
SCB:s prognos för antalet i barn i åldern 1–5 år i Falkenberg.
Anette Kling Jensen, verksamhetschef i Falkenberg, berättar att kommunen satsat 13 miljoner extra årligen på förskolorna. Förskolläraren Katarina Karlsson tycker dock att det fortfarande behövs mer personal.
Barnraset I Falkenberg har politikerna lagt mycket krut på att få ner barngruppernas storlek och följer numera Skolverkets riktlinjer. En uppskattad satsning, men både förskollärare och det lokala facket påpekar att det fortfarande finns utmaningar.
Under flera år har Falkenbergs styrande majoritet, bestående av S, MP, L och KD, använt både statsbidrag och egna medel för att minska förskolegruppernas storlek. Enligt Anette Kling Jensen, verksamhetschef för kommunens förskolor, rör det sig om cirka 13 miljoner kronor årligen som politikerna har skjutit till.
– I dag följer vi Skolverkets riktlinjer, men utan statsbidrag och kommunens tillskott hade det varit svårt att få till. Dessutom är det här både en resurs- och en organisationsfråga, tillägger hon.
Sedan två år tillbaka arbetar alla kommunala förskolor i Falkenberg utifrån förvaltningens anvisningar som bland annat innebär att personal fördelas på fler, mindre undervisningsgrupper.
Katarina Karlsson är förskollärare på Slöinge förskola och har arbetat i Falkenberg i snart 25 år. Genom åren har hon upplevt en stor variation, både när det gäller gruppstorleken och hur lång tid barnen tillbringar på förskolan varje vecka. Hon minns när hon praktiserade och de hade 12–13 barn fördelat på fyra kollegor varav nästan alla arbetade heltid.
– När det sedan började talas om att öka till 18 barn blev det nästan uppror. På den tiden gick många barn dessutom bara deltid på förskolan, men det har ändrat sig. I dag är vi tre personal, varav en jobbar 75 procent, på 15 barn, varav många är hos oss på heltid, säger hon.
När politikerna i Falkenberg bestämde att satsa på mindre barngrupper var det många som reagerade med ”heja, äntligen”, och även om grupperna på Slöinge förskola och på andra håll i kommunen nu håller sig till Skolverkets riktlinjer blev det inte riktigt så positivt som många hade förväntat sig.
– I början hade jag och en kollega nio barn och det kändes lyxigt, i synnerhet som vi kom från en grupp med 19 barn. Men sedan fylldes det på med ytterligare ett barn efter någon månad, och sedan ytterligare två. Nu sedan vi har blivit en äldregrupp har vi fått ytterligare fyra barn, det fylls på hela tiden.
SCB:s prognos för antalet i barn i åldern 1–5 år i Falkenberg.
Katarina Karlsson är medveten om att Falkenbergs kommun satsar mer pengar på förskolan än många andra kommuner och att personalen har det bra i jämförelse med många andra.
– Att ha mindre grupper är bra, men det krävs mer personal. Är man bara två vill det till att man är samspelta och på plats. Visst kan man fråga om hjälp, men de andra på förskolan sitter ju i samma sits, säger hon.
Även Sveriges Lärares lokalförening i Falkenberg ser brister med den nya organisationen i kommunens förskolor.
– Visst har det blivit bättre än det var 2018, barngrupperna är mindre. Men samtidigt har arbetslagen blivit mindre, vilket gör verksamheten mer sårbar och det blir svårt med raster, planering och att öppna och stänga. Det blir mycket ensamarbete, och vad gör man då om någonting händer eller om någon behöver gå på toaletten? säger föreningens ordförande Fredric Hillertz.
Han påpekar också att alla förskolor har olika förutsättningar och olika stora lokaler, och att det inte alltid lämpar sig att skapa ytterligare en barngrupp.
– Var ska de vara? Ska man använda ateljén eller personalrummet? Vad händer med arbetsmiljön?
Fredric Hillertz poängterar därför vikten av att förbundet inte kan driva frågan om mindre barngrupper utan att samtidigt få till regleringar när det gäller lokaler och personal.
– I strävan efter mindre barngrupper får man inte glömma sådant som arbetsmiljö, lokalerna och personaltäthet per gruppenhet. Det gäller att göra kloka val från början, säger han.
I Falkenberg är 12 procent av de åldersindelade barngrupperna större än Skolverkets riktmärken. Rikssnittet är 54 procent.
Andel småbarnsgrupper med fler än 12 barn: 12 procent.
Andel storbarnsgrupper med fler än 15 barn: 13 procent.
Andel personal med förskollärarexamen: 44 procent. (Rikssnittet är 41 procent.)
Källa: Sveriges Lärare.
Läs alla artiklar i vår granskning om barnraset i förskolan:
”Jättetungt för våra medlemmar”
Färre barn i förskolan – 6 000 lärarjobb kan försvinna
Ta chansen – minska barngrupperna nu!
Förskollärarna: Vi får inga jobb
Barnraset: Störst nedgång i norr
Djurberg: Med färre barn borde förskolan bli bättre
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om läroplanen och hur vi undervisar utifrån den.
Planeringstid När din planeringstid ryker är det viktigt att du frågar rektorn hur den ska tas igen, poängterar Elisabet Mossberg, arbetsmiljöexpert och tillförordnad förhandlingschef på Sveriges Lärare. Här är delar i avtal och styrdokument som du kan använda för att få den planeringstid som du har rätt till.
Planeringstid Ta eget ansvar och ta hjälp av facket om du inte når fram, säger förskolläraren Teresa Sundström.
Planeringstid Vi tar fram en miniminivå, en lägsta acceptabel nivå, säger utredaren Bo Jansson, som ska lämna sina förslag den 3 mars.
Arbetsmiljö Jag tror att det kan vara bra med en tuffare och vassare ton i debatten, säger förskolläraren och satirtecknaren Julia Sjöstedt.
Gästkrönika På enheten där jag jobbar har vi, innan större möten, börjat lyfta guldkorn från verksamheterna, skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist.
Arbetsmiljö Ny rapport om stora barngrupper: 7 av 10 lärare har svårt att leva upp till tillsynsansvaret.
Podcast Får barnen leka Squid game, måste vi lyssna på Mello och hur länge ska vi egentligen dras med Anna och Elsa?
Krönika Nä, jag bara skojade lite. Dagisfröknar är vi allihopa och kommer troligen att förbli.
Fackligt Lärare i förskola, det är den nya titeln för alla som tidigare titulerats förskollärare.
Krönika Nu vill skolministern se till att fler blir behöriga till gymnasiet, genom att slopa F-betyget. Vad sägs om att i stället ta tag i de verkliga problemen? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att tappa tron på sig själv och sin egen förmåga som förskollärare. Vad är det inom vårt yrke som skapar självtvivel, hur tar vi hjälp från andra och vad kan man göra på egen hand när självförtroendet tryter?
Forskning För barnen överväger fördelarna, konstaterar Emma Franzén, landskapsarkitekt och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Krönika Det spelar alltså ingen roll om jag vägrar. Då går man bara högre upp i leden, frågar någon annan, skriver Eva Lindström efter kammarrättens dom i Göteborg.
Fråga facket Förskolläraren funderar på att söka jobb i förskoleklass och undrar om för- och nackdelarna med ferietjänst kontra semestertjänst.
Dilemmat ”Det gnager i hjärta och huvud på kvällar och helger över allt man INTE hann med på ett bra sätt under arbetsdagen. Hur ska jag hantera samvetsstressen?” undrar förskolläraren.
Podcast Hur kommer det sig att vuxenklungor bildas när vi är på gården? I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om fenomenet med Lina Karlström.
Lärarpriser Förskolan borde lyftas varje dag. Gör vi på rätt sätt och följer barnkonventionen så kan vi förändra så mycket, säger förskolerektorn Anette Bergmasth, vinnare av Childhoodpriset 2024.
Krönika Som vanligt vill man ha en enkel lösning, och här är den, ta bort västarna, skriver Eva Lindström.
Säkerhet Ses som en försiktighetsåtgärd: ”Det har kommit en del frågor från oroliga vårdnadshavare”
Forskning I stället för att prata svenska eller sitt förstaspråk märkte vi att de använda engelska som de snappat upp på Youtube och från olika tv-program, säger Ellenor Björnlund, rektor på Sunnadals förskolor.
Undervisning Vi bad tre förskollärare svara på vilka verktyg de inte klarar sig utan.
Podcast Eva Lindström och ateljeristan Joakim Pettersson berättar hur de använder pedagogisk dokumentation för att utveckla sin undervisning.
Krönika Handen upp alla som hört föräldrar ”klaga” på att deras barn är så himla mammigt. Jag hör det typ hundra gånger i veckan, av både personal och föräldrar, skriver Eva Lindström.
Arbetstid Som första förskola i Danmark införde Treklövern för ett par år sedan fyradagarsvecka.– Jag har så mycket mer tid nu, säger förskolläraren Fatima Siddiqi.
Så gör vi Att läsa och sedan diskutera bokens olika kapitel tillsammans är ett väldigt gynnsamt arbetssätt samtidigt som man får fördjupa sig och utveckla sin kunskap, säger förskolläraren Suzanne Folcke.
Arbetsmiljö Vi kommer att lyssna in olika intressegrupper, säger utredaren Eva Broström.
Arbetsbelastning Sysslorna ingår inte i vårt avtalsområde och vi måste protestera mot att de blir fler, säger Pia Rizell, andre vice ordförande i Sveriges Lärare.
Krönika Någon minister pratade om hur himla viktigt det är att lyssna på barnen, verkligen lyssna på vad barnen säger. Jag kräktes lite i munnen, skriver Eva Lindström.
Arbetsmiljö Det här öppnar möjligheter att förbättra villkoren och arbetsmiljön för landets förskollärare, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan diskuterar vi det skolförberedande arbetet.
Förskolans yngsta Att få barn blöjfria handlar i första hand om barnens hälsa och utveckling, säger förskolläraren Sara Eliasson.
Förskolans yngsta Jag vill synliggöra vad undervisning för de yngsta kan innebära, säger förskolläraren Sara Eliasson.
Förskolans yngsta Det finns ett syfte med allt som finns framme, och vi passar på att undervisa på ett lekfullt sätt när barnen visar intresse för något, säger förskolläraren Sara Eliasson som tipsar om hur hon skapar lärmiljöer för de yngsta.
Förskolans yngsta Det är viktigt att verksamheten då matchas med rätt förutsättningar, säger Pia Rizell, Sveriges Lärare.
Förskolans yngsta I våra studier, med förfinade instrument, ser vi frön till mycket redan hos de allra minsta, säger Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi.
Förskolans yngsta De sex Babblarna var till god hjälp under de allra yngsta barnens första år på Von Bahrs förskola i Uppsala.
Förskolans yngsta Det gäller att invänta barnen i samtalet, även om de bara kan några få ord, säger Ingrid Pramling Samuelsson, professor i förskolepedagogik vid Göteborgs universitet.
Vi lärare debatt Det är viktigt att barnen på förskolorna möter många olika förebilder, men som det är nu vågar få män jobba i förskolan, skriver förskolläraren Victor Qwarfordt.
Forskning Yrket har fyra olika roller: lärare, omsorgsutövare, administratörer och hushållsarbetare, säger Maria Lennartsdotter.
Förskola ”Barnen lär sig samspel, läsa av, ta hänsyn. Dansen har stärkt deras relationer”
Forskning Min forskning har gynnats av att jag kunnat jobba så nära ihop med förskollärarna, säger professor Niklas Pramling, som fått Lärarstiftelsens forskarpris.
Svenska som andraspråk Förskolebarnen behöver få uttrycka sig på olika sätt, annars riskerar de att bli missförstådda, menar Ylva Novosel i sin avhandling.
Krönika Med det ok av dokumentationshysteri som vårt yrke numera bär på är det som att komma ut i friska luften att tänka på den pedagogiska dokumentationens barndom, skriver Erik Stenkula.
Podcast Jag vill att lyssnarna ska få nya idéer och samtidigt våga ifrågasätta sina invanda sätt att arbeta med barnen, säger Eva Lindström.
Kulturtips Jag vill visa på yrkesskickligheten och hur otroligt värdefulla de här yrkesgrupperna är, säger regissören Nils Petter Löfstedt.
Podcast Måste barnen smaka på allt – och är det ok att doppa brödet i soppan? I senaste avsnittet av Förskolan pratar Eva Lindström och Ellinor Lange om mat.
Fackböcker Utgå från högläsning i undervisningen av naturkunskap och teknik – då blir ämnena begripliga för barnen, säger skolbibliotekarien Maria Heimer.
Fråga facket ”Medarbetarsamtalen har i min förskola blivit uppskjutna flera gånger och det är nu mer än ett år sedan vi hade ett sådant samtal med vår chef.”
Krönika Det är egentligen identiska processer som pågår för såväl barn som vuxna i förskolan idag, skriver förskolläraren Sara Agné i en gästkrönika.