Storsatsning på funkis-elevers digitala trygghet
Funktionsnedsättning Elever med intellektuell funktionsnedsättning behöver också få dra nytta och ha glädje av internet och sociala medier – men oro för att de ska råka illa ut sätter ofta stopp. Nu sker en rad insatser från bland andra SPSM för att stötta och hjälpa dem.
Får man lov att skriva vad som helst på nätet? Vem är egentligen den där personen som vill bli ens kompis, och hur ska man agera om någon vill att man ska skicka nakenbilder? Det finns många fallgropar på nätet och det visar sig att många med intellektuell funktionsnedsättning har dålig koll på vad som är okej i den digitala världen.
Problemet har uppmärksammats av polisen i Alingsås där utredare upptäckte ett stort antal anmälningar där personer med intellektuell funktionsnedsättning både var förövare och utsatta för olika brott via nätet. De startade då projektet ”Innan något händer” och är nu i full gång med att informera föräldrar, utbilda skolpersonal och hitta lämpligt undervisningsmaterial.
Therese Lindahl, rådgivare och talesperson i frågor som rör intellektuell funktionshinder på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), ser också ett stort behov av just utbildning när det gäller internet och sociala medier.
– Precis som poliserna i Alingsås märkte så är många lärare oroliga att släppa taget och låta elever vara på nätet, säger hon. Det sker med välvilja såklart, men den som inte ges möjlighet att använda digitala plattfomar begränsas i sin demokratiska rättighet att ta del av samhället. Alla lärare har heller inte rätt utrustning. Ibland kanske man bara har en enda dator som läraren använder, och hur ska man då kunna lära eleverna om nätet.
Det gäller att inte bara svartmåla nätet, i andra vågskålen ligger ju även sådant som berikar och ger nya erfarenheter. Det som ger möjlighet att vara delaktig som demokratisk medborgare i samhället.
SPSM är nu involverade i en rad insatser på området, bland annat med FUB och projektet DigiJag, en digital plattform anpassad för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Ett webbinarium om hur DigiJag fungerar finns på myndighetens hemsida.
SPSM samarbetar även med Myndigheten för tillgängliga medier. Tillsammans med kollegor därifrån deltar Therese Lindahl på årets bokmässa i ett samtal under rubriken ”Så kan skolan hjälpa unga att bli trygga på internet”, utifrån boken ”Livet på internet – Surfa säkert och hitta rätt.”
– Det är en bra bok med adekvata råd om vad man kan prata med eleverna om, säger Therese Lindahl. Hur man kan bli lurad på olika sätt, och risken att bli sexuellt utnyttjad. Men det gäller att inte bara svartmåla nätet, i andra vågskålen ligger ju även sådant som berikar och ger nya erfarenheter. Det som ger möjlighet att vara delaktig som demokratisk medborgare i samhället.
SPSM anordnar även återkommande TeachMeets där bland annat möjligheter och problem med nätet diskuteras. Myndigheten har nu också, tillsammans med Skolverket, ett regeringsuppdrag att bredda kunskapen hos skolpersonal. Här finns det möjlighet att rikta in utbildningen på digitala verktyg och internet. Utbildningen ska riktas till alla, såväl rektorer som lärare och elevassistenter.
– Även personer med IF måste få tillgång till nätet och sociala medier som Facebook och Snapchat, och skolan måste ge dem den möjligheten. En grundsärskola ordande exempelvis en gemensam grupp på Snapchat där eleverna kunde ställa frågor till lärare och elevassistenter; Kan jag skriva så här? Kan jag skicka en bild? Det är viktigt att vi vuxna finns där och kan berätta och förklara.
LÄS ÄVEN
Specialpedagogens favoritverktyg: kojor och en tratt
SPSM-Sabina, själv krigsflykting, ger Ukraina-barnen ”ramar och kramar”
Så styrs fri-särskolan av specialpedagog och rektor
