Polisassistent Tommy Lénberg träffar Jesper Tornebjer, rektor på Skarpnäcks skola.
Till startsidan
Tommy Lénberg jobbade som idrottlärare i 25 år innan han tog tjänstledigt för att bli polisassistent i samma distrikt som hans skola tillhör.
Porträtt
Lärare i själ och hjärta – även efter karriärbyte. När Tommy Lénberg efter 25 år i skolan prövar vingarna som polis är det samma engagemang i samhället, demokratin och barns och ungdomars rätt till en lyckad skolgång som driver honom.
– Skolan måste bli bättre på att snabbt orosanmäla, och ett djupare samarbete mellan myndigheterna är ett måste, säger han.
– Svensk skola är som Modeveckan i Paris!
Tommy Lénbergs utspel kommer på uppmuntran från hans hustru, som tycker att han säger så bra saker hemma vid köksbordet, ”så ge Vi Lärare några bevingade ord nu också!”. Och liknelsen är ju minst sagt avväpnande, Tommy Lénberg märker att vi hajar till.
– Ena året är det lila, nästa är det grönt, fortsätter han. Så är det med skolan också. Ena året är det lågaffektivt bemötande, nästa år är det mode att ropa på hårda tag och ”No Excuses”.
Sedan citerar Tommy Lénberg en lärarkollega från Kanada som undrat varför ”Sverige hattar hela tiden” och som förklarade att ”i Kanada har vi en skolplan och håller oss till den, oavsett vem som styr politiskt”.
– Felet med svensk skola, säger Tommy Lénberg, är inte hur vänstersidan gjorde förut eller hur högersidan vill göra nu, utan att skolan över huvud taget är politiserad. Varför styr vi skolan som om den var ett fartyg som måste ändra kurs och förhålla sig till vart vindarna blåser?
Konsekvensen har han redan sett runt omkring sig i skolan, säger han: lärare som släpper det större engagemanget och längre perspektivet, och fokuserar på lektionerna här och nu.
– Jag kände likadant själv. Varför engagera mig i skolans bestående värden när politikerna använder dem som valfläsk och slagträn? Vi påbörjar saker men slutför dem aldrig. Och det gäller ju den förra läroplanen också, som aldrig fått en chans att realiseras på allvar när resurserna dränerats. Jag var själv djupt engagerad i att få in rörelse och hälsa mer brett i skolan, något som är framlyft i läroplanen, och jag träffade politiker som höll med mig men sedan helt tappade intresset när det handlade om längre processer över kanske fem, sex år. De fick ju så mycket mer genomslag politiskt när de deltog i den mest högljudda debatten.
Polisassistent Tommy Lénberg träffar Jesper Tornebjer, rektor på Skarpnäcks skola.
Många spännande perspektiv öppnar sig när man pratat en stund med Tommy Lénberg. Som när han säger att ”vi behöver ställa tuffare krav på eleverna”. Förväntat, skulle man först kunna tycka, från någon som började sin yrkeskarriär inom Försvarsmakten och efter 25 år som idrottslärare tagit tjänstledigt för att pröva vingarna som polis. Men Tommy Lénberg låter sig inte reduceras till en kliché. Han är snarare motsatsen till den polarisering som han anser ”förpestar samhället i dag” och har orsakat ”det svåraste geopolitiska världsläget under vår livstid”.
Och det mest spännande är hur väl allt detta sitter ihop.
Om vi börjar från början så fanns det inte på kartan att Tommy Lénberg skulle bli lärare. På frågan om hur han upplevde grundskolan svarar han: ”Ingen stjärna.” Och gymnasiet? ”Ingen mönsterelev.” Han var under den bohuslänska uppväxten ”inte den enklaste sonen” att hantera för pappan ingenjören och mamman i storkök. Men frihet i sinne och frihet att växa fick han med sig. Han älskade att leka och minns känslan när lastpallarna på ett övergivet lager blev ett fort och kojbygget i skogen blev ett slott. Sommarloven hos farmor och farfar i stugan i Värmland, där han rodde ut med farfar i ekan och lade nät, och sedan lärde sig rensa beniga gäddor av farmor, formade honom också mycket – här väcktes en känsla för att leva nära naturen som skulle komma att färga hela hans yrkeskarriär.
När skolan var avklarad hade Tommy Lénberg redan landat i sitt yrkesval, och i de sena tonåren återstod bara att nå dit – till officersutbildningen. Han kom till Flygvapnet, och gjorde utlandstjänst i Bosnien mitt under kriget, men när han skulle ta nästa steg var det plötsligt stopp för nyintagning på officersutbildningen och marken skakade under hans fötter.
”Men kom och var här hos mig då!”
Det var Tommy Lénbergs gamla idrottslärare i Trollhättan, som han hade haft kontakt med efter gymnasiet och rådfrågat om jobb och vägval, som erbjöd honom att vikariera.
– Och det var en enorm aha-upplevelse, jag fastnade direkt och blev besatt av att utbilda mig till idrottslärare så fort som möjligt. Och jag kan fortfarande känna bitterheten komma när jag tänker på hur länge och hårt jag kämpade, jämfört med hur lätt det är att bli idrottslärare i dag. Men då var det lättare att komma in på Läkarlinjen än på GIH, som var den enda utbildningsvägen som fanns.
Till vänster: Polisuniformen imponerar på de forna eleverna. Till höger: Polisassistent Lenberg kliver in i den gamla idrottssalen som inte längre är hans arbetsplats.
Tommy Lénberg kom in till slut – men inte förrän han höjt betygen på Komvux och gått via en förberedande utbildning på Lillsveds folkhögskola. Förutom en avstickare tillbaka till försvaret, som hundförare vid minröjningsenheten i Eksjö, och ett år som säkerhetsansvarig på USA:s ambassad i Stockholm, har han under 25 år varit idrottslärare i Göteborg, Lund, Stenungsund, Farsta och senast i Skarpnäck, i samma distrikt där han nu är polis.
Men det som säger mest om Tommy Lénberg, både som idrottslärare och om hans karaktär, är det som hände i Luleå kring millennieskiftet. Förutom att han där träffade sin blivande fru, också lärare, gick han en utbildning i äventyrspedagogik på lärarutbildningen på Luleå tekniska universitet, och insåg att upplevelsebaserad inlärning är den bästa vägen för honom som lärare att nå sina elever.
I läroplanen är ”Friluftsliv och utevistelse” ett av de fyra centrala innehållsområdena för ämnet idrott och hälsa. I regel löser idrottslärare det med orientering, vandringar och skid- och skridskoåkning. För Tommy Lénberg blev läroplanspunkten om friluftsliv via utbildningen i Luleå något mycket större än så: ett sätt att få ihop teori och praktik, mål, syfte och skolans demokratiska uppdrag.
– Jag fick plötsligt ihop lärarrollen och försvarstänket, ja, egentligen min syn på människan och omvärlden. Att lära eleverna att klara sig om krisen kommer med brist på elektricitet och vatten. På mina idrottslektioner har de fått lära sig att göra upp eld, bygga vindskydd, filtrera vatten … Överlevnad blev min paradgren!
Hur reagerar elever på det här?
– Jamen bara en sån sak som att leta upp smutsigt vatten i skogen och en stund senare kunna dricka det, klart de tycker det är jättehäftigt! Och det är livskunskaper som det är kul att berätta för andra om, de kanske går hem och lär sina föräldrar … och samtidigt får de grepp om vad civilförsvar är.
Och nyttan med det är given i vår tid, på tal om det du var inne på om det geopolitiska läget …?
– Exakt. Och här finns ju stora möjligheter för skolan att utveckla sitt uppdrag att förbereda barn och ungdomar för framtiden som individer och samhällsmedborgare, som läroplanen uttrycker det.
Och i det läget tar du tjänstledigt och blir polis? Din tid är ju nu!
– Det gäller ju även polisuppdraget. Vi tränar oss mycket i krisberedskap och med fokus på krigsförbandsuppgifter. Men jag förstår vad du menar … min fru säger: ”Du ska gå på din känsla! Men kom ihåg att räkningar ska betalas också.”
Statusen för praktisk-estetiska lärare och den stora administrationsbördan är faktorer som talar mot att Tommy Lénberg återvänder till läraryrket.
Går du ner i lön som polis?
– Ja, från 48 000 kronor i månaden till 32 000. Sedan får jag såklart ut mer netto nu, med allt kvälls- och helgjobb, men den trygga förutsägbarheten med läraryrket är ju värd mycket också.
Vad talar emot att du går tillbaka till skolan?
– Att vi praktisk-estetiska lärare har lägre status än ämneslärare. Skolministern avfärdade det, men det märks tydligt om man studerar skillnaderna i möjligheter till karriärtjänster, och lönesättningen följer samma mönster.
– De vinstdrivande friskolornas inverkan på läraryrket är också problematisk, när de inte följer behörighetskraven på samma sätt som kommunala skolor. Det är obegripligt att man ska kunna tjäna pengar på elever. Den vinsten gör vi i samhället om vi låter dem lyckas med bra kunskaper.
Material- och utrymmesbrist är en ständig stressfaktor för idrottslärare. Bilden tagen när Tommy Lénberg arbetade som idrottslärare.
Tommy Lénberg betar av ytterligare en mängd problemområden – material- och utrymmesbrist, avbokade idrottsplaner, energidränerande administration, för många tunga kärnämnen på rad i schemat utan praktiska pass, gruppstorlekar.
– Forskningen visar att större grupper än 12–15 elever ger negativa inlärningsförutsättningar. Ändå fortsätter utvecklingen åt fel håll. Återigen trumfas det pedagogiska av det ekonomiska. Skolverket och utbildningsförvaltningarna är duktiga på att ställa krav på rektorer att visa resultat, vilket ger lärarna ett omöjligt dilemma med för stora klasser, krympande budget och samtidigt krav på höjda resultat.
Men det är samma bristande förutsättningar och omöjliga ekvationer man ställs inför som polis. Och Tommy har hunnit fundera en hel del på överlappet mellan skolan och gatan.
– Jag kan ju tydligt se vilka elever som haft det svårt i skolan när jag möter dem därute. Dessa ungdomar kostar samhället och staten flera miljarder per år. Om i stället skolan kunnat hjälpa dem att nå målen och få en framtidstro skulle vi spara mycket pengar och lidande.
Ett lidande han nu ser alltmer av i termer av psykisk ohälsa.
– Skolan måste bli bättre på att snabbt orosanmäla när de ser att en elev börjar hamna snett, säger Tommy Lénberg.
– I regel ser man bara en bråkdel av hur många det finns ute i samhället som mår dåligt. Som polis ser man desto fler som inte får hjälp, många som självmedicinerar. Men min upplevelse av sociala instanser har dessvärre inte ökat. Ett djupare samarbete mellan myndigheter är ett måste, för ungdomarnas skull.
– Skolan måste bli bättre på att snabbt orosanmäla när de ser att en elev börjar hamna snett, umgås i suspekt sällskap, ändrar beteende och anammar gangsterromantik. Jag har suttit på flera förhör och läst transkriberade konversationer mellan gängkriminella, det är en fruktansvärd värld där heder och lojalitet är tomma ord, människovärdet obefintligt och ingen egentligen kommer undan.
Så … var det inte bättre att jobba i skolan, ändå?
– Det finns mycket i den vågskålen också. Inte minst många oförglömliga upplevelser med eleverna. Som friluftsdagen när vi renade vatten med kolfilter och gjorde upp eld i ösregn. Två flickor satt och kämpade med tändstålen för att få fyr på nävern. Jag förklarade för dem att de haft rätt teknik, gjort rätt förberedelser och fått gnista på tändstålet, men att regnet gjorde det svårt att få eld. De vägrade ge sig. Och just som de påmint mig om att ”vår idrottslärare brukar säga ge aldrig upp!” började det brinna i nävern. Deras knogar blödde efter att ha kämpat så länge men smärtan var obetydlig mot lyckan att ha gjort upp eld i ösregn.
Eller som när hans klasser gjort dykningar på tre meters djup i en bassäng för att hämta upp en docka vid livräddning.
– Det är lätt att känna obehag och vara redo att ge upp, men sedan inträffar det magiska: efter att jag peppat dem – ”visa nu, låt inte vattnet och rädslan vinna!” – bryter de vattenytan med dockan, tårögda. Den stoltheten och lyckan är underbar att se.
Slutreplik Kari Parman svarar Almega utbildning om marknadsskolan
Debatt Lärarstudenten: ”Jag var en av de flickorna”
Replik Almega utbildning svarar på kritiken mot svensk marknadsskola
Skolverket Experten: Regeringens tidsramar gör det ”svårt att hålla internationell standard”
Krönika Läs beskrivningarna och bestäm själv. Vem är du?
Debatt Efter Academedias köp av koncernen Prolympia: ”Omöjliggör anständig skola”
Replik Varnar för beteendespelet: ”Evidensen är begränsad och varierar”
Debatt ”Vad är konsekvensen för ungdomars framtid, om deras kreativa förmåga inte utvecklas och tränas?”. Ryan Jurison lyfter fram ytterligare en faktor i debatten om AI och skolan.
Valdebatt ”Frågan är om politikerna väljer att täta läckorna”
Lön Lokala fackordföranden: ”Lönesänkningen bryter mot lagen"
Debatt Finland valde en väg för skolan – Sverige en annan: ”Räcker inte med justeringar”
Debatt Pengar kommer att saknas så länge politiker inte får fakta om skolans verkliga behov, skriver Mikael Engelhart.
Debatt ”Studenterna får testa teoretiska saker i klassrummet”
Krönika ”Jag drömmer stort om riktlinjer för klasstorlekar.”
Friskolor Facket: Vi tog upp problematiken med arbetsgivaren.
Debatt ”Det behövs en nationell satsning på svenska som andraspråk”.
Debatt ”Låt oss ge barnen tillbaka nöjet, koncentrationen och djupet som en riktig bok kan ge”
Debatt ”I framtiden hoppas vi att vi kan mötas som kollegor, inte konkurrenter”
Jag är lärare Viktigaste frågan: ”Minska gruppstorlekarna på gymnasiet”.
Granskning Martin Ingvar: ”Skolverket ligger 15–20 år efter”
Sett-dagarna Har sin plats i läsundervisningen – även i yngre åldrar.
Hoten mot ”nya skolan” Kommunen gick med 49 miljoner kronor i överskott.
Debatt Anna Insulander vädjar till regeringen att göra omtag om nya betygen
Valet 2026 Sveriges Lärare Karlstad kickstartar valåret med utfrågningar – en fråga stod ut.
Valet 2026 Sveriges Lärare ordnar skolpolitisk debatt om viktigaste frågorna.
Skolpolitik En av de viktigaste punkterna: Tid för lärarna för att förstå hur reformerna ska fungera.
Krönika ”Ett under att det trots allt händer så mycket fint i skolan varje dag.”
Debatt Ulrica Björkblom Agah vill att föräldrars inflytade begränsas.
Debatt ”Kortare lov och fler veckor med skola skulle ge mer luft under dagarna.”
Debatt ”Undervisningens kvalitet, lärarens kompetens och hur undervisningen organiseras är det som avgör.”
Debatt ”Märkligt drag” – hon slår ett slag för erfarenheten och skolans professioner
Slutreplik Atvexas vd Johan Kyllerman svarar om friskolan: ”Står bakom våra lärare”.
Debatt Hon vädjar till politikerna om skolan: ”Hög tid att ta ansvar”
Replik Fredrik Törnqvist ifrågasätter hur vanliga friskolelärarna är.
Replik Han svarar på frågan om läxor och prov: "En del av lärandet”
Slutreplik Sarah Cross svarar Maria Wiman: ”I grunden ganska harmlös”
Debatt Niclas Fohlin skrev om ”nånannanismen” – och väckte kritik.
Debatt SFI-debatten: Hon varnar för snabba slutsatser om kunskapsläget
Debatt Svarar på kritiken om ”nånannanismen”: ”Går säkert hem hos rektorer”
Debatt Femton lärare i friskola svarar på kritiken: ”Majoriteten håller hög kvalitet”
Arbetsbelastning Facket drev städfrågan: ”Om vi hade släppt bollen, vet man inte var den hade landat”
Debatt ”Kanske är det inte mängden läxor som avgör hur mycket elever lär sig”
Nedskärningar Facklig strid när 21 av 56 lärare riskerar jobbet.
Krönika ”Ibland är de där personerna i skolan elever, ibland är de yrväder och ibland späda sparvar.”
Debatt ”Kanske börjar professionalitet just där – i vad vi väljer att kalla dem.”
Friskolor Förbunden lanserar gemensamt lanserar Friskolereform 2.0.
Arbetsmiljö Fördelar och nackdelar – lärarna inte helt eniga.
Debatt Tidigare SFI-läraren skriver om vägen till språklig framgång
Skolverket Statskontorets förslag: Vill stuva om bland skolans myndigheter.
Krönika ”Du har fel, Fohlin – det är de här som har slutat tro på lärarna”.