Ingen överblick efter skolstängningar

Högstadieskolorna har från vårterminens start fått samma möjligheter som gymnasierna att övergå till distansundervisning helt eller delvis. Beslutet ligger hos skolhuvudmännen, det vill säga kommunerna eller de fristående aktörerna som driver högstadieskolorna.

Men varken Skolverket, Skolinspektionen, Sveriges kommuner och regioner (SKR) eller regeringen kommer att ha en nationell överblick över vilka som använder möjligheten – eller i vilken omfattning. De begär inte in statistik från skolhuvudmännen.

Stängningarna och distansundervisningen kan leda till att elever inte får en likvärdig skola och att utbildningsskulder uppstår.

Helena Olivestam Torold, verksamhetsutvecklare GD-staben Skolinspektionen Foto: Skolinspektionen

Vilken möjlighet har ni som tillsynsmyndighet att följa upp likvärdigheten och granska att skolhuvudmännen ger eleverna i grundskolan den kunskap och undervisning de behöver?

– Det är huvudmannens ansvar. Skolinspektionens ansvar är att granska att huvudmännen tar det här ansvaret, säger Helena Olivestam Torold, verksamhetsutvecklare på Skolinspektionens GD stab.

Redan under första skoldagen framkom det via pressmeddelanden att olika kommuner och fristående skolhuvudmän kommer att välja olika alternativ. Vissa högstadieskolor startar som vanligt på plats i skolorna medan andra stänger ned helt eller delvis.

Om ni inte vet hur högstadierna hanterar detta, hur ska ni då veta om skolhuvudmännen sköter sitt uppdrag?

– Vi gör förenklade granskningar, där vi ringer rektorer och elevråd på skolorna och ställer frågor. För att inte belasta lärarna så intervjuar vi inte dem. Det är en balansgång eftersom det samtidigt innebär att vi riskerar att lärarnas röster inte blir hörda. Vi har valt att inte göra vanlig tillsyn på plats på skolorna just för att inte belasta lärarna ytterligare, säger hon.

Skolinspektionen började med sin förenklade granskning i våras på gymnasieskolan då den stängdes ned. Och man har nästan hunnit tala med samtliga gymnasieskolor i landet. Under hösten har de granskat även grundskolan och grundsärskolan och den granskningen fortsätter de med under våren.

– Genom det får vi en överblick vilka som stängt ned i någon form men det är klart att det är färska siffror som bara beskriver läget just då. Vi har möjlighet att starta tillsynsärenden om det på något sätt framkommer att något inte fungerar som det ska. Folk hör också av sig till oss om det uppstår något men vi har inte fått jättemånga sådana signaler, säger hon.

I EU-länder, som exempelvis Frankrike, rapporterar skolor veckovis in stängningar till statliga myndigheter under pandemin, varför begär ni inte in den statistiken från skolhuvudmännen?

– Vi har inte fått något sådant rapporteringsansvar förmedlat till oss. Självklart skulle det vara bra på ett sätt men samtidigt måste det ställas i relation till den administrativa börda det skulle innebära för skolorna och utifrån det så är det frågan om det skulle vara en relevant åtgärd för vad man får ut av det. Det är förmodligen den bedömning som gjorts av regeringen och vi har inte haft något önskemål om det heller. Vi fångar upp signaler med våra vanliga metoder, säger hon.

Helena Olivestam Torold konstaterat att regeringens förordning har skrivits på ett sätt som gör den enkel att följa för huvudmännen för att de ska kunna agera snabbt och flexibelt och då riskerar det att ske på bekostnad av överblick och kontroll, säger hon.

”Vad kan tas igen och inte tas igen?”

– Vi har inte hunnit diskutera om vi ska förändra något på grund av det nya läget eller fortsätta som vi har gjort, säger hon.

Den grundskolerapport som Skolinspektionen gjort hitintills om situationen under pandemin, visar en bild från början av hösten och då var läget helt annorlunda med smittspridningen i jämförelse med hur läget är i dag.

Skolverket följer utvecklingen inom skolväsendet på nationell nivå genom uppföljnings- och utvärderingsstudier som exempelvis vilka konsekvenser det kan få för likvärdigheten när vissa skolor genomför distansundervisning.

I oktober tog man fram en lägesbild över situationen i gymnasieskolan där man undersökte om gymnasieskolor i september 2020 bedrev distansundervisning, men eftersom den bara riktades till ett urval av skolhuvudmän så går det inte att dra några nationella slutsatser.

Skolverket svarar Läraren skriftligt att man inte kommer att föra statistik över vilka kommuner och skolor som går över till distansundervisning på högstadiet. Eftersom möjligheten att gå över till distansundervisning nyss har införts har Skolverket inte heller hunnit diskutera hur de ska undersöka konsekvenserna.

Inte heller Sveriges kommuner och Regioner (SKR) vill belasta skolhuvudmännen med att samla in statistik.

– Däremot har vi våra nätverk, skolchefsnätverk, gymnasienätverk, förskolenätverk osv där vi ställer frågor kring hur situationen ser ut. Vi har normalt möte varannan vecka och jag har precis skickat ut en fråga för att se hur skolcheferna har tagit emot förordningen om förändringarna på högstadiet, säger Maria Caryll, sektionschef på SKR.

Regeringen och Skolverket har gått ut med att skolorna som på grund av pandemin inte hinner med kunskapskraven kan låta eleverna ta igen olika delar på lov, helger och kvällar. Men det ställer krav på att det finns elever och lärare som är beredda att göra detta i ett redan ansträngt läge.

Hur ser ni på ”utbildningsskulden” som riskerar att uppstå?

– Vi har börjat fundera på den och har även pratat med Skolverket. Vad kan tas igen och inte tas igen? Var landar vi där? Det gäller verkligen att ha koll på det så vi vet vad summan av kardemumman blir, säger Maria Caryll.

LÄS ÄVEN

Näthat mot forskaren efter studie om lärares covidrisk

Fråga fackliga expeterna – Lärarförbundet öppnar upp Kontakten för alla

Wiman: Sluta behandla oss lärare som duktiga idioter

Så lyckades Lärarförbundet få igenom familjekarantän – spelet bakom