Viktigast för språklärande – det respektfulla mötet

Stina Gårlin

Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Specialpedagogik

Intensivundervisning För att eleverna med störst svårigheter ska lyckas krävs ofta särskilda undervisningsgrupper och en socialt lyhörd närvaro och flexibilitet hos lärare, säger språkläraren och forskaren Stina Gårlin.

Henrik Pallin

26 sep 2022

– Tyvärr visar alla tillgängliga siffror att det finns elever som inte har förmågan att uppnå godkänt i svenska och engelska, säger Stina Gårlin, forskare med språklärarbakgrund på Karlstads universitet.

Elever med diagnoser inom NPF och autismspektrat är särskilt drabbade av de skarpa konsekvenserna för underkänt. De här eleverna ska inte tillhöra grundsärskolan men många har samtidigt svårt att klara de kunskapskrav som ställs inom grundskolans språkämnen.
– För att få godkänt i svenska ställs höga krav på att analysera, generalisera och dra slutsatser. Det här är förmågor som elever med autism ofta har svårt för och missgynnas av. Det handlar om elever som gör sitt bästa och ändå inte når upp till kraven då de saknar vissa förmågor. De har svårigheter med vissa områden i kunskapskraven men kan i övrigt läsa, skriva och prata.

– På ett personligt och mellanmänskligt plan kan man ju undra om det är etiskt försvarbart att underkänna elever i en obligatorisk skola. Vi skapar ett samhälle med grupper som hamnar utanför redan som barn.

Relationell pedagogik

Men det finns ett antal förutsättningar, när man undervisar elever med autism, som ökar möjligheterna för elever att lära sig språk. Grundläggande är respekten för att alla är födda olika, med stor variation i egenskaper. Det kräver en relationell pedagogik med en tillitsfull relation mellan elev och lärare i centrum.
– Det fordrar ett öppet och lyhört bemötande av de här eleverna. I läs- och skrivaktiviteter krävs att läraren bemöter och tar upp trådar som eleverna hittat och spinner vidare på dem.

Det krävs ofta särskilda undervisningsgrupper för att de här eleverna ska lyckas.
– Man måste ha en flexibel förmåga att lyssna, en förståelse för att eleverna själva har nyckeln och berättar vad de behöver. Eleverna uttrycker sig dessutom både icke-verbalt och verbalt, så det krävs närvaro inför elevens uttryck för att se vad den behöver för att komma vidare. Annars tappar vi elever för att vi inte kan möta deras behov.

Passar inte i storklass

Det är också i de mindre grupperna som eleverna kan få den ro som krävs för att de ska kunna lyckas. När de ingår i storklass riskerar de att bli tysta eller i värsta fall hemmasittare, eftersom de ofta är känsliga för ljud och andra intryck.
– För att lyckas lära sig i språkämnena behövs interaktion. Elever som deltar i interaktioner kring text lär sig mer. Att i stället bli sittande tyst i storklass minimerar förutsättningarna.

Stina Gårlin pratar om relationskompetens som centralt för en lärare för att kunna möta alla elever i grundskolan. Som lärare går det alldeles utmärkt att utveckla en tillitsfull förmåga och öka sin relationskompetens, säger hon. Det räcker att känna eleven tillräckligt väl för att se vad den har för behov. Men man måste veta vem man har framför sig för att möjliggöra lärandet och sätta rätt mål och krav.
– Det krävs en genuin pedagog som både utmanar och bekräftar eleverna!