
”Jag har alltid velat ha kvar en fot i läraryrket”, säger Thomas Nygren.
Didaktikprofessorn Thomas Nygren vill inte längre prata om AI-fusk i skolan. ”Den diskussionen är överspelad”, menar han.
Porträtt
Läsning och räkning är livsviktigt. Men det är SO-ämnena också.
När Thomas Nygren, professor i didaktik, undervisar blivande lärare i samhällskunskap säger han att det är ett jobb i världens bästa skola som väntar på dem.
Middagsmaten fick vänta för trehundra lärare en tisdagskväll i februari. I stället satt de framför datorer och smartphones och ställde sig en och samma fråga: Kan man verkligen låta AI konstruera riktigt bra skolprov?
Framför sig på skärmarna hade de en digital föreläsning av Thomas Nygren, professor i didaktik vid Uppsala universitet, vars specialisering på digital kompetens och långa lärarbakgrund lade tyngd bakom orden. Föreläsningen handlade om AI, ett av Nygrens expertområden, och byggde på hans nya bok ”AI i skolan: Möjligheter och utmaningar i undervisningen”.
Många som lyssnade hade nog tänkt sig att få veta mer om hur AI kan användas, inte bara för skolfusk utan också för att avslöja fusket. Men den diskussionen betraktar Thomas Nygren som överspelad:
– Det blir alldeles för ofta fel. OpenAI har rentav lagt ner sin egen AI-fusksökare, eftersom den ofta inte ens lyckas identifiera sina egna texter. Det viktiga är snarare att om vi ska ha en rättssäker bedömning i skolan kan vi inte basera den på inlämnade uppgifter.
Efter att ha konstaterat att AI-misstankar tycks få lärare att bedöma samtliga elever hårdare, och att det enda raka är att elever inte är uppkopplade på internet i provsituationer, gick Thomas Nygren vidare till vad AI faktiskt kan bidra med i skolan, konstruktivt och kritiskt, när vi utvecklat nödvändig AI-litteracitet. Och då kom det:
– En sak jag vet från forskningen är att det är väldigt bra att ge eleverna många små prov. Men det är också jobbigt att göra många små prov, och att rätta dem. Då kan man använda sig av en riktigt bra prompt i gratisverktyg som GPT-4 eller Bings Copilot.
Thomas Nygren visade en sådan noggrann prompt, framarbetad av forskare, som gav häpnadsväckande bra resultat i form av diagnostiska flervalsfrågor, och beskrev hur man som lärare kan förfina AI-quiz-förmågan. Man fick känslan att hans nya AI-i-skolan-bok beställdes direkt från några av sofforna och köksborden därute.
”Jag har alltid velat ha kvar en fot i läraryrket”, säger Thomas Nygren.
När Vi Lärare sitter ner i ett par timmar med Thomas Nygren pratar han flervalsfrågor igen. Nu handlar det om den stora ICCS-undersökningen sent i höstas, International Civic and Citizenship Education Study, där svenska åttondeklassare återigen toppresterade. Denna globala studie är något av SO-ämnenas Pisa, men ger endast små notiser i medierna medan Pisa skapar tumultartad debatt.
– Ja, varför är det så? frågar sig den gamla samhällskunskaps- och historieläraren Thomas Nygren. Delvis för att goda nyheter inte är lika mycket värda som dåliga nyheter, förstås. Så länge det gick bra för Sverige i internationella kunskapsmätningar gjordes det inga nyheter på det heller. Men en annan orsak till varför ICCS ”spelas ner” är att man inte riktigt värderar framgångsrikt lärande i samhällskunskap och demokrati lika högt som i matematik och naturkunskap. Det är ett stort problem som IEA och OECD inte är omedvetna om: att vi i västvärlden låter de mer ekonomiskt orienterade värdena hamna i förgrunden och de demokratiska i bakgrunden. OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher försökte 2018 få till en mätning av global interkulturell kompetens inom Pisa, men då valde många västerländska regeringar att inte delta – även Sverige.
– Visst, för Sveriges ekonomiska framtid är det viktigt att se till kunskapen som krävs för ingenjörsyrken och så vidare. Men är det så otroligt mycket viktigare än samhällskunskap?
Ålder: 52 år.
Bor: I Uppsala.
Yrke: Professor i didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap.
Böcker: ”AI i skolan: Möjligheter och utmaningar i undervisningen”, ”Vetenskapsteori och forskningsmetoder i utbildningsvetenskap”, ”Fakta, fejk och fiktion: Källkritik, ämnesdidaktik, digital kompetens”.
Mer: Tidigare expert i EU-kommissionens arbetsgrupp för digital litteracitet mot desinformation. Har tilldelats utmärkelserna Gyllene förstoringsglaset och Fria pedagogiska priset.
Är det här en faktor bakom det som ofta kallas demokratins kris?
– Det får man fundera kring. Hur viktigt tycker du att det är att vi själva går och röstar? Och i vilken grad går det att mäta människors demokratiska vilja och förmåga att analysera vart samhället är på väg, förstå samhällskonsekvenser? Jag tycker att det är fantastiskt att svenska elever är näst bäst i världen på det här. Jag undervisar blivande lärare i samhällskunskap och peppar dem inför utmaningen att de ska ut och undervisa i en skola som tillhör världens bästa på samhällskunskapsundervisning.
Kan det också vara så att folk har fördomar om ICCS – att det är något ”flummigt” med demokratikunskap?
– Det är svåra prov. Höga krav. Från faktabaserade flervalsfrågor som testar hur eleverna förstår vad som är demokratiska begränsningar till fritextsvar där man ska förklara hur beslutsprocesser ser ut för att demokratin ska kunna garanteras. ICCS och Pisa är faktiskt ganska likartade.
”Jag undervisar blivande lärare i samhällskunskap och peppar dem inför utmaningen att de ska ut och undervisa i en skola som tillhör världens bästa på samhällskunskapsundervisning.” säger Thomas Nygren.
Thomas Nygren visar oss exempel ur ICCS-provet, om allt från multinationellt företagsägande till åtskillnader mellan dömande och lagstiftande makt, och vi konstaterar snabbt att Vi Lärares redaktion nog skulle behöva några terminer med en bra samhällskunskapslärare för att nå nivån hos Sveriges åttondeklassare.
Själv arbetade Thomas Nygren i 15 år som lärare i ämnet. Då hade han – uppvuxen i akademikerfamilj i ”typiska sjuttiotalsförorten” Andersberg utanför Gävle, med pappa som var kartritare och mamma som var läkarsekreterare och med ständiga matbordsdiskussioner om samhället och världen – halkat in på ett lärarvikariat på högstadiet.
– Jag hade gått ut gymnasiet med höga betyg och planerade att bli advokat eller psykolog, men under en långresa i Asien växte det fram att det var lärare jag skulle bli. Jag kunde inte släppa hur omtumlande roligt det hade varit att pröva på som vikarie.
Thomas Nygren gick historielärarprogrammet i Umeå och hade bara en C-uppsats kvar när han flyttade till Gävle och fick jobb direkt inom komvux, som växte så det knakade över hela Sverige. Hans fru var också precis klar och flyttade med. Senare blev det yrkesgymnasium också innan cirkeln slöts med en tjänst på Vasaskolan i Gävle, hans eget gamla gymnasium.
– Jag fick också chansen att läsa lite kurser vid sidan av. Jag är ju … kunskapsintresserad. Så det blev både kognitionspsykologi och industridesign innan jag skrev en magisteruppsats i historia. Jag blev kommunlicentiat och var med på en ansökan till Vetenskapsrådet som gick igenom, så då började jag forska efter ”licen” och doktorerade 2011.
Jag är rätt marknadsliberal, men marknadslogik kan inte appliceras på skolan.
Sedan blev Thomas Nygren gymnasielektor i Gävle och forskningsassistent i Umeå, och jobbade parallellt på bland annat lärarutbildningen i Uppsala, dit han och familjen sedermera flyttade. Sitt allra sista lärarjobb sa han upp sig från när Wallenbergstiftelserna möjliggjorde en post doc på Stanford i USA.
– Jag har egentligen alltid velat ha kvar en fot i läraryrket, och när det inte funkat längre har i stället min forskning blivit väldigt praktiknära. Som professor har man förmånen att kunna välja vad man vill fokusera på, och för mig måste det ha med elevers kunskapsutveckling att göra. Det är min ledstjärna. Att hela tiden få vara med och göra undervisning och lärande lite bättre.
Vad gör du just precis nu? För att vi ska få ett hum om din forskarvardag?
– Ja, vi har precis skickat ut ett mejl för att få med runt tusen elever i ett experiment där vi testar ett upplägg för demokratiundervisning. Vi bygger också ett spel där elever ska kunna lära sig avslöja desinformation – liknande vår Nyhetsvärderaren, som uppåt 40 000 elever använt sig av i dag för att lära sig källkritik, och spel-appen Bad News, som hundratusentals elever använt. Och jag jobbar mycket med lärargrupper som medforskare.
Det finns en tydlig röd tråd i allt det här, eller hur? Som också leder till ditt intresse för både ICCS och AI?
– Utan tvekan! Och allt handlar om att utveckla skolan och elevernas förutsättningar.
Thomas Nygren föreläste på temat AI exklusivt för Sveriges Lärares medlemmar.
Så vad tycker du om dagens heta skoldebatt?
– Den är för svartvit. Alla springer åt samma håll, från ena kanten till den andra. Skolpolitik är till stor del bara ytlig symbolpolitik. Skolan är inte svartvit, den har många färger. Vi behöver fokusera mer på utveckling och mindre på förändring. Här har vi den stora problematiken. Det är alldeles för lätt att säga ut med det gamla, in med det nya. Då tappar man förståelse för allt som faktiskt fungerar, hur mycket vi har i skolan i dag som är bra, och hur mycket olika professioner, synsätt och arbetssätt bidrar till helheten.
– Vi hade en kommunalisering och en friskolereform som båda gick väldigt fort, och i princip samtidigt. Det gav en del problem som vi inte skulle haft annars.
Du tänker på likvärdigheten?
– Ja. Det tas för lätt på skolans kompensatoriska uppdrag. Jag är rätt marknadsliberal, men marknadslogik kan inte appliceras på skolan.
– En lite mer vetenskaplig betraktelse: jag undersökte i min avhandling studentexamensarbeten som skrivits inom historia från 1960-talet fram till i dag – många finns sparade – och nivån i dag är den högsta vi legat på. Det var inte nödvändigtvis bättre förr. Och det är det som syns i ICCS också. Och, detta är viktigt: både ICCS- och Pisa-resultaten korrelerar med hur långt länderna utvecklats postindustriellt. Det är troligen därför Finland sjunker lite nu i Pisa, som Sverige gjort tidigare, medan Estland ökar. Digital distraktion i Finland är ett annat problem. Det är jätteviktigt att adressera problem med läsning och räkning, men ska vi inte samtidigt kunna konstatera att svenska högstadieelever faktiskt också är bland de mest demokratiskt bildade?
Men ett växande problem inte minst i postindustriella samhällen är väl att allt fler påverkas av algoritmer och känslokickar – saknar vi i Sverige en skola som kan hålla stånd mot det?
– Ja, en utmaning är att mycket av den moderna tekniken eleverna möter handlar om att fånga deras känslor. De lever i en ständigt pågående lättsam underhållning. Det de lever med via sina skärmar kräver ingenting. Men lärande kräver motstånd, att vi stannar upp och tänker efter, för att kunna lägga saker på minnet. Hela samhället har en utmaning här. Vi har lurats in i en tro på att om något fått många likes eller stjärnor eller hamnat högt på Googles träfflista så är det ”bra”. Men noggrant utvärderad god kvalitet kan ju vara raka motsatsen.
Thomas Nygren tar upp psykologiprofessorn och Nobelpristagaren Daniel Kahnemans uppdelning i snabbt och långsamt tänkande, ”system 1 och system 2”, och att skolan måste hitta verktyg som får eleverna att landa i system 2.
– Skolan behöver vara en motvikt till det här snabba popularitetsorienterade samhället. En plats för eftertanke. Men i stället sammanblandar även skolan popularitet med kvalitet.
En nyckel, en vändpunkt för skolan, borde vara att förklara de vetenskapliga processerna bättre?
– Exakt. Det räcker inte med bara faktakunskaper, även om de är viktiga. Det räcker inte heller med bara läsning och räkning. Elever måste läras in i de vetenskapliga disciplinerna och de olika vetenskapliga processerna. När skolan får till det här kan den verkligen bli en resurs i ett samhälle som präglas så mycket av popularitet och ytlighet.
Utforska AI i vardagen:
Låt eleverna identifiera och utforska exempel på AI i deras vardagliga liv. De kan sedan reflektera över hur dessa teknologier fungerar och deras potentiella påverkan på samhället.
Analys av etiska dilemman:
Skapa scenarier där AI används på kontroversiella sätt och låt eleverna diskutera och analysera de etiska frågor som uppstår.
Skapa en enkel AI-modell:
Låt eleverna experimentera med enkel maskininlärning genom verktyg som Scratch eller TensorFlow. Detta kan hjälpa eleverna att förstå de underliggande mekanismerna i AI.
Undersökning av bias och diskriminering i AI:
Låt eleverna läsa om forskning kring diskriminering i till exempel rekrytering med AI-stöd. Eller låt eleverna se en kort dokumentär, till exempel ”Diskriminerande algoritmer” på URplay.
Identifiera och bedöm falska och vilseledande nyheter:
Låt eleverna se och bedöma en mix av
AI-genererade bilder och videor, blandat med svårbedömda autentiska bilder. Använd onlinespelet Bad News Game (badnewsgame.se) för att träna eleverna i att identifiera manipulativa strategier och självtestet Nyhetsvärderaren (test.nyhetsvarderaren.se) för att lära ut principer för faktagranskning.
AI och arbetsmarknaden:
Diskutera och analysera hur AI förändrar arbetsmarknaden och vilka yrken som kan påverkas. Detta kan leda till en djupare förståelse för AI:s ekonomiska påverkan.
Debatt ”Det kan verka som att vi lärare och vårdnadshavare, rektorer och huvudmän är motståndare. Men vi måste ro åt samma håll” skriver en lärare.
Betyg Utredarens förslag riskerar att få negativa konsekvenser för lärarna.
Debatt ”Ge elever stöd – avvisa inte föräldrar som kämpar för sina barn”
Debatt ”Debatten om digitalisering i skolan allt mer ideologisk och onyanserad”
Debatt ”Eleverna och lärarna som får betala priset" visar var friskolornas prioriteringar ligger, skriver två fackliga ombud inom Academedia.
Debatt I Almegas värld får lärare och elever ta smällen – inte aktieägare eller lobbyister, skriver läraren Patrik Andersson.
Debatt Andreas Mörcks ”hot mot friskolor” är bara ren hushållning med skattebetalarnas pengar, skriver Linnea Lindquist.
Debatt ”Läraren har blivit den som ska verkställa andras önskemål”
Debatt Almega utbildning: ”Lärare och elever får betala priset med regeringens förslag.”
Friskolor Kommer höja kraven: ”Lycksökare som skadat branschen”.
Hoten mot lärarna Utfärdade skyddsstopp för att hindra aggressiv vårdnadshavare.
Debatt ”Skolorna skriker efter behöriga lärare – här sitter 30 akademiker och bara väntar på att få sätta igång.”
Debatt Läraren Carl Lindén uppmanar till åtgärder innan nya betygen införs.
Debatt ”Konsekvensen blir sönderstressade elever och lärare”
Krönika ”Jag förvånades över dessa trasselsuddar som ställde till med bråk precis innan vi skulle skiljas.”
Arbetsmiljö Rättsprocessen inte över – anställs ändå på utbildningsförvaltningen.
Debatt Ulrica Björkblom Agah manar lärare att sluta jaga bekräftelse och att lita på eleverna
Hoten mot lärarna Polisen ser ingen hotbild mot skola eller elever
Arbetsbelastning Det kan bli drabbat av förslagen i Bo Janssons utredning.
Debatt Läraren tvingas trolla när elever saknar grundläggande kunskaper
Debatt Barnläkaren Josef Milerad ser ett ruttnande system där elever far illa och lärare reduceras till handledare
Skolfinansiering Utredning föreslår avdrag på 6 procent av skolpengen till fristående skolor.
Krönika ”Vi vill också hetsäta choklad ibland – eller ta en snus för den delen – utan att kölhalas offentligt.”
Segregation Behövs ingen ny utredning för att hitta lösningen på problemet, enligt Olskog.
Friskolor Kommunerna ska få göra avdrag med 6 procent på friskolornas skolpeng.
Arbetsmiljö Anser att han saknade uppsåt och därför ska frikännas.
Studiero Siffrorna avslöjar – ”långvarig misshandel av skolan.”
Debatt Uppmanar föräldrar att agera: ”Fråga hur många barn det är i gruppen”
Debatt SKR och Academedia nobbar regleringar: ”Ömsesidigt gisslantagande”
Arbetsmiljö ”Man kan inte göra guld av kattskit”. Tre lärare om förslagens påverkan på arbetssituationen.
Krönika På lärarhögskolan förberedde ingen alls mig på att jag skulle behöva genomgå detta trauma var tredje år.
Krönika Vi vet att det är ett ensamjobb men när det blåser då behöver vi någon där, någon som är där för att var där för just oss.
Debatt Niels Paarup-Petersen presenterar rimliga förslag – men de räcker inte, skriver Marcus Larsson i en debattreplik.
Skolavslutning Vad står överst på önskelistan – och vad räknas som muta? ✓ ”Ska vara försiktig.”
Nedskärningar Svaren ännu värre än väntat: ”Sjunkande skepp”.
Timplaner Maria Cronqvist, lärare på Dragonskolan och en av dem som planerade protesten mot de nya timplanerna i Umeå, kritiserade kommunen och gymnasiecheferna:– Lärare riskerar att bli utbrända!Här är hela hennes tal från demonstrationen.
Arbetsmiljö ”Vi ifrågasätter hur stort problemet är, slänger de prillor i taket?”.
Debatt Svarar Filippa Mannerheim: ”Riskerar underminera stödet eleverna har rätt till”.
Debatt Centerpartiet svarar Marcus Larsson om lobbyism och friskoleägare
Krönika Så fort jag kommer hem så händer något – jag transformeras till just den där föräldern.
Arbetsbelastning Koncernen går inte lärarna till mötes om reglerad undervisningstid.
Debatt Riksföreningen för skolsköterskor svarar Filippa Mannerheim om elevhälsan
Timplaner ”Det ger orimliga arbetsförhållanden och leder till onödig stress.”
Guider & tips ”Svenskan blir lidande – alla behöver utveckla sitt språk.”
Debatt ”Vårt kärnuppdrag att förmedla alla människors lika värde”
Timplaner Gymnasielärarna demonstrerar: ”Så orimligt och dåligt att det är provocerande”.
Krönika Vinstutredningens förslag borde varit på plats för 30 år sedan, skriver Per Kornhall.
Krönika ”Det behövs helt andra åtgärder som skulle kunna leda till hela klassrum av saliga korgossar.”
Debatt ”Spontanrasterna handlar inte om att hundratusentals elever drabbas av akut kissnödighet”.
Arbetsmiljö Fälldes i tingsrätten för brott mot grundlagen.