Debatt: Är det skolägare och lobbyister som ska ha mest makt över skolan?

Marcus Larsson är lärare och en av grundarna av tankesmedjan Balans.

Vi lärare debatt ”Vi måste inse att den här konflikten mellan intressen på skolmarknaden är verklig”, skriver Marcus Larsson.

5 okt 2023

De senaste trettio åren har lärarkåren tagit steg efter steg bort från att använda sin kollektiva kraft och i allt högre utsträckning uppmuntrats att fokusera på den egna karriären, löneutvecklingen och arbetssituationen. Samtidigt har en annan grupp ökat sitt inflytande över skolan och över vårt arbete: skolägarna och deras lobbyister.

Internationella engelska skolan ägs av en investeringsfond registrerad i Luxemburg och av stiftelsen Hans and Barbara Bergström foundation. Stiftelsen donerar årligen pengar till opinionsbildare som bedriver lobbyism för marknadsskolans bevarande och IES egna lobbyister skickar beställningsjobb till regeringen på förändringar i skollagen, förslag som politiker sedan driver.

Ägaren leder statlig utredning

Sveriges största skolkoncern Academedia ägs till mer än 60 procent av utländska investeringsfonder. Academedia köper upp så många konkurrenter de mäktar med men de förvärvar även bolag som inte jobbar direkt med undervisning utan med sådant som ökar chansen att barn och elever ska välja Academedias förskolor och skolor. Några sådana exempel är företag som erbjuder gymnasievägledning på nätet och babyvärlden.se, där nyblivna föräldrar exponeras för reklam för Academedias förskolevarumärke Pysslingen.

Academedias inflytande över svensk skolpolitik är så omfattande att företagets ordförande leder en statlig utredning om hur statens resurser till skolan kan förändras, en fråga där AcadeMedias utländska ägare naturligtvis har ett omfattande egenintresse.

Ägs av före detta politiker

Skolkoncernen Atvexa – ägd av Caremas förra ägare – köper upp förskolor och skolor, belägger rektorerna med vinstkrav och flyttar sedan skolpeng upp i koncernen där den används till att köpa nya verksamheter. Norskägda Dibber gör samma sak. Norlandia trålar den svenska förskolesektorn på bolag att köpa upp, något som ligger i det norska ägarbolaget Hospitality Invests affärsidé: att agera som “opportunister” och köpa bolag som verkar på marknader där det finns enkla vinster att göra.

Många av koncernerna ägs av före detta politiker eller politiska tjänstemän. Kunskapsskolans ägare ses som arkitekten bakom friskolereformen. Watma (Nordic International School och Fria Läroverken) ägs av en före detta regeringstjänsteman som var med och tog fram friskolereformen. Raoul Wallenbergskolan ägs av en före detta kommunpolitiker i östra Sverige, Viljaskolan ägs av två före detta politiker i västra Sverige. Tellusgruppens huvudägare är före detta folkpartistisk riksdagsman och Aprenderes huvudägare liberal kommunpolitiker.

Måste inse att konflikten är verklig

70 procent av alla lärare är emot vinster i skolan och hela 98 procent av lärarna önskar någon form av vinstbegränsning. En majoritet av samtliga partiers väljare vill se förändringar av aktiebolagens rätt att ta ut vinstutdelning. Trots det innebär de förslag som regeringen presenterat bara förändringar på marginalen. Academedia menar till och med att de själva drivit flera av förslagen.

Vilka ska ha mest makt över skolan: lärarprofessionen eller skolägarna och deras lobbyister? Om vi lärare ska ha en chans att vinna den kampen behöver vi först inse att den här konflikten mellan intressen är verklig och sedan återuppliva den kollektiva kraft som finns i att göra saker tillsammans, inte var och en för sig.

Marcus Larsson, lärare och en av grundarna av tankesmedjan Balans