Från forskning till färdigt läromedel med mer lärarstöd

Forskargruppen som Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik vid Mälardalens högskola, leder har arbetat fram ett läromedel som finns klart till hösten. Forskningsprojektet startade med en förstudie våren 2016 och är ett samarbete med Eskilstuna kommun och heter ”Framtidens läromedel”. I fjol hade cirka 100 lärare och över 800 elever deltagit i Eskilstuna och detta läsår är även andra kommuner med.

– Det var viktigt att få en stor testgrupp både för att få respons från många lärare och tillförlitliga resultatutveckling. Sedan följde vi upp dem successivt och det visar sig att eleverna har fått bättre resultat. Särskilt tydligt är det i socioekonomiskt svagare områden men med engagerade lärare. Dock har skolor i alla olika slags områden varit med, säger Andreas Ryve.

Han förklarar att det som skiljer de olika grupperna åt i kommunen är vilket läromedel de använt.

Forskningsprojektet är inriktat på att förstå hur forskningsbaserade läromedel kan fungera som en resurs för lärare att bedriva rik matematikundervisning:

– Här ingår också hur läraren ska agera för att etablera normer i klassrummet.

Mycket klassrumsforskning är allmängiltig och skulle absolut gå att använda för andra ämnen än matte. Som hur man skapar interaktion, struktur och bra stämning i klassrummet.

Detta handlar om att skapa en miljö där eleverna vågar prova och vågar fråga. Här kommer begreppet talk moves, lärartaktiker, in som att använda betänketid.

– Det ska inte vara bråttom att svara. Läraren ska visa att i klassrummet är det okej att tänka, att vi väntar på varandra och lyssnar.

Länge har svenska läromedel i matematik handlat om att eleverna själva ska räkna på sina respektive nivåer. Läraren ska gå runt och hjälpa till. Det nya läromedlet utgår mer från att skapa förståelse för matematik genom gemensamma diskussioner och resonemang, skulle man kunna säga.

– Med genomtänkta matematiska problem och rätt typ av frågor kan läraren få igång både elevernas tankar och att få dem att resonera. Därmed kan en norm etableras i klassrummet och en miljö där det är okej att prova, säger Andreas Ryve.

Han tar som exempel att upprepa och omformulera elevernas svar, ställa olika sorters frågor, som hur kom du fram till det, hur tänkte ni andra om Wilmas förslag, varför är det alltid så här, vad är viktigt i det här?

Andreas Ryve är själv lärare i matematik och historia. Under forskarutbildningen kom han in på forskning om läromedel. Hans avhandling studerar lärarstudenter och problemlösningsundervisning.

En av utgångspunkterna för forskningsprojektet är Skolverkets Matematiklyft 2012, Andreas Ryve var en av dem som granskade innehållet:

– Vi märkte i början, när de första utkasten till modulerna var klara, att det var bra uppgifter för eleverna men att det fanns väldigt lite stöd för lärarna. Lärarna gjordes delvis till administratörer trots att detta skulle vara kompetensutvecklande för lärarna.

Fokus i kompetensutveckling och i läromedel måste vara både på hur lärare ska tänka och agera och på hur eleverna lär sig matematik, menar Ryve och tar multiplikationstabellen som exempel:

– I Sverige har det varit väldigt etablerat att från början enbart lära sig multiplikation som upprepad addition. Det går bra när det handlar om heltal som 5x3 men när du kommer till 2,3x0,7 går det inte längre att tänka på det sättet, då hamnar du i en återvändsgränd. Vi arbetar systematiskt för att inte skapa sådana återvändsgränder i läromedlet och i undervisningen.

För att kunna lösa detta studerade forskarna klassrumsforskning på flera plan för att förstå hur lärare ska agera i att introducera matematik, skapa normer och leda bra klassrumsdiskussioner. Nästa steg blev att se hur läromedel och andra resurser skulle kunna stötta läraren. Forskargruppen gjorde lektionsförslag som lärare, som anmält intresse, fick prova. Lektionsförslagen förbättrades i flera omgångar med hjälp av lärarna för att sedan gå vidare och utveckla hela kapitel och sedan hela årskurser.

Från början hade utkasten många olika resurser som lärarna kunde välja mellan. Bildspel var en del bland många.

– Men lärarna använde bildspelen så mycket och de tyckte att de fungerade bra så vi tänkte om. Bildspelen blev en slags ryggrad i det nya läromedlet.

Bildspelen, i powerpoint, går att göra om och läraren kan skriva själv men de är en bas att utgå ifrån.

Han ser också att bildspelen blir en bra resurs.

– Bildspelen är mycket instruktiva, rika på representationsformer och animeringar och blir även bra för eventuella vikarier.

Det är en balans att skapa konkret stöd för lärare och samtidigt inte vara alltför styrande, menar Andreas Ryve:

– Men detta är delvis ett nytt sätt att undervisa på. Vi etablerar en rik matteundervisning som behöver utvecklas i Sverige med mer lärarledd undervisning och samtidigt aktiva elever. Vi har också byggt in kompetensutveckling så att lärare utvecklar både didaktiska och matematiska kunskaper när de arbetar med materialet.

Hur har ni samlat in feedback från lärarna?

– Dels i kollegiala samtal och seminarier och vi har varit med i klassrummen. Lärare har fått svara på enkäter och vi har använt Skolverkets bedömningsstöd för elevresultat.

Skulle det gå att överföra detta upplägg även till andra ämnen i skolan?

– Mycket klassrumsforskning är allmängiltig och skulle absolut gå att använda. Som hur man skapar interaktion, struktur och bra stämning i klassrummet. Mycket av upplägget är ämnesövergripande.

Det nya läromedlet heter ”Rik matematik” och ska innehålla en omfattande lärarhandledning och över 100 lektionsförslag per årskurs.

LÄS MER

Lista: Så mycket satsar din kommun på läromedel

Var tredje lärare stoppas från att köpa läromedel

Gästkrönika: "Det händer något kring synen på läromedel"

Expertens bästa råd –när lärare ska beställa läromedel

Fridolin vill värna lärarens val av läromedel

Forskarna hjälper lärarna att välja digitala läromedel

Internationella jämförelser av läromedel

Läraren blir alltmer en läromedelsproducent