
”Det var en stor kris för hela samhället och tyvärr gick det bort folk i alla åldersgrupper och i alla professioner” säger Anders Tegnell.
Före detta statsepidemiologen Anders Tegnell reflekterar över pandemin, öppna skolor och sitt liv efter stormen.
Porträtt
Anders Tegnell blev kändis under covid-åren, folklig med ”På Spåret” och personlig i boken ”Tankar efter en pandemi”. Men hans beslut att hålla skolorna öppna under pandemin var kontroversiellt.
– Väldigt många barn i Sverige har lärarna att tacka för att de både mår bättre och har en bättre framtid än de skulle ha annars, säger han.
Under covidpandemin kunde Folkhälsomyndighetens rekommendationer för förskola och skola te sig löjeväckande, absurda. Det går inte att undervisa eller byta blöjor i skyddsdräkt.
– Nej det går inte att bedriva kohort-förskola medger Anders Tegnell.
Det går alltså inte att separera barngrupper med vattentäta skott, hålla avstånd eller att se till att små barn alltid, alltid har rena händer.
De europeiska länderna stängde för- och grundskolor. Men huvudingrediensen i Anders Tegnells recept på pandemihantering var att de skulle hålla öppet.
– Det har aldrig varit öppen skola till varje pris. Det är en balans man måste hitta mellan fördelar och nackdelar med allt man gör, säger Anders Tegnell.
Nästa fråga ställer han sig själv i sin och Fanny Härgestams bok ”Tankar efter en pandemi”.
Hur kunde världen ha fel och ni ha rätt?
Det kommer en djup suck.
– Jag kan inte svara på det. Hur man kunde landa i att ha skolan stängd under flera år har jag väldigt svårt att förstå, säger han.
”Det var en stor kris för hela samhället och tyvärr gick det bort folk i alla åldersgrupper och i alla professioner” säger Anders Tegnell.
Lärarkåren protesterade mot att skolorna skulle vara öppna, att de själva nedprioriterades som samhällsviktig grupp i köerna till tester och vaccin.
Vad vill du säga till de lärare som känner att de offrades i er covid-hantering?
– Jag tycker inte att man kan prata om att offra dem, det fanns många yrkeskategorier som verkligen behövde gå och jobba. De var verkligen inte ensamma, säger Anders Tegnell.
De delvis absurda rekommendationerna var till stor del ett svar på frågor som inte hade några.
– Vi på Folkhälsomyndigheten är väldigt datadrivna. Det är inte helt lätt att kommunicera risk på befolkningsnivå till individnivå, utan att låta cynisk och oförstående. Men vi försökte alltid ha en dialog för att få fram så bra råd som möjligt, säger han.
Folkhälsomyndighetens egna riskbedömningar visade inte högre risk att drabbas av allvarlig sjukdom, eller att dö, för lärare som kategori.
Det dog lärare.
– Javisst. Men det var en stor kris för hela samhället och tyvärr gick det bort folk i alla åldersgrupper och i alla professioner. Även om den gigantiska majoriteten var bland de äldre. Vi hade medarbetare som låg på intensiven under långa perioder, säger han.
I glappet mellan vad som är bäst på gruppnivå och vad som var enskilda lärares erfarenheter växte kritiken mot Folkhälsomyndigheten.
Men det går inte att säga vad som är smittsäkert för varje enskild person vid varje enskilt tillfälle. Data bygger på stora grupper och sannolikheter.
– Vi kan inte hålla på att gissa. När man upplevde att man inte fick svar var det vad det handlade om: Det fanns inte några tydliga svar. Vi visste inte, säger Anders Tegnell.
Även om det skulle gå att hålla avstånd i en barngrupp, finns det ingen som kan säga exakt hur långt ett sådant avstånd skulle vara.
Försöker du undvika risker kommer det förmodligen leda till ett fattigare liv.
För en del blir ovetskapen outhärdlig. Inte för Anders Tegnell.
– Jag står ut med det. Mycket av det jag gör är risk och riskhantering och jag kan hålla en något objektiv blick även i mitt privata liv, säger han.
Anders Tegnells egen dotter blev allvarligt sjukt som ettåring när familjen bodde i Laos.
Hustrun Margit Neher fick åka taxi till bättre vård i Thailand med det krampande barnet i famnen.
– Nu gick det ju bra. Annars hade man fått bära det med sig resten av livet. Men försöker du undvika risker kommer det förmodligen leda till att du lever ett tråkigare och fattigare liv, säger han.
När det kommer till de tre barnbarnen är det objektiva, datadrivna förhållningssättet inte lika lätt att upprätthålla.
– Troligtvis inte, nej, säger Anders Tegnell.
”Jag kan inte förstå hur man kan stå bredvid och titta på utvecklingen i skolan utan att göra något åt den”, säger Anders Tegnell.
Han är kvar på Folkhälsomyndigheten, men har lämnat jobbet som statsepidemiolog för att arbeta med att stötta upprättandet av folkhälsomyndigheter i Afrika och Mellanöstern.
Anders Tegnell är mycket förtjust i institutioner.
Hur kan man välja att jobba med strategier framför att operera hjärtan på akuten?
– Du kan inte stå och arbeta med hjärtinfarkter på akuten utan att ha starka institutioner bakom dig. Du behöver dem för att veta att du arbetar rätt. Du behöver dem för att veta att du inte råkar illa ut efteråt av olika skäl. Jag tror att institutioner skapar väldigt mycket trygghet och att vi litar på varandra är väldigt viktigt för att samhället ska fungera, säger han.
”Tankar efter en pandemi” beskriver hur han levde ensam på gården utanför Linköping, påtade i sin trädgård, lagade mat. Otippade utbrott av naturlyrik: ”Gårdens utomhussysslor tar aldrig slut.”
Som ett alldeles vanligt liv, men under polisbeskydd. En följd av att vara en offentlig person, säger han själv.
Anders Tegnell kallades både ”mördare” och ”psykopat” under pandemin. Men det som händer på sociala medier ligger långt bort från vardagen.
– Det är svårt att ta det på allvar och jag litade på polisen. Jag ändrade mitt liv lite, säger han.
Andra verkligheter gör sig mer påminda. I sin bok skriver han: ”Att se ebola med egna ögon är ohyggligt.” Då handlade det om Demokratiska republiken Kongo.
Anders Tegnell i SVT:s ”På spåret”.
– Det är klart att de bilderna kommer tillbaka. När man har sett hur sjukvården kan braka ihop kan man förstå hur det ser ut i Gaza. Sedan får man inte låta de bilderna influera ett logiskt och riktigt sätt att analysera annat, säger Anders Tegnell.
När ett fan tatuerade in hans porträtt på armen verkade han mest irriterad. Men en bok senare, och efter hans deltagande i nationalprogrammet ”På Spåret” tillsammans med influencern Ebba Kleberg von Sydow, föder en misstanke om att uppmärksamheten faktiskt betyder något.
– Det är inte så viktigt. Men jag vill gärna göra nya grejer.
”Let’s Dance”?
– Nej nej nej. Min fru har dragit med mig på danskurs så jag vet mina begränsningar, säger Anders Tegnell.
Patricia, som arbetar i SJ:s förstaklasslounge där intervjun görs, berättar att Anders Tegnell har årskort. Att han ofta sitter där och jobbar på väg från eller till hemmet i Linköping.
Stockholms central är en av hans arbetsplatser. Det har gått nästan 20 år sedan han lämnade läkarjobbet på infektionskliniken i Linköping.
Tidigare statsepidemiologen Johan Giesecke lyfte honom från sjukhusgolvet och in i internationellt arbete mot ebola och fågelinfluensa.
Giesecke kallar honom ”sin pojke”.
– Det är självklart att Johan spelade roll för hur jag kommunicerade under pandemin, och det kändes tryggt att ha den typen av senior person bakom sig. Vi pratade mycket i början, säger Anders Tegnell.
Anders Tegnell sitter ofta i SJ:s förstaklasslounge på Stockholms Centralstation på väg från eller till hemmet i Linköping.
Själv växte han upp i ett villasamhälle på den etiopiska slätten.
– Många som jobbar i internationella miljöer har vuxit upp i andra länder. Man lär sig trivas med att det kan vara olika, säger han.
Men olikheterna finns även i Sverige. Både inom vård och skola. Sveriges Lärare kräver att staten tar över det ekonomiska ansvaret för skolan.
– Det är svårt att ändra i ett komplext system, och man har ojämlikheter även med centralstyrning. Men jag kan inte förstå hur man kan stå bredvid och titta på utvecklingen i skolan utan att göra något åt den.
Nu väntar tåget hem till Linköping. Anders Tegnell säger att han hoppas att pandemin inte påverkat honom så mycket som person.
– Men jag tror att jag lärt mig mycket. Inte minst om att kommunicera med olika delar av samhället och inte komma med en given lösning.
Han läser sina citat innan den här texten publiceras. Svaret kommer tillbaka i Folkhälsomyndighetens brevpappersmall. Anders Tegnell vill förtydliga två saker:
Att det går att minska riskerna för smitta med små och rimliga medel.
Och att det är nödvändigt att arbeta förebyggande med arbetsmiljö – även mot det virus som tog världen i besittning mellan 2019 och 2022.
Sveriges öppna skolor har fått med beröm godkänt i efterhand. Ett betyg som inte kom gratis för lärarna.
Debatt ”I 79 kommuner har antalet elever i anpassad grundskola ökat med 100 procent”.
Debatt Betygsforskaren: ”Normrelaterade uppgifter och digital rättning ska avvisas”.
Debatt ”Elevernas utbildning till entreprenörer beroende av regionerna.”
Debatt ”Påståendet att vi står för att 'handskrift och stavning ska prioriteras' vittnar om okunskap.”
Debatt Uppropet: Därför ska du engagera dig.
Debatt ”Bristen på stöd, åratal av nedskärningar och politisk tafatthet har gått för långt”.
Hök25 Avtalsstriden – manifesterar för regleringar: ”Politiker måste ta ansvar.”
Debatt ”Brist på respekt gäller inte bara elever, utan även vårdnadshavare”, skriver läraren Per Stiller.
Debatt ”Om vi vill främja barns skrivande behöver vi broar mellan forskningsperspektiv – inte murar”
Läs och skriv Agneta Gulz skarpa ord om digital skrivträning.
Debatt Lärarstudenten till SKR: ”Lärare det är det jag vill arbeta med resten av mitt liv”.
Jag är lärare Elina Larsson, lärare i hem- och konsumentkunskap, om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Behörighet ”Behörigheten ska vara en faktor när det avgörs hur stort bidrag en huvudman kan få”.
Krönika ”Om jag fick välja skulle sådana där åsiktspaneler ryka dit pepparn växer.”
Debatt Lärarstudenten Josefine Svärd skriver om en skola som blir mer auktoritär: ”En tyst klass inte nödvändigtvis en trygg klass”.
Debatt Sökes: Bibliotekarie med ansvar för 2 000 elever – ”Sluta se skolbibliotekarier som glada bokälskare”.
Krönika ”Terminen har varit en golgatavandring – men nu skola vi hava lov”.
Hök25 Nytt steg i avtalsrörelsen – men: ”Vi står fortfarande långt ifrån varandra”.
Arbetsmiljö Slöjdläraren Eva Söderberg om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Ledare "På framtida generationers utbildning kan det sparas och snålas – det gör liksom inget.”
Porträtt Anna Sterlinger Ahrling och Philip Hjalmarsson om lärarlivet efter poddsuccén.
Debatt ”Ingen algoritm eller nationella prov kan ersätta lärarens förmåga”.
Arbetsbelastning ”Hoppas Skolinspektionen biter dem i ändan”.
Våld i skolan Läraren Paul Carlbark har sökt 150 jobb – misstänker att han blivit svartlistad.
Budgetpropositionen Regeringen satsar nära fyra gånger mer på ROT som på utbildning.
Behörighet Listan visar: Brist på behöriga lärare – trots stora överskott. Så ser behörigheten ut i din kommun.
Behörighet En av tre grundskollärare inom friskolejätten är obehöriga.
Behörighet Sveriges Lärare: Skärpta krav på lärarlegitimation och avskaffa undantag.
Behörighet Lediga förskollärartjänster utannonseras inte: ”Personlighet går före behörighet.”
Debatt Läraren: ”När vi larmar om en ohälsosam arbetsmiljö ses det som gnäll.”
Arbetsmiljö Uttryckte frustration över sin skola på Facebook – då tillrättavisades hon av sin rektor.
Replik Liberalerna svarar: ”Socialdemokraterna sätter aldrig skolan först – varken i Stockholm, SKR eller när de sitter i regering”.
Digitala nationella prov Arrangerade två krisövningar kring den nationella digitala provplattformen.
Debatt ”Mycket pekar på att det blir fyra förlorade år på utbildningsdepartementet.”
Elevhälsa Lärarens oro: ”Rädd att mycket trots allt kommer att landa på oss lärare.”
Krönika Eleven hade skrivit en och samma mening hundratals gånger i följd: ”Jag kan inte”, stod det. Jag kan inte. Jag kan inte. Jag kan inte.
Debatt ”Du som är politiker – ta chansen att investera i skolans framtid”, skriver Sveriges Lärare i Täby.
Debatt Kräver lagändring för att möjliggöra anonyma orosanmälningar för personal i förskola och skola.
Sett 2025 Fem lärare om AI – som hela tiden ligger steget före.
Debatt Sju lärare vill se en skola med skärm, skönlitteratur och pärm.
Arbetsbelastning ”Ren självbevarelsedrift gör att legitimerade och behöriga lärare väljer andra arbetsställen”
Sett 25 Facket kräver en nationell strategi där lärarna är med i utvecklingen.
Hoten mot lärarna Erkände i rätten: ”Ett skämt.” Hotade mentorn: ”Jag trodde jag skulle dödas.”
Hoten mot lärarna ”Ingen ska behöva bli sjuk eller skadas på grund av sitt jobb”.
Friskolor ”Valfrihet är värt att värna – men inte på bekostnad av kvalitet.”
Friskolor Minskad konkurrens och fortsatta vinstutdelningar bland farhågorna.
Friskolor Utredaren: ”Vinst eller statsbidrag ett val för aktören”.
Hök25 ”Ett hyckleri av sällan skådat slag”, skriver gymnasieläraren och förhandlingsombudet John Nilsson.
Krönika Men orka bry sig om statistik – SKR och Sobona ser uppenbarligen lite annorlunda på saken.
Hök25 ”Svarade inte upp på de grundläggande behoven”.