
”Mitt personliga mål är att bli den bästa läraren jag kan bli och att fortsätta vara lycklig med det”, säger Rickard Fors. Foto: Samuel Unéus
Ett beskrivande ord som återkommer om läraren Rickard Fors på Södra latins gymnasium i Stockholm är ”lustfyllt”. Foto: Samuel Unéus
Porträtt
För Rickard Fors är matematik mycket mer än ”bara” ett skolämne.
Synsättet smittar av sig på hans elever – som precis som Rickard Fors ser matteproven som en fest.
Nu har han tilldelats Kungliga Vetenskapsakademiens matematiklärarpris.
LÄS ÄVEN: Lärarna som prisas av Vetenskapsakademien
Eleverna stirrade på sin matematiklärare. Flickan som bett honom gissa hur många Facebook-vänner hon hade satt bara och gapade. ”324”, hade han svarat. Och det var exakt rätt.
– Det var förstås bara tillämpad sannolikhetslära, säger Rickard Fors. Vi hade ägnat lektionen åt att uppskatta storheter – hur många kubikmeter luft i klassrummet, hur många meter till globen? – och jag förklarade att det ofta går att uppskatta inom en faktor 10.
Då kom Facebook-frågan från en tveksam elev. Och efter den dagen såg klassen Rickard Fors som ”ett slags matematisk halvgud”.
– Men med tanke på hur många gissningar jag har gjort under min tid som lärare var det sannolikt att jag skulle gissa helt rätt till slut, säger Rickard Fors med ett logikens leende.
44-åriga Rickard Fors har av Kungliga Vetenskapsakademien tilldelats årets Ingvar Lindqvistpris i matematik ”för att han skapar en utmanande men stödjande miljö som kombinerar kreativ och interaktiv problemlösning i matematik med förståelse för hur matematiken kopplar till samhället och vardagen, och för att han aktivt arbetar för mångfalden på skolan”.
När man frågar runt i hans omgivning på Södra latins gymnasium i Stockholm, där han även är lärare i fysik, är det ett annat beskrivande ord som återkommer mest: lustfyllt. Någon använder till och med ordet ”fest” om Rickard Fors lektioner. När det är prov klär han upp sig i fluga och kavaj.
Knytflugan med matematiska formler hittade Rickard Fors under ett besök på ett campus i Boston. Foto: Samuel Unéus
– Det började för tio år sedan när jag besökte MIT:s campus i Boston. I giftshopen hade de en knytfluga med matematiska formler som jag köpte. Jag bar flugan på ett prov och eleverna gillade det, så jag fortsatte. Under åren har många elever tagit efter, ibland kommer hela klassen finklädd med fluga.
Men är alla elever med på högtidsstämningen? Hur känner de som misslyckas?
– Jag tar inte ordet ”misslyckande” i min mun. Elever kommer ändå att känna så ibland och då är man positiv och ser framåt, försöker övertyga dem om att det inte är hela världen. Målet är att det ska vara kul att fundera på matematik- och fysikfrågor, och det är vad prov handlar om.
– Jag vill undervisa som om alla elever ska bli matematiker, alltså förutsätta att alla tycker det är lika kul som jag. Jag förstår ju att alla inte kommer att prioritera matematiken, men vad det handlar om är att ge alla möjligheten att se den som rolig och spännande.
En större blandning av elever på skolan gynnar alla.
Arbetet med mångfald, som Vetenskapsakademien nämner i sin motivering, består i att Rickard Fors varit en av de drivande i Stockholms stads Järvaprojekt, som syftar till att få fler elever från ytterstadsområden att söka sig till gymnasierna i innerstaden. Rickard Fors har vid ett halvdussin tillfällen tagit emot högstadieelever från Järvaområdet som då haft matte med jämnåriga på Södra Latin.
– Tanken är att de ska få lite självförtroende och känna att de kan söka sig hit om de vill. En större blandning av elever på skolan gynnar alla. Men det finns så många lärare i Sverige som har gjort så mycket mer än jag för mångfalden.
Rickard Fors säger att han inte vill se sig som någon sorts missionär.
– Det är en personlighetsfråga. I klassrummet är jag bekväm med att prata om vad jag tycker men jag är inte personen som skriver en debattartikel.
Men man kan väl ändå säga att du har ett samhällsperspektiv på matematik?
– Jag anser att matematiken har ett värde oavsett samhällsnytta, men jag älskar att hitta tillfällen i vardagen och samhällslivet där matematiken letat sig in. I skolan blir det lätt så att vi undviker både den totala abstraktionen och de verkliga tillämpningarna.
– Jag gillar att gå mellan dessa extremer när det är möjligt. En dag diskuterar vi om det existerar funktioner som är additativa men inte homogena. En annan dag lånar vi pengar till en hypotetisk första bostad och diskuterar ränteavdrag och ränterabatt.
– Det tar tid att hitta bra problem som är tillgängliga för eleverna men som känns lite mer spännande än standardproblemen.
”Mitt personliga mål är att bli den bästa läraren jag kan bli och att fortsätta vara lycklig med det”, säger Rickard Fors. Foto: Samuel Unéus
Rickard Fors växte upp i Spånga utanför Stockholm i vad han beskriver som ”ett typiskt medelklasshem, radhus och falukorv i ugn”. När han började skolan fick han och föräldrarna höra att han inte var ”skolmogen”. Han hade svårt att sitta still och fick ibland bygga Lego-konstruktioner med specialpedagogen i stället för att lära sig multiplikation. Det enda yrket han lite vagt kunde visualisera för sig själv i den åldern var fotbollsproffs.
I mellanstadiet fastnade han för matematik och fysik – men inte som skolämnen. De kom inslagna som julklappar.
– Jag älskade fakta och rekord – störst, längst, minst! – så pappa började ge mig ”Faktakalendern” varje jul. Jag gillade att läsa vilka kommuner som hade störst tillväxt eller vilka floder i Asien som var längst. Och så fascinerades jag av ett avsnitt om partikelfysik – hur kan det finnas partiklar man inte ser? Var är de? Jag kommer särskilt ihåg termen ”intermediära vektorbosoner”. Bara namnet var så häftigt att jag började intressera mig för fysik.
På högstadiet började Rickard Fors läsa på allvar, upptäckte Kurt Vonnegut och började drömma om att bli romanförfattare. Men de populärvetenskapliga böckerna om astronomi och partikelfysik tog överhanden, och på gymnasiet växte fysik ut som största intresse. Kompisarna skakade på huvudet när han stannade kvar efter lektionerna för att prata vidare med fysikläraren.
– Jag hade rätt lätt för skolan men eftersom jag gillade att läsa och lösa problem på fritiden tänkte jag inte så mycket på fysik, matematik och svenska som ”plugg”. Mycket kom gratis. Jag behövde kanske inte så mycket pedagogiska förklaringar av skolmatematiken men mina lärare hjälpte mig alltid när jag hade egna matematiska funderingar, eller när jag satt och programmerade min miniräknare.
– För en viss typ av elever kan inspiration och uppmuntran vara det viktigaste man kan bjuda på som lärare.
”I klassrummet är jag bekväm med att prata om vad jag tycker men jag är inte personen som skriver en debattartikel”, säger Rickard Fors. Foto: Samuel Unéus
Det låter som om du befinner dig på rätt plats i livet? Du har inga oförlösta jobbdrömmar?
– Nej, jag kan inte tänka mig något annat än att vara lärare. Allt annat verkar vara så tråkigt. Det är klart, jag gillar att konstruera prov och föra statistik och annat som ibland gett mig funderingar på att jobba med nationella prov eller liknande, men jag skulle nog sakna undervisningen för mycket. Mitt personliga mål är att bli den bästa läraren jag kan bli och att fortsätta vara lycklig med det.
Jag kan inte tänka mig något annat än att vara lärare.
Som person beskriver Rickard Fors sig själv som ”förändringsobenägen” och ”en försiktig general” som trivs bäst i klassrummets statiska trygghet. Som barn hade han sen ”skolmognad” och en tidig dragning åt det mätbara. Allt detta är också drag som kan känneteckna barn med diagnoser. På direkt fråga svarar han att han tror att det sitter ihop.
– Det förklarar nog till stor del att min undervisning är väldigt strukturerad. Jag är mycket för numrerade listor, detaljerad planering och att färdigställa prov flera veckor i förväg. Och det tror jag kan hjälpa elever som behöver struktur i sina studier.
Diskussionen om anpassningar i klassrummet, var står du där?
– Man kan göra mycket utan elevspecifika anpassningar. Just struktur och tydlighet är sådant som alla elever är hjälpta av. Som lärare vet man vilka elever som behöver en extra knuff för att komma i gång och då ser man till att punktmarkera dessa elever under lektionen så att de alltid känner att man är där.
– Sedan kan det finnas en problematik som är svår för mig att hantera i helklass, men då blir det en resursfråga. Hur många speciallärare som kan arbeta en-till-en har skolan råd med? Kanske är det inte på gymnasiet i högskoleförberedande program man ska koncentrera insatserna utan betydligt tidigare i elevernas skolgång.
Rickard Fors
Martin Harari Thuresson
Jonas Kronkvist
Preeti Gahlawat
Debatt Han vill se specialdidaktik i alla klassrum.
Debatt ”Gillar man inte en viss lärare finns det en tendens att man beter sig dåligt”
Debatt ”Att prata om goda relationer istället för god undervisning är typiskt svenska skolan”
Debatt Kritiken: Malmö stad spärrar sociala medier på skoldatorn – även på fritiden
Aktuellt Vann priset för Årets dokumentärprogram
Debatt Två lärare i klassrummet lönar sig, skriver rektor Eva Myrehed Karlsson.
Avtalsrörelse 20 000 medlemmar i Sveriges Lärare inväntar nytt avtal.
Debatt ”Många lärare brottas med att uppnå en hög pedagogisk kvalitet”
Debatt Därför har debatten som ifrågasätter vikten av relationsbyggande i skolan dragit igång.
Replik Specialpedagogen Olga Victorsdotter-Sapkina svarar Linnea Lindquist om hur elever lär sig.
Debatt Sveriges Lärarstudenter kritiserar marknadsskolan i ny kampanj
Replik Linnea Lindquists svar till Per Kornhall om relationer: ”En sådan skola vill jag ha”.
Krönika ”Visst kan man lära ut utan goda relationer. Men hur mycket, till vilken nytta och vilken sorts kunskap blir det?”
Friskolor ”Överskott handlar om trygghet för de anställda” säger vd Marcus Strömberg.
Fritidshem Incidenten blev startskott för debatt om arbetsmiljön i fritidshem.
Krönika ”Ge blanka fasen i att lägga ner skolor – ett gyllene tillfälle att låta allt få lösa sig självt.”
Krönika ”Fixeringen är både enfaldig och skadlig.”
Betyg För första gången är pojkarna bättre i matematik.
Jag är lärare Maria Lindqvist om varför hon är lärare – och vad hon skulle göra om hon var skolminister för en dag.
Slutreplik ”Används för att skapa två läger – de goda och de onda”
Debatt Biblioteksutvecklaren Magdalena Ivarsson ser ingen brist på bibliotekarier till skolorna.
Friskolor Trots ökat elevunderlag – här tappar friskolorna elever.
Debatt Inför mötet med skolministrarna Lotta Edholm och Simona Mohamsson: ”Räcker inte med dialog”.
Forskning Maria och hennes ämneslag tar hjälp av forskning för att utveckla sin läsundervisning. ”Vi har höjt nivån”.
Krönika ”I en drömvärld slipper lärare gå hem på kvällen med dåligt samvete skavande i bröstet.”
Debatt Martin Karlberg: ”Bekymmersamt – om skolledare bortser frånrobusta forskningsresultat"
Porträtt Ola Helenius är ledande inom utvecklingen av såväl matematikundervisning som vindsurfingbrädor.
Reportage När många lärare väljer att lämna skolan så gör Göran Hellmalm tvärtom.
Behörighet Rekordstor andel lämnade läraryrket under 2024.
Guider & tips Sexologen Kalle Norwald om hur man avväpnar elever och ”förbjudna” ord.
Krönika Tänk om det är själva skolan som ställer alltför höga krav på kognitiva färdigheter i en alltför avancerad miljö?
Arbetsmiljö Läraren Eva Löfqvist har svårt att följa läroplanen när klasserna växer.
Arbetsrätt Ny dom i Arbetsdomstolen: Diskriminering. ”En riktig upprättelse.”
Debatt ”Det krävs lärarexamen för att antas till specialpedagogprogrammet” skriver Vivianne Arnell
Debatt ”Lyssna på oss som arbetar i skolan varje dag” skriver specialpedagogen Tina Trollefur
Debatt Alla elever ska få hjälp innan frånvaron blir omfattande, skriver Andrea Hedin (M).
Debatt De listar skolans problem: ”Makabert skylla på specialpedagogerna”
Granskning Vi Lärare granskar: Hundratals skolor kan försvinna med minskade elevkullar.
Granskning Här förväntas flera grundskolor läggas ner under de närmaste åren.
Arbetsbelastning Inför hotet: ”Kommunen borde passa på att få ner barngrupperna.”
Granskning Vinsten: Ökad lärarbehörighet och kvalitet i undervisningen.
Granskning Friskolorna kritiska till förslagen: ”Till papperskorgen.”
Friskolor Kommunen varnar för negativa konsekvenser.
Debatt Betygsutredaren Magnus Henrekson svarar på kritiken mot nya betygssystemet.
Debatt Debattören Kari Parman vill se ett slut för vinstdrivande skolor.
Förskola Ingrid Pramling Samuelsson om fallgropar som mobiltelefoner, jobbmöten och relationer.
Slutreplik Oscar Björk: ”Ett barn lär sig inte att förstå en text bara genom att ljuda orden”.
Arbetsmiljö Läraren Elle Hellman i kampen för resurser till skolan: ”Jag kommer kriga tills jag dör”.
Slutreplik Rektor Linnea Lindquist vill avliva myten om att lärande kräver goda relationer.
Debatt Liberalerna ”far ut mot en hårt arbetande lärargrupp”, skriver debattören.