa köerna?
Skolministern fick frågan hur sannolikt det är att regeringens förslag röstas igenom av riksdagen eftersom det inte finns stöd för att ta bort friskolornas kösystem bland majoriteten i riksdagens partier.
– Jag tänker att det finns inom många partier idag allvarliga samtal om konsekvenserna av de här orättvisa skolvalssystemet. Vi ser konsekvenserna, segregering. Vi har många grupper i samhället till exempel nyinflyttade. Det tycker vi är djupt orättvist, därför lägger vi fram det här förslaget, säger hon.
Hon hävdade att svenska folket är ganska tydliga med att de inte vill ha köer till friskolor. Läraren.se frågar om hon är beredd att föreslå en folkomröstning om frågan på valdagen, på liknande sätt som Vänsterpartiet vill ha en folkomröstning om friskolornas vinstuttag.
– Det vill jag inte svara på, säger hon.
Friskolornas riksförbund är kritiska
Presskonferenserna med skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) har duggat tätt under februari månad. I början av månaden kom lagrådsremissen om ”Skärpta regler för konfessionella skolor” där regeringen vill ”stoppa oseriösa och olämpliga aktörer från att starta verksamheter med konfessionell inriktning”.
Någon vecka senare kom nästa lagrådsremiss om ”Tydligare och mer likvärdig resursfördelning till skolor” där friskolorna ska få ett lägre bidrag eftersom de inte har samma skolplaceringsansvar för elever som en kommun har.
Nu i veckan presenterades alltså nästa lagrådsremiss, där regeringen vill förändra antagningssystemet och urvalet till såväl friskolor som kommunala skolor och slopa kösystemet för de fristående skolorna.
Friskolornas riksförbund ser det som en offensiv mot det fria skolvalet och valfriheten.
– Återigen ett förslag från den socialdemokratiska regeringen som helt saknar perspektivet att höja skolans kvalitet utan riktar sin udd mot en hel bransch – landets friskolor, säger Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund.
LÄS ÄVEN: Regeringen: "Friskolor kan få avdrag på skolpeng"
LÄS ÄVEN: Lärarförbundets skarpa uppmaning om skolpengen
LÄS ÄVEN: Kontrollen av religiösa friskolor skärps
