Lärarnas krav efter våldet på skolorna

LÄS ÄVEN: Efter explosioner och våld – skolan i Sjöbo öppen igen

Sveriges Lärare stängde Färsingaskolan i Sjöbo efter stök och hot mot lärarna. Samma sak hände med en skola i Stockholmsområdet  – där en mellanstadieelev misshandlat lärare.

LÄS ÄVEN: Lärare misshandlade av elev på mellanstadiet

Nu har flera av Tidöavtalets löften om insatser för ordning och reda i skolan infriats av av regeringen. Ett av dem bidraget till akutskolor, dit våldsamma elever kan flyttas under begränsad tid.

Här kan akutskolorna behövas

En skolform Sveriges Lärares ordförande Johanna Jaara Åstrand menar kan vara nödvändig:

– Vi vet att det fungerar i storstäderna för att bryta en helt ohållbar situation för lärarna. Men vi kan konstatera att det inte är genomförbart i majoriteten av kommunerna, och inte en långsiktigt hållbar lösning. Det är en åtgärd man tvingas ta till för att huvudmännen brustit i sitt ansvar att förebygga att våldsamma situationer uppstår överhuvudtaget, säger hon.

Att hot och våld är ett problem i skolan, vittnar lärare om i en undersökning som dåvarande Lärarförbundet gjort.

– Det är en fråga som är viktig att adressera och den behöver tas omhand med ett helhetsgrepp där vi kommer åt orsakerna bakom hot och våld. Våra medlemmar vittnar om att behoven ökar när resurserna minskar och det saknas kollegor. De vittnar om att inte ens när de rapporterar allvarlig oro kring en specifik elev så händer det något. Det är förfärligt, säger Johanna Jaara Åstrand.

Ger oönskad effekt

Sveriges Lärare har länge krävt bättre förebyggande åtgärder. Men bidraget till speciallärare riskerar att träffa snett, menar Johanna Jaara Åstrand.

– Det behövs fler speciallärare – men regeringen glömmer bort hur verkligheten ser ut. Huvudmännen går redan minst 25 miljarder back, bara på grund av  kostnadsökningarna. I praktiken är statsbidragen inte någon satsning, säger Johanna Jaara Åstrand.

Och fortsätter: 

– Dessutom lider vi av lärarbrist- och du måste vara lärare för att kunna bli speciallärare. Svensk skola dras med så stora likvärdighetsbrister som inte kommer att lösas oavsett hur många små och riktade statsbidrag vi får.

– För att komma tillrätta med den bristande likvärdigheten, måluppfyllelsen och studieron i skolan så behöver staten ta huvudansvaret för hela finansieringen och träffsäkerheten i den, säger Johanna Jaara Åstrand.

Enligt regeringens nya uppdrag till Skolverket kan lärare komma att bli tvungna att polisanmäla elever som begår brott.

LÄS ÄVEN: Uppgiften: Kartlägga skolans arbete mot brott

– Elever som är straffmyndiga ska alltid polisanmälas. Det är inga andra lagar som gäller i skolans värld. Men att sänka den åldern eller att tänka att det skulle komma åt alla samhällsproblem, som till exempel segregationen, det tror jag inte på.

– Här handlar det om insatser som skapar likvärdiga förutsättningar och att utveckla och stärka samarbetsstrukturer och kontaktytor mellan skola, socialtjänst, polis och ungdomspsykiatri, säger hon.

Stöket är ett återkommande tema även hos Skolinspektionen, som i årsrapporten för 2022 ger exempel på bristande studiero och trygghet, grov jargong och stökiga och högljudda lektioner.

”Sluta skuldbelägga lärarna”

Observationer som riskerar att bli lärarnas ansvar att rätta till.

– Ytterst är det politikerna som har arbetsmiljöansvaret och det är deras skyldighet att försäkra sig om att rätt förutsättningar finns på plats för såväl skollag som arbetsmiljölag.

– Vi menar att Skolinspektionen snarare borde granska hur det ansvaret tas än att skuldbelägga lärare som slår knut på sig själva, i en många gånger omöjlig arbetssituation, säger Johanna Jaara Åstrand.

LÄS ÄVEN: Facket larmar – hotar med nytt skyddsstopp