Det bästa med att vara ombud är att kunna vara med och bidra till att det blir bättre för många, säger Hanna Meijer Holmqvist och Catarina Gehlin. Foto: Henrik Hansson
Till startsidan
Hanna Meijer Holmqvist och Catarina Gehlin vill uppmuntra medlemmar i hela landet att bli ombud. Foto: Henrik Hansson
Medlem
Hur mycket kan du påverka på din arbetsplats? Kanske mer än du tror.
Om du engagerar dig som ombud får du inblick i beslutsprocesserna och kan bidra till förbättringar på jobbet.
– Man kan påverka mycket på arbetsplatsen när man är ombud, säger Catarina Gehlin och Hanna Meijer Holmqvist för Sveriges Lärare i Falun.
LÄS ÄVEN: Bli fackligt ombud – så funkar det
En dag fick Catarina Gehlin och hennes kollegor nog. Besluten som fattades av ledningen på arbetsplatsen var ofta ogenomtänkta och medförde negativa konsekvenser. De samlades för att diskutera vad de kunde göra åt saken. Tillsammans valde de Catarina Gehlin till skyddsombud och en annan kollega till arbetsplatsombud.
– Som ombud har man möjlighet att bidra till förbättringar på arbetsplatsen. Att vara två som delade på ansvaret var väldigt bra eftersom vi kunde diskutera med varandra i de frågor som uppstod, säger Catarina Gehlin.
Läraren Hanna Meijer Holmqvist hade liknande erfarenheter som ledde till att hon ville bli skyddsombud.
– Jag misstänkte att allt inte gick rätt till på min skola. Jag ville få större inblick och kunna påverka hur beslutsprocesserna gick till, därför blev jag ombud. I den fackliga grundkursen fick jag massor av kunskap och kunde sedan hjälpa till så att det blev så bra som möjligt på arbetsplatsen, bland annat genom att se till att arbetsgivaren följde reglerna.
– Beslut ska tas i rätt ordning och man får inte heller hoppa över steg, till exempel att göra riskbedömningar. Facket behöver vara med i hela processen för att säkerställa att arbetsgivaren inte missar sådant som kan vara väsentligt för verksamheten, säger Hanna Meijer Holmqvist.
Det bästa med att vara ombud är att kunna vara med och bidra till att det blir bättre för många, säger Hanna Meijer Holmqvist och Catarina Gehlin. Foto: Henrik Hansson
Numera är både Catarina Gehlin och Hanna Meijer Holmqvist ordförande för Sveriges Lärare i Falun samt huvudskyddsombud. De vill uppmuntra medlemmar i hela landet att bli arbetsplatsombud eller skyddsombud, särskilt på skolor där det saknas.
– Vi får ibland höra av medlemmar att det funkar bra ändå, utan ombud. Men när de sedan har blivit valda till ombud och gått utbildningen så får de kunskap om hur en verksamhet borde fungera. Då blir det ofta tydligt att det finns saker på deras arbetsplats som behöver förbättras, säger Catarina Gehlin.
Ombud i Sveriges Lärare erbjuds gedigna utbildningar för att få kunskap om lagar och avtal samt tips på hur man kan verka för förändring. Som ombud får man också tillgång till ett stort kontaktnät av kunniga och erfarna personer.
– Alla är gröna i början och det ska man inte vara rädd för. Vi stöttar varandra och tillsammans är vi starka. Man kan inte lösa alla problem på en gång utan man får börja i det lilla. Och det finns alltid hjälp att få när man behöver det. Vi är trots allt 300 000 medlemmar och 27 000 förtroendevalda i Sveriges Lärare och det är en enorm kraft att ha i ryggen, säger Hanna Meijer Holmqvist.
Alla är gröna i början och det ska man inte vara rädd för.
Hanna Meijer Holmqvist och Catarina Gehlin vill tipsa alla nyblivna ombud om två viktiga saker: att försöka få en bra relation med rektorn och att försöka komma in tidigt i beslutsprocesser. Då är det lättare att kunna jobba med friskfaktorer och förebygga att problem uppstår.
– Ni vinner på att vara kreativa och tänka proaktivt. Upptäcker ni något som är galet är det bra att ta fram förslag på hur det skulle kunna bli bättre innan ni tar upp problemet med rektorn. Då ökar chansen att ledningen lyssnar på medlemmarnas önskemål, säger Hanna Meijer Holmqvist.
Samtidigt poängterar de båda att det är viktigt att alla medarbetarna är aktiva och rapporterar till chefen och skyddsombudet varje gång det uppstår problematiska situationer som är svåra att hantera och som skapar stress.
– Dokumentationen är nödvändig för att tydliggöra vad som behöver förbättras. Det kan gälla återkommande problem eller enskilda händelser, till exempel om det inte dyker upp vikarier på förskolan och man står där ensam med femton barn klockan sju på morgonen, säger Catarina Gehlin.
Genom att rapportera in alla problem, även om de kan tyckas vara små, kan man se om det finns mönster. Då blir det lättare att vara proaktiv och arbeta förebyggande mot stress och dålig arbetsmiljö.
– När någon blir sjukskriven har det gått för långt. Kanske hade sjukskrivningen kunnat undvikas om facket hade fått komma in tidigare i processen. Arbetslivet skulle kunna vara förödande om inte facket kunde bevaka att lagar och avtal följs. Varje gång vi lyckas förhindra att någon mår dåligt är det en seger, säger Hanna Meijer Holmqvist.
Debatt Ny typ av stöd i skolan: "Anpassningar har en gräns”
Debatt Lågstadieläraren vill se fler speciallärare och färre elever i varje klass
Debatt ”Lösningen är inte att ställa olika professioner mot varandra”
Debatt ”Dags att plocka upp pennan igen”
Debatt ”Kan vi inte ha läroplikt som i Finland?". Läs varför läraren svarar nej.
Debatt Debatten fortsätter: ”Har blivit nytt honnörsord”
Debatt Frågan om Vygotskij: ”Alltför enkel motsättning”
Debatt Så arbetade läraren med källkritik – tillsammans med Myndigheten för psykologiskt försvar.
Debatt ”Vinst och utdelningar kommer från skolpeng som var avsedd för undervisning”
Debatt Högstadieläraren: ”Nästan radikalt att sitta still med en bok”
Slutreplik Vlachos och Henrekson: ”Kritiken blandar samman två saker.”
Debatt ”Vi måste börja prata om välfärdens arbete”
Debatt Grundskolläraren: ”Skolan kan inte ensam kan bära ansvaret för utvecklingen.
Debatt Lärarstudenterna vill ha egna regleringar: ”Olika faser av yrkeslivet”
Debatt Han rensar bokhyllan – och funderar på en gammal klassiker i svensk skola
Replik Kritiken mot nya betygen: ”Vad ska de ägna sig åt?"
Valdebatt Centerpartiet Stockholm kräver mindre klasser och nivåindelning
Debatt Ulrica Björkblom Agah har samlat lärares vittnesmål om extra anpassningar.
Debatt Niels Paarup-Petersen (C): ”Men glädjen grumlas.”
Skolpolitik Riksdagen väntas ta beslut om det kritiserade betyget.
Skolpolitik Hyllade lärarkåren – men avgörande beslutet dröjer.
Debatt Hårda ord om lärarutbildningarna – riskerar öppna skolporten för ideologiska trender
Debatt Utredarna svarar om oron: "Upp till lärarna att avgöra”
Krönika ”Han letade pant för att skrapa ihop till en mössa.”
Debatt ”Med otillräcklig finansiering kan det bli ett stort svek mot Sveriges lärare och elever.”
Skolpolitik Skolverket får fortsatt ansvar för att kommunicera forskning till lärare
Skolpolitik Sammanhållen läroplan och undervisningsstrategier – nu ska lärarna få mer makt
Skolpolitik Slopade anpassningar och mer makt till läraren – nu ska nya stödet införas
Skolpolitik Hårdare tag mot stöket – redan i år.
Skolpolitik Mindre klasser och barngrupper i Liberalernas nya skolpolitik
Skolpolitik Sätter press på oppositionen: ”Lyssna på oss lärare”.
Valet 2026 Centerpartiet vill locka lärare till landsbygden: Höjd lön med 5 000 kr.
Debatt Inför riksdagens beslut – svarar på kritiken mot betygen
Vi lärare Designchefen Fredrik Öhlander: ”Både unik och visuellt stark”.
Arbetstid Förväntad enighet i riksdagen – men det finns flera hot mot reformen.
Debatt Varningen: Dubbla budskap från Socialdemokraterna om lärares tid
Debatt Han vill se heltidsmentorer: ”Mer tid för undervisningen”
Debatt Varningen: De nya gymnasiebetygen påverkar eleverna negativt
Offentlighetsprincip Lättare för facket – men vinsterna är fortfarande hemliga
Debatt Lärarens lista: Vårdnadshavarnas vanligaste missuppfattningar om betygen.
Debatt Hon vittnar om den hårda arbetsbelastningen: ”Pedagoger, psykologer, medlare”
Krönika ”Max var 13 år när han valde att avsluta sitt liv.”
Debatt Han vill ge äldre, erfarna lärare mer plats på nya utbildningarna
Debatt Ständiga avbrott för olika insatser gör att eleverna missar viktig SFI.
Debatt Eleven Leo hade alla ursäkter – men aldrig svar
Forskning Skolan riskerar att missa skrivandets djup och kraft.
Forskning Läraren Anna Nilsson och forskaren Eva Lindgren förvandlar motstånd till mening.
Krönika ”Jag hoppas att svensk skola är viktigare än tydliga positioneringar under ett valår.”
Lärarliv ”Gör en väldigt stor sak av en väldigt liten sak.”
Debatt Så använder lärare i Norden skönlitteratur i undervisningen