Specialpedagogens favoritverktyg: kojor och en tratt

Helene Ehlton skapar relationer med hjälp av en egengjord tratt. Foto: Johan Strindberg
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Specialpedagogik

Helene Ehlton är specialpedagog inom förskolan i Rinkeby i Stockholm. Hon bygger relationer genom att bygga kojor – och genom sin magiska tratt.

”I grunden handlar det om att bygga relationer med varje barn som en egen liten person bortom sin diagnos. Så mitt jobb handlar om att hitta bryggor i kommunikationen. Och där är min tratt ett verktyg som bidrar med förförståelse, förväntan och magi!

Leken är vägen till lärandet i förskolan. Jag jobbar i en liten verksamhet med tolv barn varav fyra har behov av särskilt stöd, och använder mig av särskilda lekgrupper för styrda lektillfällen, där jag har en struktur och barnen får öva sin förmåga till samspel vid varje tillfälle.

Det är där tratten kommer in i bilden. Varje lektillfälle börjar med att barnen får säga sitt namn i en särskild tratt, som jag har gjort själv och som blir en brygga mellan mig och barnen. Det blir mindre läskigt att delta när tratten är inblandad så man kan säga att tratten nog är magisk! Sedan går man vidare till någon av aktiviteterna man planerat för tillfället.

Att bygga koja är en av de strukturerade aktiviteterna som fungerar och brukar vara väldigt uppskattade. Genom att man tillsammans skapar något så konkret som en koja har man ju också skapat en mötesplats och en naturlig plats för samling.” 

Berättat för Henrik Pallin.

LÄS ÄVEN

SPSM-Sabina, själv krigsflykting, ger Ukraina-barnen ”ramar och kramar”

Så styrs fri-särskolan av specialpedagog och rektor

Boktips: Kreativa anpassningar