![](/contentassets/15de547de3914d60a13b583c9c361e0b/andreas-ryve2.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Foto: Johan Strindberg
Forskning Ny svensk forskning kring läromedel i matematik har gett tydliga resultat: Forskningsbaserade läromedel ger bättre elevresultat – i kombination med mer aktiva lärare. Forskningsgruppen leds av Andreas Ryve.
Forskargruppen som Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik vid Mälardalens högskola, leder har arbetat fram ett läromedel som finns klart till hösten. Forskningsprojektet startade med en förstudie våren 2016 och är ett samarbete med Eskilstuna kommun och heter ”Framtidens läromedel”. I fjol hade cirka 100 lärare och över 800 elever deltagit i Eskilstuna och detta läsår är även andra kommuner med.
– Det var viktigt att få en stor testgrupp både för att få respons från många lärare och tillförlitliga resultatutveckling. Sedan följde vi upp dem successivt och det visar sig att eleverna har fått bättre resultat. Särskilt tydligt är det i socioekonomiskt svagare områden men med engagerade lärare. Dock har skolor i alla olika slags områden varit med, säger Andreas Ryve.
Han förklarar att det som skiljer de olika grupperna åt i kommunen är vilket läromedel de använt.
Forskningsprojektet är inriktat på att förstå hur forskningsbaserade läromedel kan fungera som en resurs för lärare att bedriva rik matematikundervisning:
– Här ingår också hur läraren ska agera för att etablera normer i klassrummet.
Mycket klassrumsforskning är allmängiltig och skulle absolut gå att använda för andra ämnen än matte. Som hur man skapar interaktion, struktur och bra stämning i klassrummet.
Detta handlar om att skapa en miljö där eleverna vågar prova och vågar fråga. Här kommer begreppet talk moves, lärartaktiker, in som att använda betänketid.
– Det ska inte vara bråttom att svara. Läraren ska visa att i klassrummet är det okej att tänka, att vi väntar på varandra och lyssnar.
Länge har svenska läromedel i matematik handlat om att eleverna själva ska räkna på sina respektive nivåer. Läraren ska gå runt och hjälpa till. Det nya läromedlet utgår mer från att skapa förståelse för matematik genom gemensamma diskussioner och resonemang, skulle man kunna säga.
– Med genomtänkta matematiska problem och rätt typ av frågor kan läraren få igång både elevernas tankar och att få dem att resonera. Därmed kan en norm etableras i klassrummet och en miljö där det är okej att prova, säger Andreas Ryve.
Yrke: Lärare i matematik och historia, doktorandutbildning och avhandling.
Jobb: Professor i matematikdidaktik vid Mälardalens högskola och vid högskolan i norska Østfold.
Övriga uppdrag: Ledamot av Sveriges unga akademi (bildades 2011 av Kungliga Vetenskapsakademin och är en tvärvetenskaplig akademi för yngre forskare) och Vetenskapliga rådet i Skolforskningsinstitutet samt forskare vid Institutet för framtidsstudier.
Bakgrund: Doktorsavhandling 2006, ”Approaching Mathematical Discourse: Two analytical frameworks and their relation to problem solving interactions”.
Karriär: Forskningsprojekt med Västerås kommun, ”Räkna med Västerås”, 2012–2022.
Bok: ”Skola på vetenskaplig grund” tillsammans med Kirsti Hemmi och Per Kornhall, utgiven 2016 på Natur & Kultur. Ett kapitel heter ”Läromedel - en viktig resurs”. Läsaren får följa hur det forskningsbaserade utvecklingsprojektet ”Räkna med Västerås”, som Andreas Ryve ledde.
Han tar som exempel att upprepa och omformulera elevernas svar, ställa olika sorters frågor, som hur kom du fram till det, hur tänkte ni andra om Wilmas förslag, varför är det alltid så här, vad är viktigt i det här?
Andreas Ryve är själv lärare i matematik och historia. Under forskarutbildningen kom han in på forskning om läromedel. Hans avhandling studerar lärarstudenter och problemlösningsundervisning.
En av utgångspunkterna för forskningsprojektet är Skolverkets Matematiklyft 2012, Andreas Ryve var en av dem som granskade innehållet:
– Vi märkte i början, när de första utkasten till modulerna var klara, att det var bra uppgifter för eleverna men att det fanns väldigt lite stöd för lärarna. Lärarna gjordes delvis till administratörer trots att detta skulle vara kompetensutvecklande för lärarna.
Fokus i kompetensutveckling och i läromedel måste vara både på hur lärare ska tänka och agera och på hur eleverna lär sig matematik, menar Ryve och tar multiplikationstabellen som exempel:
– I Sverige har det varit väldigt etablerat att från början enbart lära sig multiplikation som upprepad addition. Det går bra när det handlar om heltal som 5x3 men när du kommer till 2,3x0,7 går det inte längre att tänka på det sättet, då hamnar du i en återvändsgränd. Vi arbetar systematiskt för att inte skapa sådana återvändsgränder i läromedlet och i undervisningen.
För att kunna lösa detta studerade forskarna klassrumsforskning på flera plan för att förstå hur lärare ska agera i att introducera matematik, skapa normer och leda bra klassrumsdiskussioner. Nästa steg blev att se hur läromedel och andra resurser skulle kunna stötta läraren. Forskargruppen gjorde lektionsförslag som lärare, som anmält intresse, fick prova. Lektionsförslagen förbättrades i flera omgångar med hjälp av lärarna för att sedan gå vidare och utveckla hela kapitel och sedan hela årskurser.
Foto: Johan Strindberg
Från början hade utkasten många olika resurser som lärarna kunde välja mellan. Bildspel var en del bland många.
– Men lärarna använde bildspelen så mycket och de tyckte att de fungerade bra så vi tänkte om. Bildspelen blev en slags ryggrad i det nya läromedlet.
Bildspelen, i powerpoint, går att göra om och läraren kan skriva själv men de är en bas att utgå ifrån.
Han ser också att bildspelen blir en bra resurs.
– Bildspelen är mycket instruktiva, rika på representationsformer och animeringar och blir även bra för eventuella vikarier.
Det är en balans att skapa konkret stöd för lärare och samtidigt inte vara alltför styrande, menar Andreas Ryve:
– Men detta är delvis ett nytt sätt att undervisa på. Vi etablerar en rik matteundervisning som behöver utvecklas i Sverige med mer lärarledd undervisning och samtidigt aktiva elever. Vi har också byggt in kompetensutveckling så att lärare utvecklar både didaktiska och matematiska kunskaper när de arbetar med materialet.
Hur har ni samlat in feedback från lärarna?
– Dels i kollegiala samtal och seminarier och vi har varit med i klassrummen. Lärare har fått svara på enkäter och vi har använt Skolverkets bedömningsstöd för elevresultat.
Skulle det gå att överföra detta upplägg även till andra ämnen i skolan?
– Mycket klassrumsforskning är allmängiltig och skulle absolut gå att använda. Som hur man skapar interaktion, struktur och bra stämning i klassrummet. Mycket av upplägget är ämnesövergripande.
Det nya läromedlet heter ”Rik matematik” och ska innehålla en omfattande lärarhandledning och över 100 lektionsförslag per årskurs.
Graferna nedan visar kunskapsutvecklingen utifrån Skolverkets bedömningsstöd för barnen som undervisas med det nya läromedlet ”Rik matematik” respektive annat läromedel.
Av 740 elever i årskurs 1 i Eskilstuna kommun har 419 elever fått undervisning med ”Rik matematik” och 321 elever med annat läromedel. Eleverna som använt ”Rik matematik” har höjt sina resultat mer i genomsnitt än övriga elever. Det fanns en genomsnittlig skillnad i socioekonomisk status mellan de klasser vars lärare valt ”Rik matematik” och de som valt ett annat läromedel. På de skolor som undervisar med ”Rik matematik” har eleverna i genomsnitt föräldrar med lägre grad av akademisk utbildning än på de skolor som valt ett annat läromedel. Trots det har ”Rik matematik”-eleverna förbättrat sig mer än elever med högre socioekonomisk status som fått undervisning med annat läromedel.
Analysen är gjord av PhD Jannika Lindvall, Mälardalens högskola.
LÄS MER
Lista: Så mycket satsar din kommun på läromedel
Var tredje lärare stoppas från att köpa läromedel
Gästkrönika: "Det händer något kring synen på läromedel"
Expertens bästa råd –när lärare ska beställa läromedel
Fridolin vill värna lärarens val av läromedel
Forskarna hjälper lärarna att välja digitala läromedel
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.