Anna Olskog kunde blicka ut över den stora mängden folk som hade samlats för att protestera mot nedskärningar i Umeå.
Till startsidan
Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare i Umeå, höll ett brandtal inför de protesterande lärarna.
Nedskärningar
Sveriges Lärares ordförande i Umeå, Anna Olskog, protesterar kraftigt mot att kommunen – trots ett överskott på mer än en miljard vill göra nedskärningar i skolan:
– Vi är djupt oroade och vi känner att vi inte räcker till. Det är allvar nu!
Här är hennes tal ord för ord.
LÄS ÄVEN: Protesterna sprids över landet – här stöttas lärarna
Maria Wiman: Låt mig prova ett språk som politiker förstår
”Usla kunskapsresultat, hemmasittare, ständig pengabrist - en majoritet av lärarna anser att de inte kan göra ett bra jobb och den ständiga avsaknaden av pengar riskerar att ytterligare spä på skolmisslyckanden, sjukskrivningar utanförskap och arbetslöshet.
Den annars så flexibla och uppfinningsrika läraren har fått nog. Det är svårt att begripa, det är helt enkelt ytterst märkligt att lärare runt om i landet ska behöva demonstrera för att politikerna ska inse att dagens elever inte får den utbildning de har rätt till.
Det finns en gräns för alla – personalen i skolan har nu nått vägs ände! Vi har ännu en bit kvar till franska missnöjesyttringar men dagens manifestation talar sitt tydliga språk, vi är många som vill mer. Men vad vill Umeå kommun? Utbildningspolitiker på regerings- och kommunal nivå har att agera medan tid finns! Stoppa nedskärningarna – rädda skolan!
Anna Olskog kunde blicka ut över den stora mängden folk som hade samlats för att protestera mot nedskärningar i Umeå.
De har arrangerats flera lärardemonstrationer runt om i landet. Och fler väntar. Motivet är inte höjda lärarlöner – utan en önskan om att få göra ett bra jobb! Arbetsmiljön, de utökade arbetsuppgifterna och bristen på resurser tar knäcken på en redan hårt prövad lärarkår.
Vi klarar helt enkelt inte längre att täcka upp för fler kollegor, vi kan inte pressa våra scheman mer, vi vill sluta tillverka egna läromedel på grund av ständig ebb i kassan och vi vill upphöra med att vara skolkuratorer, vaktmästare, administratörer, lokalvårdare och skolsköterskor!
Vi vill undervisa! Vi har slagit knut på oss själva. Vi har förtvivlat tvingats förhålla oss till plåsterlösningar på bekostnad av vår hälsa och elevernas framtid! Det får vara slut på det nu.
12 miljarder, så mycket skulle regeringen ha behövt skjuta till i vårändringsbudgeten för att undvika nedskärningar i skolsverige. Det blev några miljoner, ett svek mot lärare, barn och elever.
Kompetensfrågan är hetare än någonsin.
Umeå kommun gör ett mycket starkt ekonomiskt resultat för 2022, All-time high faktiskt, med sammantaget nästan 1,2 miljarder kronor. Kommunen står starkt rustad, oavsett om det för stunden råkar vara högkonjunktur eller lågkonjunktur, vilket är enormt positivt.
Detta säkerställer att kommunen långsiktigt kan bedriva vård, skola, omsorg och erbjuda andra samhällstjänster på det sätt som är mest gynnsamt. I fullmäktige råder såklart enighet om att resultatet för 2022 är bra!
Samma enighet behöver råda om tagen när det gäller förskola och skola – Sveriges Lärare Umeå kräver att det kommande budgetbeslutet för kommunens skolverksamheter prioriteras, något annat är inte möjligt!
Kompetensfrågan är hetare än någonsin. Ledande chefer, oavsett bransch, vittnar om att kompetensförsörjning är den viktigaste strategiska prioriteringen – både på kort och lång sikt. Här på Renmarkstorget talar vi idag med enad röst:
Rädda skolan – stoppa nedskärningarna nu!
Plakaten och budskapen var många under manifestationen i Umeå.
Ute på skolor och förskolor är vi underfinansierade. Lärare och syv:ar är trötta och arga. Arga på nedskärningarna. Arga och trötta på nuvarande skolsystem. Arga och trötta på betygsinflationen. Vi är less på att inte bli lyssnade på. Och nu senast fick vi, via skolministern, reda på att det är vårt fel att eleverna läser allt sämre!
Ungefär samtidigt som vi fick besked om att kollegor får sluta på grund av övertalighet, de måste flyttas till någon annan enhet. Debatten om skolan är bitvis skev. Det gör oss trötta och arga, men vi får inte tystna! Nu är vi nere på själva skelettet och orken tryter. Vi är djupt oroade och vi känner att vi inte räcker till. Det är allvar nu!
Anledningen till att svenska barn läser mindre och sämre är mycket enkel. Det beror på att vi har skapat fram en utarmad skola! Vi får tillgång allt färre skolbibliotek och utbildade skolbibliotekarier lyser med sin frånvaro, det har blivit svårt att få tag i litteratur till våra barn. Vi har färre och dessutom utdaterade läroböcker. Klasserna och barngrupperna har stadigt blivit större och speciallärarna har blivit sällsynta.
Vi kan inte effektivisera bort våra elevers och barns behov av utbildning.
Det går inte att utbilda bort otrygghet och ohälsa, när man ensam ska möta alla behov i en grupp med alldeles för många barn. Det funkar inte – disciplin, hårdare tag eller konsekvenser kompenserar inte i en redan underfinansierad skola. Läsandet kommer inte att öka för det – och kön till lärarutbildningen blir inte längre – om inte omtag görs.
Maria Cronqvist, Anki Rådahl och Pernilla Höglander Wikström från Sveriges Lärare.
Vi behöver stabilitet och ro, vi vill undervisa och ägna åt att vara just lärare! Vi lärare har under alltför många år tvingats kompensera för politikernas tillkortakommanden, det har drabbat hårt!
Centrala politiker och beslutsfattare måste ändra styrningen av skolan! Målstyrningen och (NPM) New Public Management måste bort från skolan, hela marknadsexperimentet måste upphöra! Skolans finansiering måste göras om i grunden. Men så länge vi har det så här så måste våra kommunala politiker ta sitt ansvar. Det är nog nu! Undervisning kan inte vänta, det gäller barn och unga. Vi kan inte effektivisera bort våra elevers och barns behov av utbildning.
Andelen legitimerade och behöriga lärare varierar i dag enormt från kommun till kommun. I Umeå har vi hög behörighet, dessa behöriga lärare behöver värnas. Samma stora variationer ses i fråga om satsade medel, lärarlöner och betygsresultat. Sveriges 290 kommuner har olika förutsättningar och förmåga, men också olika ambitioner för skolan. Det slår skoningslöst mot likvärdigheten och drabbar på individnivå, det gäller både lärare, barn och elever.
Stoppa nedskärningarna!
Rädda skolan!
Det är nog nu!”
LÄS ÄVEN:
Eldsjälen bakom protesterna i Göteborg: Kändes självklart
Åsa Fahléns politikerkrav: ”Lyssna på oss lärare!”
Skolprofilerna under demonstrationen: ”Vi måste bråka mer”
Maria Wiman: Det ligger en hisnande urkraft i att kroka arm tillsammans
Debatt ”Vad behöver vi börja träna igen?”
Debatt Han ställer frågan som kan hjälpa elever och lärare
Ai Läckt information: Techbolagen kan få tillgång till lärares och elevers prestationer.
Bokmässan Vad händer med bildningen i en skola där elever inte läser?
Behörighet Större andel pojkar än flickor för första gången behöriga till gymnasiet.
Bokmässan Kompetensutveckling och ”underhållande utflykt” för medlemmarna.
Granskning Fritidshemmen bemannas av obehöriga.
Granskning ”Saknas ekonomiska incitament”
Granskning Färre behöriga lärare speglas i lägre meritvärden.
Debatt Efter Pisa-raset: "Ge pennan en ny plats i undervisningen”
Debatt SVA-debatten: Hon ser ämnet som en spetsutbildning
Debatt Pisa-raset: Lärarens hårda ord om ”det specialpedagogiska narrativet”
Debatt Fritidslärarens fem frågor till politikerna: ”Hur?"
Valet 2026 Sveriges Lärares fem punkter ska förbättra svensk skola
Debatt Erik Cardelús vill se ett helhetsgrepp om skolans stora frågor
Krönika ”En persons vimlande spretiga sjövilda tankar – helt ofiltrerat.”
Debatt Frågorna som borde ställas i stället för ”hur länge”
Debatt ”Det som i stunden verkar snällt, kan i långa loppet leda till ett enormt utanförskap”
Debatt Eleonor Larsson skriver om de tysta barnen med adhd: ”Handlade inte om intelligens”
Arbetsmiljö Ledigheten räcker inte till återhämtning: ”Stressen finns kvar.”
Debatt Svensklärarna vill se satsning på skönlitteratur i hela skolsystemet
Debatt Så vill läraren motverka ytliga och förhastade tolkningar av Pisa-resultatet
Valet 2026 Men gapet mellan blocken är i det närmaste utraderat.
Valet 2026 Oviss valutgång – men en person återkommer som kandidat till ministerposten
Krönika ”Bakom resultaten finns det en intressant trend.”
Valet 2026 Socialdemokraterna kommer med ytterligare motåtgärder efter Pisa-kraschen
Valet 2026 Sista minuten-guide inför valet – se vilket parti som mest tycker som du inom skolan.
Debatt Miljöpartiet kräver en skolberedning för långsiktig politik för skolan
Debatt Två modersmålslärare vill att deras yrke ska uppvärderas
Debatt ”Förskoleålderns språkutveckling är helt avgörande för kommande skolår”
Debatt Erik Cardelús manar till ändring efter Pisa-raset
Debatt ”Skolverket och OECD är tydliga: ingen enskild faktor kan förklara utvecklingen”
Debatt Anders Härdevik kräver kriskommission – och samma mod som 1842
Debatt Sally Windsor varnar för att ställa kognitionsvetenskap mot utbildningsvetenskap
Debatt Simona Mohamsson (L) lovar max 20 elever i varje klass
Krönika Jag är trött på att alla är skolexperter – utom vi som arbetar i skolan.
Debatt Han vill se en skola som faktiskt följer läroplanen
Debatt Sarah Cross vill uppvärdera hemläxan
Ledarkrönika ”När var tredje elev inte kan läsa ordentligt har vi ett samhällsproblem.”
Debatt Han ser behovet av nya läroplaner för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Valet 2026 Höjda statsbidrag och köttlöften – här är valfläsket om skolan
Pisa 2025 Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) skyller Pisa-raset på ”skärm-pandemin”.”Skolans uppgift kan inte vara att avskärma barn från den värld de lever i. Den måste ge dem redskap att förstå den – och tillgång till fler världar än de annars hade fått möta”, skriver Oscar Björk, universitetslektor i svenska.
Pisa 2025 Efter Pisa-smällen: Så ska nya läroplanen ta svensk skola ur krisen.
Pisa 2025 Ola Helenius om framtidstron för matten: ”Jag tror på förändringarna som ska komma”
Pisa 2025 Anna Olskog om Pisa: ”Det är dags att tala klarspråk.”
Pisa 2025 ”Sättet som skolan styrs på är inte rimligt.”
Pisa 2025 ”Ibland funderar jag på vad våra elever kan.”
Pisa 2025 Pisa-raset: ”De starka blir allt färre och de svaga allt fler”
Pisa 2025 Var tredje 15-åring klarar bara att läsa de allra enklaste texterna
Debatt Friskolorna vädjar inför valet: ”Vi ber om en rimlig princip”