”No excuses”: Räddning – eller skola för zombier

Moderaterna slog på sin stämma i Västerås nyligen fast att de vill se ”No excuses”-skolor i Sverige. Några dagar senare sa Liberalernas partiledare Simona Mohamsson att även hennes parti vill ändra skollagen för att släppa in skolor inspirerade av ”No excuses” i Sverige. 

Oordning, hot och våld i företrädesvis utanförskapsområdenas skolor bekämpas effektivast med den amerikanska och engelska skolmodellen, enligt Moderaterna och Liberalerna.

”Grundtanken är enkel: man ska ha höga förväntningar på alla elever – även på elever som kommer från socio-ekonomiskt utsatta områden. Inga ursäkter accepteras för låga resultat och dåligt uppförande”, skrev Ulf Kristersson och Josefin Malmqvist i en debattartikel innan stämman i Västerås.

Det skyndar, menar de, och hänvisar till senaste Pisa-mätningen där var fjärde 15-åring inte når upp till den mest grundläggande nivån av läsförståelse.

En ny rapport från Sveriges Lärare visar dessutom att lärarna är utsatta för hot och våld i skolan:

• Var tredje lärare har själv blivit utsatt under det senaste året.

• Fyra av tio har sett en kollega utsättas.

• Sex av tio lärare i fritidshem har utsatts för kränkningar, hot eller våld.

Förebilderna är framgångsrika – och auktoritära

”No Excuses” startades på 1990-talet i USA och i dag följer omkring fem procent av de statligt finansierade friskolorna i USA modellen som fram till för något år sedan hade devisen ”Work hard – be nice” (”Arbeta hårt, var snäll”). Eleverna kommer huvudsakligen från utsatta områden och modellen kan visa på goda resultat i ämnen som matematik och språk.

Även andelen elever som söker sig vidare till universitet är ofta imponerande, även om det finns frågetecken kring exakt vad statistiken visar. Men det är trots allt klarlagt att andelen är högre än för dem som gått i andra skolor i utsatta områden.

”No excuses”-skolorna har ett stort fokus på inlärning, mer tid för undervisning och höga akademiska förväntningar. Eleverna matas med bilder av framgångsrika före detta elever på väggarna och med salar och klassrum döpta efter kända universitet och lärosäten.

Skolorna är också iögonfallande auktoritära. Läraren bestämmer och ordningsreglerna är omfattande. Stor vikt läggs vid uppförande, fostran och klädsel – skoluniform är det normala. Skoldagarna är långa, skola på lördagar är vanligt liksom obligatorisk sommarlovsskola.

90 procent av eleverna straffas varje läsår

Brott mot reglerna får ”konsekvenser” vilket är ”No excuses” term för bestraffning. De vanligaste formerna av bestraffning är kvarsittning och isolering. Eleven placeras hos rektorn eller i avskild ensamhet under skoldagen, även under lunchen. 90 procent av eleverna i USA straffas någon gång varje läsår, hävdas det.

Reglerna gäller även lärarna och andra medarbetare. Att se mellan fingrarna och underlåta att rapportera brott mot ordningsreglerna får ”konsekvenser”. Skvallerbyttorna har haft så glada dagar att flera skolor på senare tid börjat lätta på reglerna för att inte fostra angivare. Devisen har ändrats till ”Together, a future without limits” (”Tillsammans, en framtid utan gränser”) eftersom ”Work hard, be nice” ansågs befästa rasism, foglighet och undergivenhet. 

Undervisningen är lärarledd. Eleverna förväntas sitta vända mot läraren och anteckna. Tempot är högt och kontrollfrågorna rikliga. Detta för att alla ska vara alerta, fokuserade, koncentrerade och inte drömma sig bort, men också för att läraren snabbt ska kunna fånga upp den som inte hängt med. Provtillfällena är frekventa.

Modellen skulle kräva ny skollag i Sverige

I den svenska regeringens egen utredning ”Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan” resonerar utredaren Happy Hilmarsdottir Arenvall kring ”No excuses” och konstaterar att det är omöjligt att avgöra om det auktoritära är effektivt för inlärning eller rentav kontraproduktivt.

För att kunna introducera ”No excuses” i Sverige behöver skollagen skrivas om.

I dag läggs stor vikt på elevers och vårdnadshavares inflytande som inte går att kombinera med den föreslagna skolan.

Vi Lärares specialtidning Ämnesläraren granskade i våras lärarnas inställning till elevinflytande. Missnöjet var massiv. 96 procent ansåg att eleverna skulle ha mycket lite eller lite inflytande över undervisningen. 89 procent ansåg att eleverna ska ha lite eller mycket lite inflytande över lärarens sätt att undervisa.

Samtidigt ansåg 54 procent av lärarna att elevinflytande är viktigt för att fostra eleverna till demokratiska medborgare. Att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter om människolivets okränkbarhet, nämns även tidigt i skollagen.

Det rimmar inte alls med ”No excuses” modell som kritiserats för att fostra lydiga och medgörliga medborgare.

M: ”Sverige har misslyckats”

Moderaternas skolpolitiska talesperson Josefin Malmqvist försvarar ”No excuses”, eller i alla fall vissa delar av modellen. Kritiken tror hon beror på en kombination av otydlighet från sin egen sida och brist på insikt hos vissa om hur illa ställt det är på många skolor.

– Jag menar att detta handlar om att vi i dag har misslyckats i Sverige. Vi lämnar i allt för stor utsträckning många elever i våra utanförskapsområden i sticket. Alltså var fjärde elev i våra utanförskapsområden går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet.

Vilka delar av konceptet som kan passa i en svensk kontext bör en utredare titta närmare på, anser hon.

– Alla barn ska kunna få möjligheten att lyckas, oavsett vilka ens föräldrar är eller var man växer upp. Det vi ser i dag i svensk skola och inte minst i våra utanförskapsområden är att vi ursäktar låga resultat. Vi hittar på en massa olika omständigheter som man använder som ursäkt för att eleverna inte kan prestera bättre.

– Det vi menar är att även elever som inte har svenska som modersmål eller som inte pratar svenska hemma, elever som växer upp i utanförskapsområden, med rätt verktyg har möjlighet att prestera väldigt, väldigt bra.

För att lyckas med detta anser Josefin Malmqvist att det ska vara tydligt att det är läraren som bestämmer i klassrummet.

– Det handlar i grunden om ett synsätt. Det är vuxna som bestämmer, som leder undervisningen i klassrummet och som leder verksamheten på skolan. Det betyder inte att man inte ska samråda med eleverna, att man inte ska ha dialog med eleverna, men att ändå förtydliga att det är de vuxna som bestämmer.

Maria Wiman: ”Skolan ska vila på demokratisk grund”

Lärarprofilen och Vi Lärare-krönikören Maria Wiman är mycket kritisk till ”No excuses”-modellen:

– Jag är i det närmaste förstummad av idén, den är så svår att ta in. Sverige har haft en fin tradition av att se barnen som människor. Vi var först med att förbjuda barnaga, vi följer barnkonventionen … ”No excuses” bygger på en människosyn som går tvärt emot allt detta.

Hon misstror även att förslaget är ett genuint uttryck för omsorg av eleverna.

– ”No excuses” ser eleverna som en homogen grupp som ska tuktas till lydnad, bara prata på befallning och bara om det som läraren bestämt att man får prata om. Jag förstår vårdnadshavare som vill att deras barn går i en skola med ordning och reda. Det låter så bra, men har de tänkt på vad det kommer att göra med deras barn när ingen vuxen är intresserad av deras tankar och åsikter? En skola som fostrar zombier?

– Visst, det finns forskning som visar att hård disciplin har effekt i matematik och i språk, resultatmässigt. Det mätbara är viktigt för ”No excuses”, men det finns ingen forskning alls på hur eleverna mår, hur det påverkar deras liv.

– Den svenska skolan ska vila på demokratins grund och betonar vikten av att skapa goda demokratiska samhällsmedborgare. Man kan misstänka att utspelet är ett sätt att bana väg för en ny kategori friskolor.

Maria Wiman är övertygad om att allt som behövs redan finns, i alla fall i teorin, men att år av underfinansiering skadat skolans möjligheter att erbjuda eleverna det de har rätt till.

Linnea Lindquist: ”Tagga ner”

Hemkommen från en studieresa till en ”No excuses”-skola i England var rektorn Linnea Lindquist mycket inspirerad av vad hon upplevt. Kritiken ger hon inte mycket för.

– Tagga ner, säger hon och menar att de som inte själva sett ”No excuses”-skolor i verkligheten borde göra det innan de kritiserar.

– Den svenska skolkulturen gör att den som pratar om disciplin och konsekvenser genast stämplas som en person med dålig elevsyn. Vi behöver se hur det ser ut på andra ställen än i Sverige och ta med oss det som kan fungera. Det blir såklart fel att ta ett helt koncept i stället för att välja de delar som kommer att fungera och kasta ut sådant som inte fungerar.

Fokuseringen på inlärning etsade sig fast i medvetandet under studiebesöket.

– ”No excuses” handlar om att ta hela gruppen från ”kan inte”, till ”kan” genom att fokusera på inlärning och vilket stoff lektionen ska handla om i stället för vilka aktiviteter som eleverna ska erbjudas.

Forskaren: ”Det finns fördelar med modellen”

Disciplin, fostran och bestraffningar är begrepp som rensats ut ur den svenska skolan, eller omformulerats till fraser som ”systematiskt arbete för att få eleverna att följa skolans regler och normer”. Det hävdar Martin Karlberg, lektor i didaktik. 

– I klassrummet kan det se ungefär likadant ut, oavsett vad man kallar det. 

Utan att ta ställning för eller emot ”No excuses” ser han många vetenskapligt belagda fördelar med modellen som han tror skulle tilltala många lärare.

– Det är intressant att se att förslaget kommer nu när 74 procent av svenskarna, enligt årets SOM-undersökning, vill förbjuda företag att driva skolor i vinstsyfte. Plötsligt diskuterar vi i stället ”No excuses”... Med det sagt, det finns fördelar med modellen:

– Ett tydligt ledarskap, att man har höga förväntningar på elevernas kunskapsresultat och att man fokuserar mycket på elevernas bakgrundskunskaper. Allt det där är sådant som forskningen visar leder till elever som lär sig både att vara i skolan tillsammans med andra, men som också lär sig att utveckla mer avancerade kognitiva färdigheter som problemlösning, kritiskt tänkande och kreativitet.

– Jag kan nog säga att det finns saker i den här modellen som helt klart har forskningsstöd och som jag tycker är ganska tilltalande och som jag tror har ganska brett stöd hos svenska lärare.

Martin Karlberg önskar att regeringen satt lugnt i båten och i stället för att importera en ny modell lät honom och hans kollegor utvärdera den först.

– Det vore toppen om vi kunde testa modellen i 100 skolor under fyra år och jämföra resultatet med kontrollskolor som har allt det som svenska skolor ska kunna erbjuda sina elever.

LÄS ÄVEN:

Så fick Bodaskolan ordning: ”Har fått mer lektionstid”

Friskolan: ”Låt oss använda No excuses fullt ut”

Wiman: Jag skulle vilja ha en Excuses-skola i stället

”No Excuses Sverige är en propagandakampanj”