Facket: Bra med protester – inte aktuellt med lärarstrejk
”Strejk är ett arbetsrättsligt instrument vi kan ta till då vi inte får till ett bra avtal”, säger Mathias Åström, förhandlingschef för Sveriges Lärare.
Nedskärningar
Nedskärningarna drabbar lärares arbetsmiljö över hela Sverige. Tunnelbanepersonal i Stockholm gick nyligen ut i vild strejk – och i grannländerna strejkade lärare i fjol.
– Det är fullständigt rimligt att protestera högljutt när majoriteten av Sveriges kommuner skär i skolbudgetarna, säger Mathias Åström, förhandlingschef för Sveriges Lärare.
LÄS ÄVEN:
HP Tran: När ska vi lärare strejka?
Budgetkaoset bubblar över skolorna – här bantas det
Vi Lärare har skrivit om hur nedskärningarna slår mot lärare i hela landet.
Samtidigt kommer rapporter om hur allmänheten swishar pengar för att stötta den vilda strejken bland lokförare inom Storstockholms lokaltrafik. Fackförbundet Seko varslar om strejk i tågtrafiken i Stockholm.
Senast i februari strejkade brittiska lärare och i maj och juni 2022 de norska och finländska.
– Strejk är ett arbetsrättsligt instrument vi kan ta till då vi inte får till ett bra avtal. Men det förutsätter att avtalet har löpt ut. En vild strejk är en förbjuden aktivitet och jag tror att det finns andra konstruktiva aktiviteter för att uttrycka vilja och frustration och säga att ”nu får det fan vara nog”. Till exempel vid de viktiga manifestationerna i Stockholm, Göteborg och Umeå, det är att nyttja den kollektiva kraften och vara tydlig, säger Mathias Åström.
”Vägra jobba gratis”
Och lägger till:
– En annan konstruktiv aktivitet är att som kollektiv vägra jobba gratis. Att i vardagen visa nedskärningarnas konsekvenser, att som profession kräva rimliga förutsättningar men också själv ta de raster som arbetstidsavtalet ger rätt till. Att kostymen är för liten märks inte tillräckligt när lärare trollar med knäna på egen bekostnad, säger han.
Konstruktiva aktiviteter låter så mycket tamare, varför är det bättre?
– Det är bättre om man vill få något gjort. Att vilja förändring och förbättring innebär att man ska ha allmänheten med sig, man ska ha ett fruktbart samtal och en idé om hur man tar sig dit. En vild strejk, det måste en facklig organisation ta avstånd ifrån. Det blir inget fackligt redskap, säger han.
Under avtalsperioden har Sveriges Lärare fredsplikt. Mathias Åström kallar det för ”själva affärsidén”.
– Syftet med avtalet är att arbetsgivaren köper fred under den period som avtalet gäller, säger Mathias. Men fredsplikten förpliktar samtidigt båda parter att följa avtalen och leva upp till dem, de tär också en plikt.
”Strejk är ett redskap”
Avtalet som reglerar villkoren mellan Sveriges Lärare och Sveriges kommuner och regioner (SKR) löper ut sista mars 2024.
Då kan strejk bli aktuellt igen – men först om förhandlingarna bryter samman.
– Man kan inte säga att strejk inte är bra. Bra beror ju på vad man vill uppnå. Det är ett redskap som vi har när ett avtal har löpt ut. Då bestämmer sig de förtroendevalda i Sveriges Lärare vilka redskap de vill använda, och konflikt är ett verktyg.
Hade rekommenderat strejk
Men en strejk föregås av förhandlingar, medling och ett beslut.
Hur vet du att ni åstadkommer mer genom medling än strejk?
– Det kan man aldrig veta, om en strejk skulle ge mer än det resultat som förhandlingar och medling givit. Hade vi till exempel inte rett ut frågan om turordning 2018 med SKR hade jag rekommenderat strejk.
– Det var klokt av SKR att backa, så att vi slapp använda det verktyget och kunde lösa det i omställningsöverenskommelsen 2019 i stället, säger Mathias Åström.
Sveriges Lärares krav i Örebro
Sveriges Lärare protesterar mot att kommunen gjort nedskärningar i skolan på 200 miljoner kronor från 2017 till 2021 – och att det i budgeten för 2023 ska sparas ytterligare 46,4 miljoner kronor.
Dessutom ser Sveriges Lärare att budgeten för 2024 kommer bli ett stålbad för skolan och kräver att Örebro kommun:
- Satsar mer pengar på skola och förskola.
- Rätt förutsättningar för läraruppdraget med en god arbetsmiljö och bra arbetsvillkor.
- Rensar på arbetsuppgifter i läraryrket.
- Ökar andelen legitimerade lärare i förskola och skola (andelen behöriga lärare i kommunens grundskolor är 69 procent).
- Löneuppvärderar lärare, studievägledare och yrkesvägledare.
LÄS ÄVEN:
Läraruppror i protest mot nedskärningar – varnar för flykt
Upproret: Här protesterar lärarna mot nya nedskärningar
Fackliga ombud sökes: ”Kan påverka mycket”
