Tegnell: ”Inga skäl att vaccinera skolbarn än”

Trots deltavariantens spridning ser inte FHM någon anledning ännu att bestämma om att yngre barn ska vaccineras till hösten.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Barn som är tolv år och äldre måste få företräde i vaccinkön, annars riskerar vi stora utbrott av deltavarianten när skolan börjar i höst. Det skriver ett antal forskare på DN Debatt. Men Folkhälsomyndigheten ser i dagsläget inget sådant behov.
– Det finns inget som tyder på att smittspridningen som helhet skulle påverkas nämnvärt, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

I slutet av maj gav den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA grönt ljus för att vaccinera barn från tolv års ålder med Pfizer-Biontechs covidvaccin. Inget land i Europa har än så länge påbörjat någon omfattande vaccination av barn i den åldern, men i bland annat Frankrike, Tyskland och Danmark har regeringarna gett klartecken inför höstens skolstart. Och i Kanada och USA vaccineras tolvåringar för fullt sedan mitten av maj. Kanada har redan hunnit ge minst en dos till drygt hälften av alla barn i 12–17-årsåldern.

Men Sverige fortsätter att avvakta.

I slutet av juni öppnade Folkhälsomyndigheten för att erbjuda barn från 16 års ålder vaccin, när de äldre åldersgrupperna hunnit bli vaccinerade. Men enligt myndighetens bedömningar är det än så länge inte motiverat att vaccinera ännu yngre barn.

Två faktorer

– I stort sett alla studier talar för att barn sprider smitta i betydligt mindre utsträckning än vuxna, och det är tydligare ju yngre de är. Så ju längre ner i åldrarna man går, desto mindre smitta får man bort, säger Anders Tegnell.

– Dessutom vet vi ju nu väldigt väl att risken för att bli allvarligt sjuk i de åldersgrupperna är mycket liten. Kombinationen av de två faktorerna gör att vi vill avvakta och se hur kunskapen utvecklas, tillägger han.

TT: Men de studierna bygger väl huvudsakligen på data från tidigare virusvarianter. Finns det inte anledning att ompröva bedömningen nu när deltavarianten börjar sprida sig allt mer?

– Nej. I Storbritannien, som har den längsta erfarenheten av deltavarianten, finns inga tecken på att den skulle ge svårare sjukdom hos barn. Det verkar som att den ökar smittspridningen i alla åldersgrupper, men inte mer hos barn än hos vuxna.

– Sedan ser man mer smittspridning hos barn, men det har ju sin förklaring i att det bara är barnen som så att säga är kvar. De flesta andra är vaccinerade. Dessutom testar man barn i större utsträckning nu, säger Anders Tegnell.

Utbrott i skolor

Forskarna bakom debattartikeln i Dagens Nyheter hänvisar bland annat till utbrott av covid-19 i två israeliska skolor, vilket har resulterat i att landet nu uppmanar alla föräldrar att låta vaccinera sina barn.

– Det är inte otänkbart att man kommer att se utbrott i skolmiljön under hösten även här i Sverige. Men så länge utbrotten är väldigt begränsade och inte skadar barnen och inte påverkar smittspridningen i samhället på något avsevärt sätt, så är det inget skäl att vaccinera några hundratusen barn, säger Anders Tegnell.

TT: Varför inte?

– Man använder aldrig läkemedel om man inte behöver, framför allt inte till i övrigt friska människor. Det försöker man alltid undvika.

Utesluter inte

Dessutom, påpekar han, skulle en prioritering av yngre barn leda till att någon annan åldersgrupp måste stå tillbaka.

– Det skulle betyda att vi kommer att ha stora grupper i 20–30-årsåldern som är ovaccinerade, och det skulle jag hävda är väldigt mycket mer farligt för en samhällsspridning än att ha ovaccinerade barn i skolan. Det bedömningen tror jag ingen som kan det här området skulle ifrågasätta, säger Anders Tegnell.

Han utesluter dock inte att det ändå kan bli aktuellt att vaccinera de yngre barnen, om det till exempel visar sig att smittspridningen ökar i åldersgruppen och symtomen förvärras. Planen är att göra en större avstämning i slutet av sommaren.

– Vi följer den här utvecklingen kontinuerligt, säger Anders Tegnell.

LÄS ÄVEN

Experten: ”Så kan regeringskrisen bli en fördel”

Regeringskrisen – så går det för skolfrågorna

”Nej, att bli lärare i utsatt område är INTE ett sistahandsval – tvärtom”