Oklart kring skolors krisberedskap
Hoten mot lärarna Hur ser det ut med krisberedskap och säkerhet på svenska skolor? Den frågan har åter blivit aktuell efter attacken på Källebergsskolan i Eslöv. Men ingen myndighet vet med säkerhet hur förberedda skolorna faktiskt är. Skolinspektionen skulle dragit igång en egen undersökning i fjol men den pausades på grund av corona.
LÄSTIPS Så många lärare drabbas av hot och våld
Maria Elmér, undervisningsråd på Skolverket, och Monica Sonde, avdelningschef på Sveriges kommuner och regioner, SKR, hävdar att medvetenheten om allvarliga våldsdåd är mycket högre på skolor idag än för 4-5 år sedan. Men om det i sin tur lett till att skolor utbildar personal och elever, arbetar förebyggande och har uppdaterade krisplaner kan ingen av dem bekräfta.
Maria Elmér, undervisningsråd Skolverket
– Att det finns en ökad medvetenhet idag grundar jag i den dialog vi har med skolhuvudmän, skolchefer och rektorer men jag har ingen statistik som bekräftar det, säger Maria Elmér.
Väpnat våld på skolor, där elever eller lärare blir dödade, är ovanligt i Sverige. Attacken på grundskolan Kronan i Trollhättan, för snart sex år sedan, är den händelse som krävt flest dödsoffer på en skola. Där avled tre personer plus gärningsmannen efter att en 21-årig man attackerat elever och personal med kniv och svärd.
Granskning uppskjuten
Kronanattacken blev något av en ögonöppnare för både polis, skolhuvudmän och andra myndigheter i Sverige att det behövs en högre krisberedskap för grövre våld i skolmiljöer.
Skolinspektionens kvalitetsgranskning ”Skolors arbete med säkerhet och krisberedskap” skulle ha inletts i november 2020 på 30 skolenheter, hälften grundskolor och hälften gymnasieskolor. Den skulle varit klar i november i år men har skjutits upp på obestämd tid på grund av pandemin.
I direktiven till kvalitetsgranskning står att det till stor del saknas kunskap om skolornas arbete med säkerhet och krisberedskap.
Enligt direktiven, som kan komma att förändras, vill myndigheten undersöka:
• I vilken utsträckning skolorna har en god krisberedskap genom upparbetade och välförankrade arbetssätt bland skolans personal.
• I vilken utsträckning rektorn har anpassat det förberedande arbetet med krisberedskap till skolans lokala förutsättningar och behov.
”Finns inga patentlösningar”
Skolverket satte för några år sedan samman ett omfattande informations- och stödmaterial på deras webb till skolledning, skolpersonal och säkerhetsansvariga inom alla skolformer där de bland annat samlat kunskap om hur man kan agera och förbereda sig ifall man skulle råka ut för en attack med väpnat våld. Maria Elmér säger att materialet uppdateras kontinuerlig utifrån senaste forskning och bästa tillgängliga kunskap.
– Det finns inga patentlösningar på den här typen av händelser eftersom man aldrig vet vad som ska inträffa. Däremot är det viktigt att öva på olika scenarier och förlopp med personal. De måste vara förberedda. I ett akut läge finns det sällan tid att rådgöra med någon annan utan man måste agera direkt. Men man ska inte öva med barn på den här typen av våldshändelser. Det kan bara skapa oro, säger Maria Elmér.
Det måste finnas säkerhetsrutiner på plats. Till exempel, känner all personal till hur larmet fungerar? Är in- och utgångar uppmärkta? Namn och kommunikationslistor uppdaterade. Är nyanställd personal informerad om säkerhetsrutinerna på skolan?
Skolverket har samlat kunskap
I materialet ger Skolverket konkreta råd utifrån olika krisscenarier men skolmyndigheten har även samlad kunskap från bland annat Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, Sveriges kommuner och landsting (idag Sveriges kommuner och regioner) och Brottsförebyggande rådet med flera.
Arbetsmiljöverket konstaterade 2017 att det fanns brister när det gällde skolornas riskbedömningar i förebyggande syfte, säkerhetsrutiner samt utbildning och information om hur man ska agera i en skarp hot- eller våldssituation.
Monica Sonde säger att det inträffat flera olika typer av krishändelser under de senaste åren som har gjort att krismedvetenheten ökat i kommunerna.
Monica Sonde, avdelningschef på SKR Foto: Hans Alm
– Det är en avsevärd skillnad när det gäller medvetenheten i jämförelse med ett antal år tillbaka. Många ställer sig i dag frågan: ”Hjälp hur hade vi agerat om det hände här? säger Monica Sonde.
Här hittar ni Skolverkets stödmaterial (extern länk)
LÄS ÄVEN
Skolvåldet – tecknen lärare bör känna till
