Sofia Andersson. Foto: Julia Sjöberg
Till startsidan
Betygssegregationen På Gårdstensskolan i Göteborg klarar sex av tio nior inte gymnasiebehörigheten. Men de är inte ensamma. Var tredje elev går ut nian utan gymnasiebehörighet i utsatta områden, visar Lärarens granskning.
Tuut. Tuut. Tuut.
Brandlarmet tjuter. Skolan måste utrymmas mitt under Lärarens besök.
Välkommen till Gårdstensskolan, med ett av de sämsta skolresultaten 2021. Här gick nästan sextio procent av niorna ut i våras utan gymnasiebehörighet.
Men skolan är långt ifrån unik.
Läraren har granskat gymnasiebehörigheten i de kommunala skolorna i Sveriges 61 utsatta områden med hjälp av unik statistik från Skolverket och SCB.
Resultatet är tydligt. I de utsatta områdenas skolor är resultaten i bästa fall hälften så bra som riksgenomsnittet.
Lärarens granskning visar att:
• 33,5 procent av eleverna i de utsatta områdena inte klarade gymnasiebehörighet våren 2021. Motsvarande siffa för Sveriges alla skolor är 13,8 procent.
• Flickorna har inte högre gymnasiebehörighet än pojkarna.
• Lägst behörighet har de elever som går i särskilt utsatta områden, där 35,4 procent är obehöriga. Men skillnaderna mot de två ”mildare” kategorierna, riskområde och utsatta områden är marginell. Där går 32,7 respektive 31,9 procent ut nian utan gymnasiebehörighet.
• De två skolorna med sämst resultat har lagts ned.
Gårdstensskolan ligger i nordöstra Göteborg. Inget område i Sverige har fler utsatta områden, fem stycken.
Gårdsten är inte längre ett av de värsta, utan har tack vare flera lyckade satsningar vänt trenden. På några år har stadsdelen gått från särskilt utsatt, via riskområde till utsatt område. Kriminaliteten har minskat rejält och tryggheten ökat.
Men det syns inte på skolresultaten. Än i alla fall.
Gårdstensskolan har i decennier kantats av problem. Svaga resultat och stor personalomsättning.
– Första året jag jobbade här hade jag tre rektorer, berättar Rasha Chkair, lärare i engelska, som jobbat på skolan i sex år.
Men nu är det andra tider.
Anna-Kristina Jerlhag tillträdde som rektor i fjol och sjuder av entusiasm när Läraren träffar henne och fyra kollegor.
– Jag har jobbat i Gårdsten i tio år. Jag vill vara här och tror vi kan vända det här.
På hur lång tid?
– Det går inte att säga hur lång tid det tar att vända en skola. Men vi jobbar på det.
– Det kan vara tufft i den här typen av skolor. Men det pågår mycket positivt hela tiden. Det är lektioner här som i vilken skola som helst. Med glada, intresserade och kreativa barn. Det är förutsättningarna runt omkring där vi ligger efter, säger Anna-Kristina Jerlhag.
Förutsättningarna hon, andra rektorer och lärare i de 61 utsatta områdena brottas med är en kombination av elever med invandrarbakgrund och socioekonomisk utsatthet.
Och en skolmarknad som gör att en del elever väljer andra skolor.
– I första hand är det elever med engagerade och aktiva föräldrar vi tappar. Ofta de lite starkare eleverna, säger Marie Strid, speciallärare i årskurs 3 i Långmosseskolan i Gårdsten.
Anna-Kristina Jerlhag nickar.
– Men några kommer tillbaka, säger Anna-Kristina Jerlhag, som också basar över Långmosseskolan.
Bra, tycker hon själv eftersom hon menar att man inte bara kan fokusera på högstadiet för att höja gymnasiebehörigheten.
– Du måste titta på F-9 om du ska förändra resultat i nian. Det hänger ihop.
Marie Strid håller med. Inte minst när det handlar om svenska språket.
– Bra kunskaper i svenska är nyckeln till goda resultat, säger hon.
Kollegorna håller med. Men vittnar samtidigt om att språkkunskaperna blivit sämre bland eleverna.
– Många av våra elever använder bara svenskan i skolan. Då är det svårare att utveckla språket, säger Rasha Chkair.
Sofia Andersson. Foto: Julia Sjöberg
Språkutveckling är också något som Gårdstensskolan och Långmosseskolan satsar extra mycket på.
– Tidigare jobbade vi mest med språket i språkämnen. Nu jobbar vi med det i alla ämnen. Forskning visar att det språkutvecklande arbetet ger bäst resultat, säger Sofia Andersson, lärare i svenska som andraspråk i årskurs 6.
I den granskning som Skolinspektionen gjorde av Gårdstensskolan förra läsåret var språkinlärning en sak som kritiserades. Nu jobbar skolan med att bygga upp elevernas ordförråd i alla stadier.
– I årskurs 6 arbetar vi med att ge eleverna fem nya ord i veckan i svenska, matematik, NO, SO, musik, bild och hemkunskap, säger Sofia Andersson.
Lärarna och rektorn i Gårdsten gillar sina jobb och tycker det är bra att Göteborg inte gått samma väg som flera andra städer, där man lagt ner lågpresterande skolor i utsatta områden.
– Det är våra barn i Gårdsten. Vi ska ta hand om dem. Det är självklart att det ska finnas en skola i närheten där man bor, säger Anna-Kristina Jerlhag.
Men skolan kan inte lösa alla problem.
– Det måste till många förändringar i hela Gårdsten som rör vårdnadshavare, språket, hemmen och annat. Då kan vi se förändringar. Fram till dess jobbar vi hårt för de små förändringarna, säger Rasha Chkair, som precis som sina kollegor menar att den största förklaringen till att Gårdsten och andra utsatta områden har två, tre och till och med fyra gånger lägre gymnasiebehörighet än på andra håll stavas bostadssegregationen.
Människor med olika bakgrund måste mötas. Ett blandat samhälle är det bästa, säger Rasha Chkair.
Hennes och kollegornas slutsats stärks av forskning.
– Boendesegregationen svarar för ungefär två tredjedelar av resultatskillnaderna och en tredjedel svarar det fria skolvalet för, säger Anna Sjögren, forskare vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Ytterligare förklaringar är att elevunderlaget förändrats och att lärarbehörigheten är lägre på många skolor i utsatta områden.
Isak Skogstad är gymnasielärare och skolpolitisk expert för Liberalerna.
– De utsatta skolorna har tagit emot många nyanlända elever, flera av dem äldre än tidigare. De kommer också från länder med sämre fungerande skolsystem. Det har dessutom förvärrats av en pedagogisk segregation. Lärare med mer erfarenhet och högre utbildning söker sig inte till dessa skolor. Skolorna borde vara som starkast där elevernas förutsättningar är som svagast, säger han.
Hur gick det då med brandlarmet?
Brandkåren kom och snabbt konstaterades det att det vara några pappershanddukar som brann på en toalett.
– Vi kommer att kontakta föräldrarna direkt. Vi har övervakningskameror så vi vet vem eller vilka det är, säger rektorn Anna-Kristina Jerlhag.
Debatt Hon varnar för riskerna med No Excuses: Effektivt på att mäta – dåligt på att förstå”
Krönika ”Som politiker på högre nivå räcker det ofta med att omge sig med experter”
Debatt Tillbakavisar kritiken mot PAX och SEL: ”Alltför förenklat”
Debatt ”Läraren förväntas vara specialpedagog, administratör, psykolog, ordningsvakt, kommunikatör”
Debatt John Bang skriver om hur lärare kan hantera hot och våld från elever.
Debatt Minskande resurser och fler uppgifter – nu kräver Jonas Snäckmark att politiker agerar.
Krönika ”Trots allt så är det för svårt för de här eleverna.”
Debatt Josefin Gennerud vill att läromedlen skyddas i skolans finansiering
Debatt ”Obs-klasser, akutskolor, screening och årliga tester. Vill Liberalerna backa skolan in i framtiden?". Det undrar Arne Engström, biträdande professor, Strömstad akademi.
Debatt Han vill se riktlinjer för att mäta elevernas utveckling och behov av stöd
Debatt Mer pengar är inte enda lösningen, skriver Ulrica Björkblom Agah
Hot och våld Fackets lista: Sju krav som kan stoppa våldet i skolan
Krönika ”Det tragiska i historien är att alla visste.”
Hot och våld Dystra insikten: ”Värre än vi trodde”
Friskolor Ett av utredarens förslag läggs på is när regeringen ska begränsa vinsterna
Valet 2026 ”Handlar om att freda helklassundervisningen.”
Slutreplik Kari Parman svarar Almega utbildning om marknadsskolan
Läsning Här är de nya medlemmarna i Expertrådet för läsning
Skolverket Skärper styrningen av myndigheten: ”Jag är kritisk”.
Debatt Lärarstudenten: ”Jag var en av de flickorna”
Replik Almega utbildning svarar på kritiken mot svensk marknadsskola
Skolverket Experten: Regeringens tidsramar gör det ”svårt att hålla internationell standard”
Krönika Läs beskrivningarna och bestäm själv. Vem är du?
Debatt Efter Academedias köp av koncernen Prolympia: ”Omöjliggör anständig skola”
Replik Varnar för beteendespelet: ”Evidensen är begränsad och varierar”
Debatt ”Vad är konsekvensen för ungdomars framtid, om deras kreativa förmåga inte utvecklas och tränas?”. Ryan Jurison lyfter fram ytterligare en faktor i debatten om AI och skolan.
Valdebatt ”Frågan är om politikerna väljer att täta läckorna”
Lön Lokala fackordföranden: ”Lönesänkningen bryter mot lagen"
Debatt Finland valde en väg för skolan – Sverige en annan: ”Räcker inte med justeringar”
Debatt Pengar kommer att saknas så länge politiker inte får fakta om skolans verkliga behov, skriver Mikael Engelhart.
Debatt ”Studenterna får testa teoretiska saker i klassrummet”
Extremism Vanligare med nazistsymboler och hotfullt klotter på skolor.
Krönika ”Jag drömmer stort om riktlinjer för klasstorlekar.”
Friskolor Facket: Vi tog upp problematiken med arbetsgivaren.
Debatt ”Det behövs en nationell satsning på svenska som andraspråk”.
Debatt ”Låt oss ge barnen tillbaka nöjet, koncentrationen och djupet som en riktig bok kan ge”
Debatt ”I framtiden hoppas vi att vi kan mötas som kollegor, inte konkurrenter”
Jag är lärare Viktigaste frågan: ”Minska gruppstorlekarna på gymnasiet”.
Granskning Martin Ingvar: ”Skolverket ligger 15–20 år efter”
Sett-dagarna Har sin plats i läsundervisningen – även i yngre åldrar.
Hoten mot ”nya skolan” Kommunen gick med 49 miljoner kronor i överskott.
Debatt Anna Insulander vädjar till regeringen att göra omtag om nya betygen
Valet 2026 Sveriges Lärare Karlstad kickstartar valåret med utfrågningar – en fråga stod ut.
Valet 2026 Sveriges Lärare ordnar skolpolitisk debatt om viktigaste frågorna.
Skolpolitik En av de viktigaste punkterna: Tid för lärarna för att förstå hur reformerna ska fungera.
Krönika ”Ett under att det trots allt händer så mycket fint i skolan varje dag.”
Debatt Ulrica Björkblom Agah vill att föräldrars inflytade begränsas.
Debatt ”Kortare lov och fler veckor med skola skulle ge mer luft under dagarna.”
Debatt ”Undervisningens kvalitet, lärarens kompetens och hur undervisningen organiseras är det som avgör.”
Debatt ”Märkligt drag” – hon slår ett slag för erfarenheten och skolans professioner